Aachen över för denna gång

Maratondagen kanske var den mest spännande dagen, man har ju kanske haft väldigt mycket tur för det har aldrig riktigt gått illa någon gång när jag åkt men den här gången var vi väldigt nära att hamna på fel köl. F-porten ut gick bra men någon meter efter tidtagningen satt stopp skar ena hjulet ner i gräset och vi hamnade på två hjul precis bredvid hinderdomarnas solstolar.

Vi fick höra sen att hade vi vält så hade vi mest troligt haft de människorna under oss. Där satt jag med klockan i högsta hugg för att kolla kilometertiden på vägen ut och hade inte riktigt räknat med att vi skulle få en liten flygtur. Tur att jag och Helena stod på rätt sida av vagnen och att kusken inte hoppade av vagnen som han tydligen var redo att göra om vi hade tippat lite till.

Så var vi glada och lyckliga och körde vidare med de ädla springarna, kommer i mål och är nöjda med insatsen, ska spänna ifrån spannet när ena förlöparen misstar Helena för en fluga och ger henne en riktig kospark. Aj aj säger jag bara, världens snyggaste bulle på benet?

Precisionen fick vi en boll ner och lite tidsfel så hamnade på en 11:e plats i totalen.

I överlag är vi nöjda med tävlingen, klart det finns saker att förbättra, och vi hamnade kanske i topp på resultatlistorna men det känns som det här är något att bygga på. Det är roligt att se förändringen på individerna. Nu ska vi bara hitta de sista knapparna. Boyd vann såklart alla moment och det var tydligen första gången som en kusk vunnit allt. Men vänta du bara Boyd, snart kommer vi!