Allt möjligt händer hos Hassö

Vi varvar hoppträning hemma med Pay & Jump på Henriksdal varje vecka, en fantastisk möjlighet vi har på ridavstånd, men tävlingsmässig bana uppe hela tiden. Hästarna blir väl förberedda för start, om de ska gå 90 eller 140 spelar ingen roll. På banan kan man ju välja själv både höjd och om man vill hoppa alla hinder eller inte. En hel del dressyrträning blir det, Helena har fått många nya elever eftersom vi har många tillresta, både danskar och finnar, förutom oss stamkunder. Det har gått bra för alla både på träning och tävling, så nöjda elever gör att ryktet sprider sig.

Vi har hunnit med flera starter i både fälttävlan och hoppning. Nu senast var det Greyman och Isse som fick åka till Danmark. De fick med sig varsitt tredjepris hem (i CNC* resp 80) plus Isse som knep disciplinvinst i dressyr med 73%. Extra kul. Att det sen gick en jätteläskig vit ponny på bete bredvid hoppbanan gjorde att det blev ett tappat fokus på ett hinder, och ned föll bommen. Däremot galopperade han runt terrängen som om han aldrig gjort annat, till skillnad från förra gången, då han travhoppade ett flertal hinder, och hade blicken mer på funktionärena i anridningarna. Stor utveckling. Nu har han fått litet behandling för en viss snedbelastning pga sin gamla skada. Veterinären ansåg att det var väldigt god prognos, och att skadan inte bör störa honom mer. Det gäller bara att få honom att jobba helt rätt nu, och han bör få bättre förutsättningar hoppas jag nu när vi hittat några punkter som blivit en aning överbelastade.

Clara och Hampe debuterade i 1* och gjorde det riktigt bra, trots en person som stod mellan a och b i coffin, så de fick styra undan, och lägga en volt. Fälttävlans baksida (och för all del hoppning ibland), vi lyckas inte alltid styra över alla som går banor, eller de som är turister på banan. Bör ju normalt vara funktionärernas jobb att hålla hindret fritt från folk.

Hampe och Clara i Soeborggaard. Foto: Kaj Fröling

Har hämtat hem vår gulliga shettis Himla. Är sugen på att betäcka henne, men vet inte riktigt om jag vågar släpa hem fler hästar. Har ju ett gäng redan.. Vi får se. Hon ska i alla fall köras litet mer, och förhoppningsvis även ridas, om vi hittar lämplig pilot. Hon går nu hos en granne, ihop med en ponny och en ursöt åsna.

Lovely hade tagit sig och är dräktig på 17 dygn, så där hade vi verkligen flyt, inte en spilld dag på brunstkoll eller annat. Men vi vet ju alla att en annan gång är det tvärtom. Cherry kniper fortfarande, nu ca 10 dagar över tiden. Kameran är riggad, men hon vankar fortfarande fram med halvfulla juver. Börjar bli litet lätt orolig över vår Strömsholmsresa nästa vecka. Då är det tänkt att Greyman går fälttävlan, och Bluppan går Derby och 140-hoppning. Vi gjorde vår första 140- start för året i söndags, och det kändes väldigt bra. En bom föll även där, men bra känsla efter att de hade vattnat banan, som inte kändes lika bra i klassen innan. Snabbaste 4-felare i grunden och 2a utanför placering.

Nu laddar vi för att visa 8-10 hästar för en amerikansk kund i morgon. De letar till Hunter och Equitation, och även om man ”gått kursen” så är det inte alltid så lätt att veta vad de vill ha. De ska ridas litet annorlunda än de flesta rider här, inte hoppa ”för” mycket, inte trava med så mycket knän osv. Inte helt lätt för oss att förstå alla gånger. En annan värld. En värld med litet längre tygel. Vi tycker ändå att det är ganska intressant att testa hästarnas balans på det här sättet. Man lär sig något varje gång. Varje dag. Speciellt när man gör allt möjligt.

Ikväll har vi planerat en saluhästvisning i samband med SM-veckan. Mer om det längre fram.

Maj har varit litet ovanligt osäker på sig själv, vågar man hoppas på en värmebölja snart?