Temperament på islandshäst inspirerar SWB

Även om raserna SWB och islandshäst sinsemellan är mycket olika finns det likheter i sättet att bedöma och avelsvärdera unga hästar. Susanne Eriksson från SLU presenterade på SWB:s medlemsmöte den 27 maj ett kandidatarbete genomfört av Heidrunn Sigurdsdottir. Det handlade om hur egenskapen spirit, ganska fritt översatt till temperament och ridbarhet, har bedömts och hur väl bedömningen fungerat.

Vilja och lynne

Temperament har varit med i bedömningen av islandshästar sedan 50-talet, tidigare mer klassat som vilja och lynne, i dag mycket detaljerat beskriven. Egenskapen har visat medelhög arvbarhet och under åren har det gått att påvisa genetiska framsteg.

Betyget på spirit har satts av domarna under ridmomentet, en subjektiv bedömning från marken. Tidigare år har domarna testridit och därefter satt betyg, men i kraft av en allt eldigare och känsligare häst har testridning blivit för farligt för domarna.

Spirit har varit omdiskuterat, och frågan som ställs är om dagens avel för spirit ger hästar som vanliga ryttare kan hantera. Känns det månne igen? SWB-hästar diskuteras i mångt och mycket på samma sätt.

Fördjupad betygsättning

I kandidatarbetet genomfördes en fördjupad betygsättning där hästarna bedömdes av både domare och ryttare, på banan och i hemmiljö, för att få säkrare och mer detaljerade beskrivningar av hästens temperament. Vid avelsbedömningen tittade domarna på yttre egenskaper såsom huvudposition, tygelkontakt, överlinje och lösgjordhet samt bedömde inre egenskaper som spirit, samarbetsvilja och nervstyrka. Delvis samma egenskaper bedömdes i hemmiljön. Ryttarna, där de flesta är inhyrda och professionella, gav omdömen som inte blev publika och därför anses vara ärliga och uppriktiga.

Denna text publicerades första gången den 8 juni, i Ridsports pappersutgåva nummer 11-2017.