Jag – ett olydigt hästfruntimmer

 mitt förra inlägg försökte jag skoja om att jag åkte fast med min fordonskombination som diffade med 50 kg. Men det var minsann inget att skoja om tyckte många. Jag började läsa på, och då visade det sig att jag brutit mot fler regler!
 
Men innan jag går in på det, låt mig säga några ord om fruntimmer. Det var ju någon som i sin kommentar kallade mig och några hundra tusen andra kvinnor för hästfruntimmer.

Ordet fruntimmer används oftast nedlåtande. Men en gång i tiden var fruntimmer faktiskt en beteckning på lite bättre damer. ”Qvinfolk” var en annan kategori, och de stod lägre än fruntimmer.

Karltyget som skrev att hästfruntimmer och husvagnssvenssons var värst på vägarna verkade vara en yrkesförare, och yrkesfolk blir alltid provocerade när amatörer ska göra det de själva är proffs på. Själv blir jag galen på dålig svenska. Karltyget började varje mening med liten bokstav och avslutade dem med två punkter.

Jag behöver inte tala om för er som läser den här bloggen vad det är för virke i hästfruntimmer. Redigare kvinnor finns inte. Det känns rätt bra att vara ett hästfruntimmer och inte en sån där hjälplös typ som knappt kan byta glödlampa själv. Och jag har svårt att tro att det är hästfruntimrena som är sämst därute på vägarna.

Nå. Under veckan som gått har hästfruntimret läst på lite. Bland annat gick jag in på Jordbruksverkets hemsida och kikade på vad som gäller för transportering av häst. Då gick det upp för mig att jag har brutit mot fler regler!

Till exempel har jag inte haft med mig passet vid varenda tillfälle jag kört en häst. Men det ska man. Transporterar du hästen till fots ska kunna visa upp det inom tre timmar.

Frågorna hopar sig. Jag försöker föreställa mig scenariot att jag är ute och rider, och en polis stoppar mig och ber att få se min hästs pass. ”Om hästen saknar pass kan du bli åtalad” står det om man går in under fliken hästpass.

Vi köpte en ponny en gång som inte hade något pass, då körde vi hem den utan. Det är inte alltid man ens vet om att man är kriminell.

Det var en bekant till mig som jobbar med hästar som tipsade mig om Jordbruksverkets hemsida. Hon ville att jag skulle titta på de enligt henne nästan oefterlevbara regler som gäller för att transportera hästar inom ekonomisk verksamhet. Ja, här blev det intressant. Om jag förstår rätt får inte de som på något sätt tjänar pengar på hästar transportera en häst längre än 6,5 mil utan att ha… Nej, jag rundar av här, det blir för långt om jag går in på detta. Du som är intresserad kan läsa här:

https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/resorochtransporter/transportinomekonomiskverksamhet/vadgallerfortrans

En annan länk till er som inte jobbar med hästar utan som transporterar dem inom ramarna för vad som kan kallas hobby:

https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/resorochtransporter/hastar/transporterahastar.4.207049b811dd8a513dc80001385.html

Skäms jag för det där med polisen i Nyköping? Nej, det gör jag inte. Om jag hade kört rattfull hade jag däremot skämts!

Och jag skäms inte för att jag inte visste att jag måste ha med mig passet varenda meter jag kör min häst med transport heller. Det måste finnas någon rimlighet bakom regler. Ni får väl ge mig på skallen igen, ni som tycker att jag är dum.

Det är inte lätt att vara helt laglydig. Vi är alla ålagda att känna till allt som står i den nätta, blå tegelstenen Sveriges Rikes Lag. Det är det naturligtvis ingen som gör. Inte ens juristerna själva.

Ha det gott nu alla, och glöm inte passet när ni ska åka på er veckoträning!

/Hästfruntimret

PS. Vi tog oss till tävlingen i helgen med hyrsläp, marginellt lättare än vårt eget. Om två veckor är jag antagligen laglig, men vi måste ändå byta ut bilen, för det är den som är problemet.