Sök häst- och rubrikannons

VM i Kentucky 2010

Tipsa Tidningen Ridsport

Ämne: Meddelande: Din epost, om du vill ha svar: Skicka tips!

Ridsport på TV

Kalendern

Det här händer i hästvärlden: Lag-SM i fälttävlanLäs mer

Fråga ridsport

Senaste frågan: Karpaltunnelsyndrom?Läs mer

Tips från bokshopen

Bloggare

Fälttävlansryttaren Malin Larsson bloggar
Gotländska Malin Larsson är fälttävlansryttaren som sedan många år har sin bas i Tyskland. I höstas tog Malin en imponerande guldmedalj på unghäst-VM i fälttävlan och är nu medlem i det svenska seniorlandslaget. Nu bloggar hon om vardagen och tävlingarna nere i Europa.
Söndag 5 april
Lugn tillställning

Bad Segeberg var en lugn tillställning för oss. Kan faktiskt inte komma ihåg när jag varit på en nationell fältävlan med bara en häst senast. Jag hann till och med sova en timme i solen på ett fleecetäcke mellan hoppningen och terrängen. Årets första soleld är på så sätt också ordnad, hade som vanligt glömt att ta med solkräm. 

Jonna och jag red först i våra respektive avdelningar. Men min avdelning började 20 minuter senare så jag hann titta på Jonna. Riktigt bra, vi är helt klart på rätt väg med hennes dressyr. Tror hon var trea efter dressyren.

Tyvärr var Loppan lite övermotiverad på den stora gräsbanan och hade ner ett hinder i hoppningen. Lätt hänt så här i början på säsongen. Vi har dessutom koncentrerat oss mer på terräng de senaste veckorna. Loppans nästa start blir i Bredeneeks CIC** om två veckor. Har alltså lite tid på oss att förbättra hoppningen. Terrängen såg väldigt säker ut. De slutade andra utanför placering.

Kim var som väntat lite spänd i dressyren men slutade ändå på respektabla 55 straff. Ingen katastrof. Det är ett lite speciellt sto, med mycket, mycket kvalitet, men inte helt enkel. Vi kommer att behöva mycket tid innan hon är helt avspänd på dressyrbanan och på hoppbanan med för den delen.

Även hon hade ett ner i hoppningen. Blir alltså mer banhoppning framöver då terrängen fungerade utmärkt. Kanske lite snabb här och där men helt okej för tidpunken på säsongen. Slutade ganska långt ner i prislistan. Här i dressyrens förlovade land kommer man inte långt med 55 straff i dressyren. Det gör man väl förresten inte någon annanstans heller nuförtiden...

Alla frågade naturligtvis var resten av mina hästar höll hus. Jag fick alltså dra storyn om muggen säkert tio gånger. Och fick naturligtvis lika många tips om bästa sättet att bota...

Nästa vecka kommer vår dressyrtränare Detlef Peper. Både jag, Jonna, Peter och hans fru Kirsten brukar rida så han är här nästan hela dagen. På fredag är det hopptävling för unghästarna. Jonna kommer att åka till Sverige några dagar på välförtjänt semester men jag har ju fortfarande praktikanterna Ebba, Therese och Sofia här så jag kommer inte att behöva jobba ihjäl mig:-)

Nu har jag redan skrivit en hel vecka så jag ber att få tacka för mig. Tack för all positiv respons och alla tips. Veterinären föreslog i kväll när hon kom med lasern till Picc att jag skulle skriva en bok när allt är över. Titelförslag hade hon också "Ich und meine Mauke"- alltså ungefär "jag och muggen". Hoppas att jag kan få skriva en roligare bok någon gång, annars får det nog vara.       

Vi hörs!
Malin

 
 
Lördag 4 april
Det är så här det är

Bestämde mig för att det räckte att börja klocka åtta i dag. Närmare sovmorgon än så brukar jag sällan komma. Red dressyr på Kimberly och Jonnas häst Loppan (e Feliciano-Glacial xx) eftersom Jonna var på tävling hela dagen.

Sedan kom dagens överraskning, även Barny verkar ha drabbats av mugg. Suck, jag hade anmält fyra hästar till Segeberg i morgon och nu åker jag med en.

Ingen idé att deppa för det. Det är bara att vänja sig vid att det är så här det är när man har hästar. Jag kan ju vara glad åt att det inte är någon stor och viktig tävling. Jag tror förresten att det är någon svamp som utlöser infektionen eftersom det nu är flera av unghästarna som också drabbats.

Vi använder samma skydd till alla hästar vilket förmodligen inte är så optimalt. Nu har jag bestämt att alla skydd ska tvättas i maskinen och sedan desinficeras med något medel som veterinären tar med sig på måndag när hon kommer till Piccadilly. Tillsvidare får varje häst egna lindor.

Matilda red jag till terrängbanan med och tränade lite vatten och gravar. Hon är fortfarande ganska orutinerad så jag försöker att rida henne ofta på terrängbanan.

På lunchen var jag för ovanlighetens skull alldeles ensam hemma och hann med både att tvätta och städa lite. Skönt. Red Sophie, Walter och Bella (5-årig holsteiner e Carry-Langata Express xx) på eftermiddagen.

Jonna och Franky var duktiga i Segeberg. 36 straff i dressyren, tyvärr fyra fel i hoppningen men en fin terräng och tredjeplacerade. Hans ägare var där och tittade och hon var mycket nöjd med Jonnas jobb. (Tur för mig!) Sofia var också nöjd med sin Fia (6-årigt fullblodssto (e Fraam xx- Clantime xx). De slutade precis utanför placering.

Vi ska åka halv fem i morgon så jag ska nog sova nu.

Malin

PS
Angående halmen så stämmer det säkert att det inte gör något om de småäter lite men Piccadilly har väldigt god aptit och hon vet inte hur man gör när man småäter.
Med det jag skrev om hållbarhet för några dagar sen syftar jag framför allt på att en vanlig halvblodshäst måste tränas mycket mer för att orka och jag tror att det är framför allt träningen som sliter.

 
 
Fredag 3 april
Solsken hela dagen

Nu börjar det verkligen likna något här. Solsken hela dagen idag och 19 grader som varmast. På förmiddagen red jag lite lätt dressyr med Piccadilly. Muggen verkar bli bättre just nu. Vi fortsätter att behandla med laser varje dag. Misstänker också att det skulle vara bättre att ställa henne på halm precis som någon skrev i en kommentar men jag är lite rädd för kolik. Måste man nu välja så är ju kolik trots allt värre. Muggen kommer vi nog förr eller senare att få bukt på. Har i vart fall ännu inte hört om någon som haft mugg resten av livet så vi fortsätter hoppas.

Barny (7-årig holsteiner e. Barnaul**-Cornetto- Silvester, tvåa på Bundeschampionat 2008) ska gå enstjärnigt i helgen och med honom red jag programmet två gånger innan jag ännu en gång slog fast att han verkligen är en tävlinghäst;-) Han är ärligt talat rätt tråkig att rida hemma, lite lat och rätt stel. På tävling däremot är han alltid väldigt fin och en riktig rosettplockare. Det har naturligtvis med framåtbjudningen göra men jag ha ännu inte hittat något bra sätt att hålla honom motiverad hemma. Så länge resultaten stämmer måste jag nog bara låta honom vara lite tråkig hemma.

Hoppade även Matilda (trakehner e. Pret a Porter-Oglio**- Bajar (AA)) och hjälpte Jonna och Sofia lite med deras programridning inför morgondagen. De ska åka klockan fem och jag stannar hemma tillsammans med Kathi och Therese och rider de andra hästarna.

Var på jobbet klockan ett. Blev inte så många timmars sömn i går natt på grund av Luhmühlenbesöket så jag måste erkänna att jag haft mer effektiva dagar. Blir alltid så himla trött när jag varit ute hela morgonen och sedan sätter mig vid datorn. Normalt sett ser jag det som en fördel att kunna sova var som helst men just framför datorn är faktiskt inte så populärt. Speciellt inte när man blir betald för att sitta där.

Red Kim efter jobbet och ville egentligen rida Limbo också innan han går tillbaka till sin ägare i morgon. Tyvärr lyckades han slita sig och halkade på asfalten när han skulle springa hem till stallet på andra sidan vägen så det blev inget av med den ridturen. Blev inte några större skador men lite små brännsår här och var lyckas de ju ändå oftast få när de ramlar på vägen. Tur att det inte hände något allvarligare. Vägen är visserligen pytteliten men det är ju ändå inte så bra att ha lösa hästar springandes där. Limbo är den 5-åring jag skrev om tidigare i veckan. Jag tycker att han är lite för "tam" för oss passar nog bättre som hopphäst. Hoppar verkligen bra.

Stekte (hemmagjorda) hamburgare till tjejerna och satt sedan alldeles för länge hos Peter. Borde gjort en massa saker hemma egentligen. Dammsuga skulle behövas, betala några räkningar... men jag tröstade mig med att det ju ändå är fredag. Dessutom är det ju viktigt att ha någon att diskutera hästarna med. Passade också på att dricka upp champagnen han fick för lagvinsten i Fontainebleau och det hade ju varit synd att missa den:-)

Malin

 
 
Torsdag 2 april
Äntligen vår

Våren är äntligen här! Jag hörde på radion redan när jag körde till jobbet att det skulle vara solsken överallt i hela Schleswig-Holstein, förutom på gränsen mot Danmark. Jag bor ca fem km från gränsen. Det är så typiskt, jag tror faktiskt att vi har minst soltimmar i hela Tyskland. Men på eftermiddagen skedde ändå undret, solen kom äntligen fram. Och detta trots att det enligt prognosen inte skulle bli någon sol.

Vi hoppade lite terräng med några av de yngre hästarna som skall starta i helgen. Härligt i solen! Eftersom jag kommer att vara borta några gånger under våren med de äldre hästarna så ska Jonna rida de yngre på vissa tävlingar som de behöver starta för sina kval till det tyska årgångschampionatet, Bundeschampionat.
I helgen blir det premiär för henne med Frankyboy (6-årig Westfale e. Florestan-Salinator-Fläming**, fjärdeplacerad i femårschampionatet 2008). Han har samma ägare (Claudia Simon) som Piccadilly och Walter och Claudia köpte honom i maj förra året. Hennes 15-åriga dotter ska ta över honom i höst efter Bundeschampionat.

Jonna tränar med Frankyboy som hon ska tävla med till helgen.

Det är faktiskt en häst med mindre fullblod än vad vi normalt rider (tänkte inte på honom när jag skrev igår). Jag tror att det blir en helt perfekt häst att rida junioråren på. Han är okomplicerad att rida både på marken och på hinder. Säkerligen är det ingen ”galoppmaskin” som gärna springer tio minuter så snabbt han kan och han kommer troligtvis aldrig att gå svår klass men säkerligen samla många, många rosetter på enstjärnig nivå. En häst att lära sig på.

Här ser ni en del av vårt vattenhinder. Jag sitter på S-Kimberley som är en sjuårig holsteiner e. Kanudos**- Cascadeur- Legano. Hon startar den enstjärninga klassen i helgen.

 

Klockan fem gav sig Jonna och jag iväg mot Egestorf som ligger alldeles i närheten av den välkända anläggningen Luhmühlen i Niedersachsen. Pernilla och Ted Velander har gjort ett jättejobb och för fjärde året i rad organiserat en träningsresa med ett stort gäng fälttävlansryttare från hela Sverige. De verkade ha varit väldigt kul och lärorikt med Pether Markne och Jan Jönsson som tränare.  Jag berättade lite om hur jag hamnat här och vilka skillnader det är mellan att rida fälttävlan här och Sverige.

Det gick riktigt bra tycker jag och det var ganska många som ställde frågor. Det kändes som att det var uppskattat. Framför allt pratade vi om det som jag tror betyder mest, att vi tränar och tävlar terräng mycket mer än hemma. Vår terrängbana ligger 10 min skrittväg hemifrån och de unga hästarna rids väldigt ofta på terängbanan. Vi försöker att få dem avspända och de lär sig att arbeta i kuperad terräng. När vi hoppar så försöker vi att inte göra för många språng utan att istället göra det oftare. Vi tävlar också ofta så kallade Geländepferde klasser som är speciella tävlingar anpassade för fem och sexåringar. Detta gör att både hästar och ryttare får mer erfarenhet på terränghinder. Säkerligen även en viktig säkerhetsaspekt.

Tack för tipsen om olika sätt att bekämpa mugg. Jag lovar att berätta hur det går.

//Malin


 
 
Onsdag 1 april
En helt vanlig dag...

Jag var på kontoret på förmiddagen och ägnade eftermiddagen åt dressyr eller försökte få det till något liknande i alla fall. Ibland undrar jag när jag sitter hemma och rider hur det kan fungera så pass bra på tävling som det faktiskt oftast gör. Idag var en sådan dag.

Det började med att Piccadilly inte kändes riktigt fräsch så efter bara ett par rundor trav bestämde jag att skritt få räcka idag. Jag misstänkte det redan när jag gjorde i ordning henne eftersom muggen såg sämre ut igen. Det verkar vara en ovanligt svår infektion att bli av med. Jag var så glad för Jonnas rapporter när jag var i Frankrike att den nästan var helt läkt. Tyvärr räckte det med att jag kom hem igen så blev det sämre. Nu har jag bestämt med vår veterinär efter att ha provat flera olika antibiotika och salvor att vi ska prova att behandla med laser. Hoppas verkligen att det hjälper...

De andra hästarna var visserligen inte halta men några strålande poäng hade det inte heller blivit. Vi tar nya tag imorgon, jag hade väl helt enkelt en dålig riddag. Det är en sak som jag har lärt mig här i Tyskland, att inte bli så upprörd även om det inte fungerar precis som jag tänkt mig. Fungerar det inte så hjälper det sällan att rida en extra timme utan det kanske är bättre att sänka kraven lite och göra om planen en aning. Fast jag misstänker starkt att denna insikt även har något med åldern att göra.

Till temat dressyr måste man också säga att hästarna vi rider ofta inte har samma höga ridegenskaper som tex. ett vanligt svenskt halvblod eller en hannoveranare. Jag har ingen häst med mindre än 50% fullblod. De är helt enkelt inte avlade på ridbarhet och gångarter utan för att kunna springa fort. Har de bara lite talang så går det att göra fina ridhästar av dem men det tar definitivt längre tid. Jag har några gånger haft förmånen att få rida på några välutbildade 5- och 6-åringar hos en dressyrtränare i närheten. Det var en helt ny upplevelse för mig hur naturligt balanserat en häst kan röra sig och hur lätt de hade för samling trots att de fortfarande är så unga. Det är verkligen en enorm skillnad mot mina femåriga fullblodskorsningar.

Jag har funderat lite på hur viktigt det då är att ha en häst med mycket fullblod. Går det inte lika bra bra med en vanlig halvblodshäst? Jag tror att upp till tvåstjärning klass så är det kanske till och med bättre att ha en häst med mindre fullblod. De rör sig bättre, hoppar oftast försiktigare och att orka galoppera 9 eller 9 1/2 minut som det är i CCI** kan nog nästan alla träna sig till. Jag tycker däremot att steget mellan två- och trestjärningt är ganska stort. I en CCI*** behövs en fullblodstyp. Jag märker t ex stor skillnad mellan de två hästar jag har just nu som går svår klass. Piccadilly har bara lite mer än 50% fullblod och är en lite större och tyngre typ av häst (holsteiner e. Narew xx-Latino-Columbus).

Picadilly, holsteiner e. Narew** - Latino - Columbus.

Hon måste tränas ganska mycket mer än Sophie som är 75% fulblod och mer av fullblodstyp (ISH e. Naheez xx-Volturno-Four Socks xx). Framförallt för hållbarhetens skull tror jag att det där fullblodet behövs när man vill rida större tävlingar.

Sofarsogood, kallas Sophie, e. Naheez** - Volturno - Four Socks**.

Kunderna från Italien hann förresten inte med flyget idag så de kommer en annan dag. Rätt skönt, för en gångs skull var vi klara till halv sju och jag hann åka med några kompisar till Flensburg. Vi åt tapas på en mysig spansk restaurang.

Imorgon kväll ska jag till Luhmühlen och äta middag med ett helt gäng svenskar som är där och tränar. Efteråt ska jag försöka berätta lite om skillnaderna mellan fälttävlan här och hemma i Sverige. Jag tycker det är lite läskigt att prata inför många människor men man måste ju öva på det man inte är så bra på så jag ska göra mitt bästa.

//Malin

 
 
Tisdag 31 mars
Kände mig som en tysk hemmafru

Klockan ringde vid sex men jag kom som vanligt inte upp förrän kvart över. Kan bara inte låta bli att "snooza" några gånger. Vi börjar i stallet klockan sju så det blev en snabb dusch och samtidigt som vi åt frukost gick vi igenom vem som ska rida vilken häst.

Jonna Friman, som jobbar hos mig, och jag bor i ett litet hus 400 m frånstallet och för tillfället har vi även Sofia Nyrell på besök. Hon går på Flyinge och ska bli unghästutbildare och gör sina sju veckors praktik hos oss. Denna vecka och nästa har vi dessutom två tjejer från Drottningblanka ridsportgymnasium som gör två veckors praktik hos oss. Som om inte det skulle räcka med svenskar i Kleinwiehe så är även Malin Josefsson här just nu med två hästar som hon tänker starta i Bad Segeberg i helgen. Vårt hus kallas för "das Schwedenhaus", inte så konstigt kanske.

Efter att ha tittat förbi stallet och kollat att Walter och Sophie klarat trippen till Frankrike utan några större men så åkte jag till kontoret. Tjejerna gjorde stallet, mockade hagar, red lite hästar och försökte besegra berget med tvätt efter helgen.

På jobbet är det rätt mycket att ta igen eftersom jag inte var där förra veckan. Jag smet iväg en timme vid elvatiden, behövde verkligen klippa mig. Riktigt kort blev det den här gången. Tog av minst hälften hoppas det går att få in det på något bra sätt under hjälmen. Har inte haft så kort hår sedan jag var 12 år tror jag.

Passade på att storhandla på vägen hem. Kände mig som en tysk hemmafru och det blev verkligen inte bättre av att killen i kassan tyckte att jag skulle ta med någon av barnen för att hjälpa till och bära :-) Han måste ha trott att jag hade minst fyra ungar så många yoghurt som jag köpte.

På eftermiddagen hoppade jag hästarna som skall tävla i helgen och hjälpte Jonna och Sofia  lite med deras hästar. Vi har även en 5-åring på prov som Jonna ridit när jag varit borta. Red den för första gången idag. Trevlig häst men helt övertygad om att han är rätt hos oss är jag ännu inte, får nog rida honom ett par dagar till innan jag bestämmer något med ägaren.

I kväll lagade vi lasagne i "Schwedenhaus", efter att jag bränt ostsåsen på första försöket så blev det riktigt gott. I morgon är det ungefär samma program. Rider på eftermiddagen och i morgon blir det dressyr för hela slanten. Dessutom kommer det kunder på eftermiddagen och ska titta på Kimberley (7-åring som jag utbildar åt uppfödaren.) Peter är på tjänsteresa (jobbar som försäljare hos DHL) i Bryssel så jag blir väl illa tvungen att visa några av hans försäljningshästar också kan jag tro. Går lite trögt att sälja just nu tycker jag. Verkar inte som att någon blir förskonad från finanskrisen...

Nu ska jag cykla till stallet och nattfodra. Hörs i morgon.

Malin

 
 
Måndag 30 mars
Hemma igen! Hemma igen efter årets första utlandsäventyr! Trött men nöjd. Jag tycker att jag var ganska modig som anmälde mina två nioåriga ston (Piccadilly och Sofarsogood) till CIC*** i Fontainebleau. De har inte startat sedan mitten av september förra året och det hade väl kanske känts skönt med en * eller ** tävling som upptakt på säsongen men nu fanns det ingen passande...
Piccadilly fick dock stanna hemma i sista stund. Jag tyckte inte att hennes mugg som hon drabbats av var tillräckligt läkt för att våga ta chansen att åka. Risken att infektionen i huden skulle blomma upp igen under resan kändes för stor. Tur att mina hästägare är flexibla.

Jag ringde Walters (och Piccadillys) ägare på söndag morgonen (lastbilen rullade iväg kl 13) och frågade om det gick bra att jag tar med Walter för den enstjärniga klassen istället. Inga problem, tycker du att det ger honom något är det klart han ska med! (Walter är hästen som med Malin i sadeln tog guld på unghäst-VM för sjuåringar 2008, reds. anm.)
 
Jag åkte tillsammans med min tränare och ”manager” Peter Thomsen och vi stannade till i Warendorf (Tysklands Strömsholm) och tränade söndag till tisdag. Härlig anläggning och skönt att äntligen få komma iväg igen. Vintern har varit lång tycker jag. Tisdag natt körde vi vidare till Fontainebleau och kom fram ovanligt utvilade. Peters hästskötare har tagit lastbilskörkort och vi var alltså tre som kunde turas om att köra, härligt.
 
Jag gillade tävlingsplatsen på en gång och det verkade smitta av sig på hästarna som var avspända redan från början. Det märks att Walter (8 år) börjar mogna, han gick en fullkomligt avspänd dressyr utan att jag behövde rida fram mer än en gång (på unghäst-VM red jag fram tre gånger innan dressyren! Visserligen inte så länge varje gång men ändå...) och han tyckte terrängen var enkel. I hoppningen var jag lite klantig och drog på oss två onödiga tidsfel. Jag hade inte ställt in utomhusgaloppen än. I terrängen red jag medvetet ganska långsamt. Underlaget var efter ca 100 st CCI* hästar och 60 st i CIC* innan oss trots allt ganska djupt. Jag tyckte helt enkelt inte att det var värt att riskera något och galopperade runt i maklig takt.

Malin och Sophie väntar på veterinärbesiktningen.
 
Sofarsogood, eller Sophie som är hennes stallnamn, gjorde en kanontävling i den *** klassen från början till slut. 12a av 89 startande efter dressyren i ett sådant bra startfält är jag mycket nöjd med, även om det fortfarande finns många poäng att hämta. Yogi Breisner (förbundskapten för England) tyckte till och med att jag kunde haft några poäng till. Sånt hör man ju gärna! Terrängen gick 100% efter den plan som jag gjort upp tillsammans med Peter och Chris Bartle. Härligt förresten att både Chris och Hans Melzer som är Tysklands tränare rycker in och hjälper mig när vi inte hade svensk ledning på plats. (Vilket ju är helt naturligt att vi inte hade då jag var enda svenska ryttare). Även Yogi erbjöd hjälp från deras veterinär om jag skulle behöva det. Som tur är behövde jag ingen veterinär men det känns bra att veta att alla är så hjälpsamma och det inte är så viktigt vilken flagga man har på bröstet.
 
Hoppningen var svår och många rev mer än ett hinder så jag klättrade trots mitt pet till 13e plats. Bra start på säsongen! Speciellt kul tycker jag det är för Sophies ägare som verkligen har varit trogen i både med- och motvind. Han är värd lite framgång och han var så stolt över sin häst. På lördagkvällen efter terrängen bjöd han mig och Katrin (min hästskötare) på en fantastisk middag på en fin liten fransk restaurang. Jag har nog nästan aldrig ätit så lyxigt. 

Malin studerar resultatlistan i sadeln på Walter, som fick agera stand in under prisutdelningen i den trestjärniga klassen.
 
Klockan sex på söndagskvällen bar det av hemåt igen och halv tio imorse var vi hemma igen. Ett helt team med svenskar tog emot. Just nu har jag tre svenska praktikanter på besök så lastbilen var urpackad på ett kick och jag var på kontoret i Flensburg (där jag jobbar så mycket jag hinner, alltså mycket på vintern och lite på sommaren...) redan klockan ett. Kanske inte var så effektiv men jag var i alla fall där!
 
Senare på eftermiddagen kom en journalist från Sverige och vi tog lite bilder i solen på terrängbanan. Piccadilly fick agera fotomodell och hon ser nog piggare ut på korten än jag. De andra hästarna slapp mig en dag till men imorgon är det dags igen. Walter och Sophie har en lugn vecka framför sig men de som ska tävla på lördag och söndag i Bad Segeberg måste trimmas lite nu, även om jag vet att tjejerna hemma har gjort ett bra jobb. 
 
Nu ska jag sova, imorgon är det vardag igen.
 
 
CT_145736