Obehörigt folk i din hästhage – det här gäller

– Allemansrätten gäller generellt, men avgränsas av tre saker. Den första och tydligaste är att den inte gäller det som kallas hemfridszonen, det som är närmast bostadshuset och ofta kallas tomt. Hästhagar kan ligga så nära huset att de räknas till tomt, men oftast gör de det inte. 

Allemansrätten gäller inte heller på odlade områden. Du har aldrig rätt att röra dig på planteringar, åkrar eller vallar. Hit klassas sällan en hage heller. 

Den tredje begränsningen är det som ofta ses som huvudprincipen för allemansrätten  – du får inte störa, du får inte förstöra. Där kan det vara så att hästarna blir störda av att det är folk i hagen, och då är det inte tillåtet. 
– Ett tydligt exempel på något som inte är tillåtet är när folk har med sig hundar in i hagen. Om det  riskerar störa hästarna  är det alltså inte tillåtet, säger Björn Galant. 

Hagstorleken har betydelse
Storleken på hagarna kan också ha betydelse för hur mycket du stör hästarna. I ett stort naturbete över många hektar är det betydligt mindre sannolikt att hästarna blir störda än om du går in i en liten hage. 

Du får lov att anlägga din hage hur du vill på din mark och du får sätta dina grindar hur och var du vill. Men ibland finns det platser av allmänt intresse som bara kan nås genom att passera hagen. Det kan till exempel vara en badplats eller ett fornminne. I sådana fall kan länsstyrelsen besluta om stängselgenombrott. Det betyder till exempel att en stätta eller en grind ska sättas upp för att underlätta passage för människor. Fattas ett sådant beslut är det länsstyrelsen som tar kostnaden för den. 
– De gör en helhetsbedömning där de väger in hur viktigt det är att ta sig igenom just hagen och hur mycket det stör. Går det att i stället gå runt kan det ses som ett alternativ. 
Detta gäller även en del stigar och vandringsleder som går genom hagmark. 

En markägare får inte sätta upp skyltar om att det är förbjudet att vara på olika ställen. Men relevanta skyltar får sättas upp. Ett tydligt exempel är om du har dräktiga ston. Då är det helt okej att sätta upp en skylt med informationen ”Dräktiga ston i hagen, inget tillträde under perioden xx-xx”. 

Görs på egen risk
Och om du inte vill att besökarna ska mata hästarna kan du även informera om det på skyltar. 

– Allt allmänrättsligt utnyttjande av mark görs dessutom på egen risk. Skulle dina hästar skada någon som är i hagen, är du aldrig vållande. Det finns ju tyvärr exempel på personer som blivit skadade av tjurar. 

Om du får sätta upp en övervakningskamera i hagen är tveksamt. Ett rättsfall på det temat avgjordes för något år sedan. En lantbrukare hade satt upp en kamera vid en vildsvinsåtel. Fallet avgjordes i högsta instans till lantbrukarens fördel. 

Det avgörande var att kameran satt på odlad mark (i växande gröda), det vill säga ett område som inte omfattades av allemansrätten. Att sätta upp en övervakningskamera i en hästhage utan särskilt tillstånd skulle troligtvis inte bedömas på samma sätt.

Fakta: Det gäller för hagar
• Hagar omfattas av allemansrätten om de inte ligger på tomtmark eller kan ses som en odling.
• Folk har rätt att vara i hagarna om de inte stör eller förstör.
• Du är inte själv skyldig att se till att de kan ta sig in och ut.
• Länsstyrelsen kan besluta om stängselövergångar som de bekostar.

Denna artikel är hämtad från tidningen Ridsports pappersutgåva där den publicerades första gången den 6 juli 2017.