Trippelvärldsmästare Fiontini

För andra året arrangeras der officiell 7-årsfinal på unghäst-VM och det är tydligt att konceptet etablerat sig snabbt. Kvalitén på årets kull är minst sagt skyhög och med det poängen redan från de första ekipagen i finalen med 15 startande. Finalen på unghäst-VM går i den speciella bedömningen uppdelad i kvalitets- och tekniskt betyg. Kvalitetsbedömningen utförs av en domare vid C och en vid E och innebär konventionell 5-punktsbedömning av gångarter medan det tekniska betyget är bedömning enligt dressyrprogram med tre domare. Domare var Marietta Almasy vid E, C – Maria Colliander  och Sharon Rhode samt vid M Sandy Philipps och vid B satt Dietrich Plewa.

Det var nästan så att stoet Standing O’vation efter Imperio möttes av en applåd motsvarande sitt namn när hon och Kristine Möller tog emot sin kritik som var positiv, totalt över 77 procent.

Enda häst med SWB som hemmaförbund är Springbank VH (SWB valack e Skovens Rafael u De La Reinne VH e De Niro, uppf och äg Västra Hoby Stuteri AB) som rids av Andreas Helgstrand. Han var spänd och det avspeglade sig i kritiken, den ökade skritten var för spänd medan den samlade och skrittpiruetterna var verkligt bra. Galoppen fick underbetyg då bytena krävde för mycket understöd av ryttaren. Domarna såg talangen men beklagade spänningen, totalt lite över 74 procent.

Springbank VH fick beröm för galoppen men spänning drog ner betyget för dagen.

Danmark hade tre ekipage med i finalen. Först ut var lilla Louise Lind med Temptation-valacken Jubi’s Tenacity som nog mest var både glad och kanske lite förbluffad över att ha gått till final. Det är stort bara att ta sig till final.

Holländska stjärnryttaren på unghästar och hingstar Kirsten Brouwer började med sin första häst hingsten Ferdeaux, en vacker och mycket rörlig Bordeaux-son. Hingstens temperament har över åren imponerat och gör fortfarande. Brouwer rider verkligt stadigt, en liten späd ung men mycket rutinerad tjej.
– Mycket charm i den här hästen sa Sharon Rhodes som kommenterade, totalt 76,35 procent.

Laura Blackert vet hur det känns att vinna på unghäst-VM som kvalsegrare med Doubleyou W och femma i finalen 2016 med justDon Primus-dottern Deluxe. Stoet är rejält både i mankhöjd och mätt från armbåge till bakknä, än så länge ger det inga problem. Hon är ett under av samarbetsvilja och luftiga gångarter, tills något störde och Deluxe skakade en del på huvudet. Det drog ner procenten rejält.

Det är omöjligt att inte vara nyfiken på Fleau de Baian riden av Adelinde Cornelissen. Han är helbror till hennes tidigare riddare Parzival. Lite mindre, mycket tryggare och kortare i kroppen konstaterade Adelinde själv:
– Jag hade aldrig kunnat göra något sådant här med en 7-årig Parzival, den här är mycket coolare.
Fleau gör redan piruetter som en mogen häst men fick ett fel i en bytesserie. Domarn var ganska ljumma i sina omdömen och slog ner på skritten, bara 7,2, trots det totalt över 77 procent och ledning i halvtid.

Finalens andra Imperio-ättling var Goldmond TSF riden av Birgit Hild, rutinerad tysk beridare. Han är en ovanligt tung trakehnare men med en härlig skritt. Galoppen blir lite långsam i aktionen’ svårt att göra halvpiruetter då. Ett oerhört prydligt och lydigt program med en mycket samarbetsvillig gosse, totalt 77,214 procent.

På många av ritterna står kvalitetsbetyget i stark kontrast till det tekniska betyget satt av flera domare enligt ett konventionellt Prix St George progrsm. Det som står ut som begränsade gångartskvalitéer kompenseras kraftigt av prydliga, lydiga dressyrprogram.

Hingsten Blue Hors Zee Me Blue ratades en gång i tiden av AVN som 3-åring, veckan efter blev han flöjhingst hos DWB i Herning. Sedan dess har Zee Me Blue gått från klarhet till klarhet i championat och i avelsboxen, nu framme vid UVM-final med Daniel Bachmann Andersen. Det är stort för hans uppfödare Louise Ringsbo. Hingsten är föredömligt avspänd, skrittar bra och har härlig kadens i traven. Han har behållit sin moderna, lätta typ, en högelegant hingst. I galoppen märks det att det fortfarande är en grön och lite svag individ, bytena svajjar och halvpiruetterna är vida. Men, här har Daniel ännu en begåvning för framtiden. Det blev 9,5 för trav, galoppen är uppförsbacke men spänningen i bytena gav 8,3 för galopp, ”a big future” 9 sa Sharon Rohde. Totalt 80,056 procent.

President’s First Apple och Patrick van der Meer ser ut att ha något stort på gång tillsammans. Hingsten är härligt rörlig, jobbar bra igenom kroppen och har mycket aktiva bakben. Till det yttre är han en lugnare version av sin far Vivaldi, mindre elektricitet och mer avspänning. Samarbetet är verkligt fint men det blev något bytesfel att döma av publikens suck. Omdömet lät som ömsom vin ömsom vatten men det blev ändå ledning temporärt med nästan 81 procent.

Fjärdeplacerade President’s First Apple

Senta Kirchhoff och vackra Skovens Rafael-sonen L’Arbuste (med stuterinamn Firfod) fick en svår start när hörnet vid K var livsfarligt och Senta fick lägga en volt. Resten av programmet gick fint men chanserna till avancemang rök sin kos, skulle man ialla fall kunna tro men det blev över 80 procent.

Anne Tronsegaard red VM 2010 med sin Seduc och nu har hon åter flera hästar på väg upp. Vackre kolsvarte trakenern Kipling är mycket begåvad, lydig och avspänd. För undertecknads smak saknas det en del påskjut bak men avspänd, mjuk och rörlig samt med ett ständigt positivt uttryck gör att Kipling är bättre än de flesta ändå. Annes ridning har alltid varit en fröjd, som liten kort ryttare har hon aldrig kunnat lösa saker med styrka, föredömligt. De gjorde klassens hittills bästa halvpiruetter. När omdömet kom föll glädjetårarna hos Anne, totalt 82,445 och garanterad medalj.

Bronsmedaljörer, Kipling och Anne Tronsegaard.

Kirsten Brouwer gick ut näst sist med Sultan des Paluds, en stilig valack med mycket vita tecken. Han är avspänd, rörlig och mycket samarbetsvillig. Traven har fint påskjut och Sultan visade fina skolor. Galoppen är mjuk och serierna fina. Skulle det räcka, frågan hängde i luften efter det muntliga omdömet som var minst sagt tudelat. Men det blev en kortvarig ledning på 83,515 procent.

Sultan des Paluds och Kirsten Brouwer.

Så var det då Fiontini – ett av världens många underbara underverk på fyra ben riden av Severo Jurado Lopez. Allas ögon var riktade mot banan, ett hack i en travökning gav en samfälld suck i arenan. Sen var det inte mer att anmärka på förrän det blev dags för höger halvpiruett som blev lite långsam. När Sharon Rhode kommenterade blev det lite förvirrat, sa hon att traven nästan var passageartad? På en direkt fråga svarade hon senare att hon menat att den risken fanns vid ett eller två ögonblick under travdelen.
– Jag tror att vi kommer att se en klar skillnad när Fiontini verkligen gör passage om något år eller hur Severo? frågade hon under presskonferensen.
– Garanterat, det är en jättestor skillnad, sa Severo.
Fiontini tog segern efter att ha fått sviten trav 9, skritt  9,5, galopp 9,2, lösgjordhet 8,6 och potential 9.1, ett kvalitetsbetyg på 90,80 procent och för det tekniska 80,513 procent. 

På pallen med brons Kipling, silver till Sultan des Paluds och guld till Fiontini.

Fiontinis ägare Beata Söderberg var på plats och följde sin häst. 
– Jag hoppas Severo kan rida henne ett år till, jag vill gärna att han tar upp henne i Grand Prix. Så kanske att jag någon gång under nästa år börjar rida henne mer, sa Beata Söderberg.

Beata Söderberg firar Fiontinis seger omgiven av Team Helgstrand, till vänster Simone Pearce, Matilda Antelli och till höger Andreas Helgstrand.

Resultat detaljerade poäng och härstamning

Foto: Kim C Lundin
Länka gärna från den här webartikeln. Det är förbjudet att spara ner och kopiera bilder för egen användning.