Patrik Kittel tycker till om de rådande idealen.
Patrik Kittel tycker till om de rådande idealen.
Foto: Lottapictures

Patrik Kittel: "Är jag för tjock?"

Kommentar  Ridsports gästkrönikör Patrik Kittel oroas över hur viktfokusering påverkar de unga som är på väg in i ridsporten. "Vi ska sträva efter att bli atleter – inte streck i sadeln" skriver han i sin senaste krönika.

Det är mycket snack om kroppsfixering inom ridsporten, framför allt bland oss elitryttare. Hur ser idealkroppen ut hos en god atlet? Det diskuteras hur mycket unga killar och tjejer som rider ponny får väga. Inom ryttareliten går trenden åt att ryttarna blir smalare och smalare, oavsett disciplin. Det bekymrar mig.

Själv har jag blivit klämd i sidan av en tysk tränare. Han sa: ”Nu är det nog dags att bli av med några kilon här”. För mig var det inga problem att svara honom att jag nog fixade ridningen i alla fall, med eller utan kilon. Jag tycker själv att jag är ganska normal, till och med rätt atletisk.

Men jag vet tränare som ger elever listor på hur mycket de ska promenera för att bli av med kilon och hur lite de får äta, enbart i syfte att de ska bli smalare. En del kör med upprepade propåer om att ”Nu måste du nog tappa lite vikt, annars blir det för tungt för den stackars hästen”.

Med det sagt så betyder det inte att jag rekommenderar folk att vara överviktiga, det handlar inte om det. Jag menar att alla kan rida på en häst som är lämplig för just dem. Är du lite större så välj en häst som passar, det är inte svårare än så.

Ridsporten är inkluderande, alla kan vara med. När det gäller elitidrott, inom ridning och i andra sporter, är förstås kraven högre. Det viktiga är att du som ryttare är smidig så att du klarar och orkar att vara följsam med din partner hästen. Du ska ha en kommunikation med din häst, stödja och inte störa.

Är du osmidig blir det svårt, oavsett om det beror på övervikt eller brist på ork för att du är för tunn och muskelfattig. Det är inte sunt att svälta – det är sunt att äta rätt, träna rätt och må bra.

Många unga tjejer och killar som jag ser är för tunna. Faktum är att ryttare ofta får beröm när de är riktigt smala. Själv kan jag känna var gränsen går, jag blir inte anorektiker, men hur är det för de unga på väg in i sporten?

Vi ska sträva efter att bli atleter – inte streck i sadeln. Målet måste vara en atletisk, sportig ryttare som äter bra, mår bra och fungerar bra i sadeln. Lösningen är att genom allsidig träning nå fysisk smidighet för hållbarhet och ork i kroppen, parat med ett riktigt näringskoncept som håller för kraven vårt liv ställer.

Sunt leverne och synder i lagom mått tror jag på. Jag kallas själv för Candyman men balanserar upp det med träning och bra mat för orkens skull – prova du med.

Ta hand om er och må gott!

Det här är en krönika, en personligt skriven text. Skribenten själv står för åsikterna som framförs i krönikan. Texten  publicerades första gången den 30 mars 2017 i Ridsports pappersutgåva.