”Sportredaktioner – det är dags att vakna nu”

”En idrottsprislig skandal”
Så väljer en av Sveriges största tidningar att kommentera årets Jerringpristagare.

Vi visste det. Vi visste att vi skulle vinna. Ridsportsverige visar återigen att tillsammans är vi starka. De allmänna sportredaktionerna stod lika chockade förra gången det hände, när Rolf-Göran Bengtsson vann omröstningen 2012.

Jerringpriset är folkets pris. Det finaste av dem alla. Förmodligen det enda pris Peder hade en chans att få, eftersom det är det enda som inte delas ut av en jury. För vi kan kanske med fog anta att det finns fler som delar Expressens krönikör Anna Fribergs åsikt, hon verkar i alla fall säker, att ”ingen allmänt idrottsintresserad person, som inte bara gillar en specifik sport, kan väl på fullaste allvar tycka att Fredricson skulle ha priset”. 

Som stöd för sin uppfattning talar hon om att ingen, ingen, talade om Peder Fredricson på röda mattan igår. Det stod mellan Stenson och Sjöström. Friberg är indignerad över att ridsporten spräckte sportredaktionernas förhandstips. 

Och vi visste det här också. Att i samma sekund som Peder fick priset skulle flera ledande sportjournalister gå bananas, skriva om röstkupper, om att Jerringpriset tappat sitt värde, att hästen borde fått priset, att en förlorare (läs OS-silvermedaljör) vunnit och att det är en skandal att hästfolket lyckats kuppa igenom sin kandidat – igen.

I dag kommer det att fortsätta. Indignerade krönikor och artiklar kommer att spridas (ja, jag delade själv nämnda krönika igår kväll) på sociala medier. Men vet ni, det gör bara ridsporten ännu starkare. Ännu mer beslutsam att så fort vi får chansen visa att vi älskar vår sport, att vi är stolta över våra idrottsmän. 

Våga nominera en ryttare igen och vi kommer att visa att vi är starkast, igen och igen och igen. Oavsett röstförfarande.

Vi kommer aldrig att sluta visa omvärlden – och sportjournalisterna – vad vi tycker om att de föraktar och förringar vår sport. Tills de lär sig lika mycket om ridsport som de kan om alla andra sporter de skriver om. Så att de vet hur otroligt svårt det är att lotsa en häst felfri genom ett helt OS. Så att de vet hur mycket det krävs av en ryttare för att ligga på topp. Hur många timmar av arbete i och utanför sadeln som ligger bakom en framgång som Peders. 

Nej, den största idrottsprisliga skandalen i dag är att det fortfarande finns sportredaktioner och sportjournalister som inte accepterar folkets val och inte har insett hur stor – och stark – svensk ridsport är. Att de som ska vara mest insatta i sportvärlden underskattar ridsporten så fatalt att de inte ens tar med Peder i förhandssnacket är bara pinsamt. För dem.

Guess what, sportredaktioner? Det är dags att vakna nu. Och all heder till er som inte uttrycker ert stora missnöje över resultatet utan erkänner Peders fenomenala insats.

Grattis Peder, du är så värd det.

Lena Sellman
Redaktionschef på Ridsport