”Snälla Jordbruksverket, tänk till först – för hästägarnas skull”

EU har kommit med ett nytt direktiv gällande djur i livsmedelskedjan, där ingår hästen som ett djurslag. Men som alltid skall Sverige vara först ut och skapa sin tolkning av reglerna i tron att EU skulle tycka bättre om oss än våra sydeuropeiska vänner som inte bryr sig lika mycket.

Och så är Jordbruksverket (SJV) igång igen med nya krångliga regler. Nu ska man föra bok på var hästarna befinner sig. Inte bara var de har sin hemvist, dvs i vilket stall står de normalt, utan även när man är ute och rör sig med dem. Det blir spännande hur de kommer att göra gränsdragningen, ska man skriva upp om man lämnar den mark man äger/arrenderar/hyr? Eller är det sockengräns som gäller?

Om man tar en ridhäst som tävlar, så är den ju hemma, på träning, på tävling, hos veterinär, hos en kompis när man ska rida ut i skogen och så vidare.  Detta gäller nog alla hästar på något sätt. Då tänker väl SJV att det är enkelt, alla borde ju ha ett produktionsplatsnummer, men hoppsan hästen är ju ett sällskapsdjur och inte ett av lantbrukets djur vilket gör att de flesta hästgårdar/stall inte har ett produktionsplatsnummer.

Och tittar man på dem som tävlar över länge sträckor, ska man då föra bok när man övernattar, tar ut hästen för att rasta den och ge den vatten? Räknas det när hästen sätter hoven på marken? Jag tror att detta måste läggas ner en massa tid på att verkligen tänka igenom hur detta skall göras.
Ett Orwellskt förslag är ju att förse alla med ett GPS chip och spåra dem live, så slipper vi ju jobba med journalföringen.

I sak har jag inget emot tanken med ett register över hästarnas hemvist och att de ska ha någon typ av pass. Ägarens hemvist finns ju redan registrerad i den förening som utfärdat passet.  En orsak är tydligen att hästen är livsmedelsproducerande djur, vilket ännu mer gåt emot den svenska klassningen som sällskapsdjur.

De stora förflyttningarna av hästarna finns ju i TDB för ridsporten, travet har sina startlistor och veterinärerna sina journaler, så nog går det att spåra förflyttningar vid ett utbrott av någon större sjukdom.
Vem kommer att föra ALLA hästägare talan i detta, vi är ju så spridda över rasföreningar, sportföreningar och så vidare? LRF häst för ju på intet sätt allas talan, utan är ju en intresseorganisation med egen agenda som inte på långa vägar samlar alla hästägare.  LRF har ju för övrigt avslagit en motion om att inte klassa hästen som ett lantbrukets djur.

Nej jag tror att SJV får ta och bestämma sig, antingen är hästen ett lantbrukets djur eller så är det ett sällskapsdjur. Och hantera den administrativa bördan i enlighet med detta.

OM det blir ett lantbrukets djur får vi dels tillgång till fler EU stöd (som jag förstår det), vi får tillgång till distriktveterinärernas jour till rimliga pengar plus att vi får en bättre täckning, vi får tillgång till subventionerad avlivning och hämtning av döda djur. Det finns alltså ett antal fördelar med detta, och då kanske man kan ta ett visst omak. Samtidigt som hästnäringen då helt plötsligt blir en produktionsnäring och inte bara en ”personlig levnadskostnad”.

MEN om det fortsätter att vara ett sällskapsdjur, då ska det vara på samma premisser som hundar och katter, inte som korna.

Så snälla SJV för en gångs skull, tänk till först, och ta sedan besluten i rätt ordning! Framför allt titta på vad våra grannländer och de stora hästländerna inom EU gör, INNAN ni hittar på en egen lösning.

Förra gången man gjorde ett förhastat beslut var ju med tilläggsregisteringen av hästarna med utländska pass, detta har inte gett hästägarna något positivt utan bar mer jobb, frustration och kostnader. Ser man på de stora Avelsförbunden har de ju gjort bra ekonomiska resultat som en följd av denna pålaga.

/Jocke Wallenberg
Uppfödare av hopphästar och hästägare

Detta är en krönika, en personligt skriven text. Skribenten själv står för åsikterna som framförs i krönikan