Lärorikt på kongress

Jag tog tåget från Malmö tidigt torsdag morgon och anlände till Uppsala och Ultuna lagom tills lunchföreläsningarna drog igång. Jag hade verkligen sett fram emot att gå på veterinärkongressen, jag tycker nämligen det ger mycket, trots att jag har en bra bit kvar innan jag själv är färdig att titulera mig veterinär. Och visst levde kongressen upp till mina förväntningar!

Bägge dagarna var fullspäckade och jag önskar nästan att kongressen skulle ha varat ännu längre, då det fanns så mycket spännande att lyssna på. Jag hade sedan tidigare bestämt mig för att gå på hästsymposium, vilket jag gjorde både på torsdag eftermiddag och fredag förmiddag. Under fredag eftermiddag valde jag dock bort hästföreläsningarna och gick istället på föreläsningar om läkemedel, som är ett annat område inom veterinärmedicinen som intresserar mig väldigt mycket.

Första föreläsningen på torsdagseftermiddagen hette ”Aetiology and pathogenisis of non-infectious respiratory disorders in horses” och hölls av en forskare inom ”Internal Equine Medicine” från University of Edinburgh, Scott Pirie. Ordet aetology betyder inom medicinen ungefär orsaker till sjukdomen, det vill säga den bakomliggande faktor/-erna som orsakar en viss sjukdom. Patogenesen är sedan beskrivning av själva sjukdomsförloppet. Det beskriver alltså vilka och på vilket sätt vissa mekanismer startar sjukdomsförloppet. Bland annat pratades det om orsakerna och sjukdomsförloppet vid RAO (reccurrent airway obstruction) hos hästar. Det är en icke-infektiös inflammation i nedre luftvägar hos häst.

Att hästar drabbas av luftvägsproblem verkar förekomma allt oftare. Som veterinär måste man kunna skilja på om problemet beror på en infektion (smitta) eller miljön. Just RAO är den vanligaste orsaken till andningssvårigheter och hosta hos hästar i tempererade länder och ger astmaliknande symptom, främst hos hårt arbetande hästar, ex inom trav- och galoppsporten. Sjukdomen kan bli ett faktum när hästar som är känsliga utsätts för luftburna partiklar, men den är samtidigt i många fall reversibel om dessa partiklar undviks. Vad kan det då vara för partiklar? Främst är det damm som man vet är orsaken till RAO. När man säger ”damm” så finns det såklart många olika pro-inflammatoriska dammpartiklar i ett stall, som skulle kunna vara orsaken till sjukdomstillståndet, så som mögel, beta-D-glukaner, peptoglykaner, endotoxiner, kvalster och deras avföring, växtdebris, proteaser och andra luftburna partiklar. Men vilka av dessa partiklar är då värst?

Scott Pirie har bland annat gjort ett försök med två grupper av hästar, där den ena gruppen fick vistas i en dammig miljö, men utan mögel-sporer och den andra gruppen fick vistas i en miljö där dammet innehåll mögel, under 5 timmar om dagen i ett visst antal dagar.

Scott Piries forskning visade klart på att mögel var ett ”keyelement” vid RAO. Men försöket visade även att andra dammpartiklar (däribland endotoxiner) spelade en stor roll vid induktion samt svårighetgraden hos sjukdomen.
Mögel är självklart inte den enda orsaken till RAO, som i mångt och mycket är en komplex sjukdom. Forskningen visade också att prevalensen ökade om bägge föräldrarna till hästen hade sjukdomen jämfört med om bara en eller ingen hade den, vilket kan tyda på att det även finns en genetisk faktor. Det finns också olika riskgrupper som man har lyckats identifiera, däribland spelar ålder (hästar äldre än fyra år drabbas oftare än yngre hästar), ras (vanligare hos fullblod än andra raser), årstid och uppstallningsmiljö stor roll.

Efter varje föreläsning fick de närvarande ställa frågor till föreläsarna och en av frågorna som ställdes var om man kunde göra någonting för att förebygga RAO. Svaret var ganska konkret och det gick inte missa poängen, att inte utsätta hästarna för damm och mögelpartiklar var det främsta sättet att förebygga sjukdomen! Några konkreta tips som föreläsaren kom med var:
• Använda en så kallad höångare (som tyvärr inte ännu finns i Sverige) om man inte kan få tag i hö av god kvalitet av någon anledning.
• Att använda foder- och strömedel av god kvalitét, framförallt poängterades vikten av att använda bra hö och spån, då detta var det där störst kvalitetsskillnad förekom. Visst kan det förekomma skillnad i halmkvalitet men det kommer alltid finnas mycket dammpartiklar i halm, där kan man inte påverka kvaliteten lika mycket som på höet och spånet.
• Undvika att stö när hästarna är inne.
• Om man märker att antalet hosthästar i stallet ökar, oavsett hur noga man följer ovanstående rutiner, kanske man skall överväga att byta stall.

När föreläsningarna var slut för dagen så var vi inbjudna till öppet hus på VHC (Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum) som invigdes för någon månad sedan på Ultuna, men som jag ännu inte hade hunnit besöka. Mer om detta intressanta besöket kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.

/Nathalie