Att anmäla eller icke anmäla, det är frågan

I november 2014 hade han utvecklats så bra, att det öppnades ett fönster av möjlighet till att eventuellt kanske, kanske kunna vara med. Ström har ju nu i december och Jan gjort fantastiska, tydligt synliga framsteg nästan varje ”tyngre” träningspass.  Cirka tre gånger i veckan.

Sista anmälningsdagen är 12 februari.  Anmälningsavgiften till FAS I är 16 000 kr (sen om man går vidare till FAS II är det 13 000  till som betalas på plats).  I mån av plats kan man efteranmäla till FAS I, fram till den 27 februari mot en avgift av 1 500 kronor.  Eller så kan man anmäla och fram till innan veterinärbesiktningen få hela summan tillbaka minus 1 000-1 500  mot veterinärintyg.

Så nu med 19 dagar kvar av anmälningsperioden, är själva anmälan i limbo.  Igen.  

Ström började häromdagen ha lite åsikter för första gången i sitt 4-åriga liv  (om det är nyheter för dig kan du läsa här: https://www.tidningenridsport.se/Blogg–debatt/Bloggar/Bruksprovsamatorens-blogg/2015/1/Lite-asikter/). Det kändes ganska naturligt att han fick lite åsikter även i ridningen, eftersom kraven ökades och det blev lite jobbigare.  Han har ju dessutom fått märkbart mer självförtroende och vi ökade hans foderstat. Men sen har vi ju de där låsningarna och snedheten som varit inom ”normalvariationen” för en unghäst.  Jag skrev om dem bland annat här: https://www.tidningenridsport.se/Blogg–debatt/Bloggar/Bruksprovsamatorens-blogg/2015/1/Igang-igen/ Det har också blivit bättre och bättre, men finns ju med i helhetsbilden.

Så förra veckan tog det stopp. Ström reagerade ganska kraftigt (han drog iväg) på en förfrågan i ridningen.  Visst, lite mer självförtroende och lite mer åsikter, men detta kändes inte riktigt inom ramen för hans karaktär.  Det verkade mer som att han inte redde ut frågan han ställdes inför.  Nästa pass provade vi (Olof) samma fråga på töm istället.  Men det gick inte.  Hade det varit jag som red och tömkörde och upplevt svårigheten, så hade jag förmodligen antagit att jag gjort något fel och att hästen inte förstod.  Men i detta fall red och tömkörde Olof.  Just i de här lägena känner jag att Olofs erfarenheter och expertis kommer extra väl till nytta.  I alla fall ska vi kolla upp Ström på kliniken för att säkerställa att det inte finns fysiska hinder. Så det finns två risker som kan medföra att det kanske inte blir någon anmälan.  Antingen kan ju något vara fel och han behöver rehabiliteras under en längre period.  Eller så hittar vi inget, men kommer ändå inte förbi utbildningspunkten inom de närmsta 44 dagarna.  Dock kan det ju också vara så att veterinären konstaterar att hon inte hittar något fysiskt, vi jobbar vidare med frågan och det kanske löser sig i tid.  Vi får se.

De två träningspassen, ridning och tömkörning, som innehöll den uppgift som Ström inte klarade av medförde att hans påbörjan till stöddighet var som bortblåst. Inte utan att det skär lite i mitt hjärta, så var han tillbaka till ”den lilla försiktiga pojken i bakre delen av klassrummet”.  Vi la in två träningspass med uppgifter som Ström är väl förtrogen med, och hans självförtroende är tillbaka.  Puh.

Så nu har vi lite vakuum, med lättare ”status-quo”-träning, tills han blir kontrollerad på kliniken.

Ifall du saknade två knäröntgenbilder i mitt förra inlägg, så var det för att jag inte hade lyckats med de tekniska kvalifikationerna så att de kunde visas på webben och de föll bort.  Här är de:

Vidare så har kanske vissa av er sett att ASVH har lagt ut tillåtna bett för bruksprovet: http://www.asvh.se/avel/bruksprov/godkanda-bett

Ström har alltid haft ett 3-delat Sprenger-bett med rörliga ringar och en rörlig mittendel.  Det här:

Hans mun är normal, och hans kontakt är normal.  Eftersom han har varit okomplicerad i bettkontakten och fungerat bra på detta bett, så har jag aldrig funderat på att byta.  Givet att vårt nuvarande bett inte är tillåtet på bruksprovet så är det ju hög tid att börja med ett annat.  Så nu hoppas vi att han gillar sitt nya bett lika mycket som det gamla.

Med vänlig hälsning

/Malin, 44 dagar kvar