Hundradelar och hörnpasseringar

04.15 ringde väckarklockan på tisdagen. Den inledande klassen, 115 cm, skulle börja klockan 8. Därför var vi igång supertidigt med stalltjänsten, så när jag gick ut med Xanté på Mellangården där vi har skrittmaskinen var det kolmörkt ute och vi gick nästan rakt in i en stor lastbil som stod parkerad utanför stallet. När det ljusnade visade det sig vara Rolf-Göran Bengtsson som slagit läger där. Om man nu kan kalla två gigantiska hästlastbilar ett läger, kanske är mobilt hotell en bättre benämning 😉 Våra hästar har alltså en ganska cool ”boxgranne” den här veckan!

Morgonen i stallet var hur mysig som helst, vi var många som skulle rida första klassen och stod i uppställningsspiltorna i Klockstallet och gjorde i ordning hästarna. Vid ett sånt tillfälle får man verkligen chansen att utforska hur många olika saker som kan fungera som pall vid knoppning! En spånbal, en foderhink, en…? Take your pick! Dessutom bjöd Gitte på frukost och hade dukat upp ett bord i stallet med allt från kaffetermos och brödrost till ost och marmelader. Har vi världens bästa stallchef eller? Svar JA!

När Can Can var uppsnyggad, uppvärmd och framhoppad red vi in på banan och han fick nog en liten chock när han såg hur utsmyckat ridhuset var, med affischer, blommor, en Volkswagen i hörnet och så vidare. Stora ögon, men sedan fokus – han är ganska cool av sig. Jag red som en kratta till första hindret, men där räddade han mig och sedan skötte vi oss båda två resten av banan och var felfria i båda faserna!

Med vår dubbelnolla och tiden 33,15 i omhoppningen var vi fyra ynka hundradelar från placering! Vi hade ett rätt okej tempo men dressyrryttaren i mig hann inte reflektera så mycket över att det vore en bra idé att skära en sväng och vända lite tajtare här och där. Eller som Ancan sa när vi kom ut från banan – i dressyren vinner man täcket på att göra hörnpasseringar, här är det tvärtom! 😉 

Min mamma och vovve är här nere under veckan, och åkte ner tidigt som tusan på tisdagen i hopp om att hinna se andra klassen, min nationella debut, 120 cm. Eftersom hon jobbade måndag kväll kunde de inte åka då. Efter att ha startat 03.45 lyckades de på någon vänster hinna ner med minsta möjliga marginal (sex min på 60 mil!) och hann inte bara se utan även fånga lite på film! Och vi satte en dubbelnolla även i denna klass, helt underbart!

Så här är den – mitt livs hopprunda, so far!

Den här tävlingen var ett helt fantastiskt avslut på mitt och Can Cans tävlingsår tillsammans! Från lokal 100 cm i Trolleholm i mars till nationell 120 cm på Flyinge Indoor i november. Vilken resa han gett mig, älskade häst!

Idag laddar vi för Flyinge Show som går av stapeln 19.00 ikväll! Som jag berättat tidigare har jag, Xanté och Lexington ett nummer på gång. Igår kväll var det genrep (vid 21.30, till sömniga Lexingtons stora besvikelse). Då fick vi chansen att träna inne i arenan, och testa både musik och ljussättning och kontrollera att jag fortfarande kunde just kontrollera hästarna trots ljud och applåder. Jag måste säga att det funkade över förväntan och jag hoppas att det blir en bra show ikväll!

Ni som inte är på plats kan se showen på Equisport.tv.

Håll tummarna för oss!