Del 3: Hingstar och ston i samma flock

”Konsekvensanalys”
Vad betyder då kunskapen om hingstars och stons naturliga beteende för den vardagliga hanteringen? En hel del och den som är lyhörd för detta kan dels få ytterligare dimensioner i arbetet med hästarna, dels få fördelar av att rätta sig efter hästens natur.

Att ha hingst i stallet innebär att man måste tänka igenom rutinerna lite extra. Könskaraktären ligger latent och kan blossa upp vid oproffessionell hantering och miljöbyte. Samtidigt kan den som är observant få en inblick i en annan värld och upptäcka nya saker inom hästhållning genom hingsten. I hans värld spelar dofter och doftsignaler – även till icke närvarande individer – en stor roll, vilket inte är lika tydligt bland ston och valacker.
Tyvärr missförstås hingstar ibland och får leva ett mycket isolerat liv, vilket kan resultera i beteendestörningar, dåligt lynne och fertilitetsproblem.

Beteendeforskaren prof. Sue McDonnell vid veterinärhögskolan i Pennsylvania, USA, har låtit sina studier av en ponnyhjord resultera i flera vetenskapliga artiklar, bland annat om skillnaden mellan naturlig betäckning och styrd hantering.

Några exempel:
 1.    I den styrda hanteringen av betäckning vid hand, har man av tradition oftast försett stoet med språnglinor och hingsten har letts fram för kontakt med stoets bakdel, utan tidigare uppvaktning. Detta trots att det är ansiktskontakten som tycks vara mycket väsentlig för en hingst, det inte är förrän den frilevande hingsten haft denna kontakt med stoet som han blir upphetsad och får erektion.
 2.    Hingsten tillåts sällan bestiga stoet eller fantomen förrän han har erektion. McDonnells studier visar dock att en naturlig fas i hingstens betäckningsbeteende är att han hoppar dubbelt så många gånger på stoet utan, som med erektion. Hon anser att detta är en del av den naturliga parningsprocessen.
 3.    Genom språnglinor och ibland även brems, hindras stoet att gå framåt och får ofta stå med höjt huvud och sänkt rygg under betäckningen. Det naturliga är att hon står i sågbocksställning. Att stoet hindras att gå framåt medför även att det är hingsten som måste backa av henne för att komma ner, vilket medför stor belastning på bakbenen. Även vid tappning av sperma på fantom måste hingsten backa av.

Sue McDonnell anser att många fertilitetsproblem skulle kunna undvikas om man tar mer hänsyn till det naturliga beteendet och i vissa stycken försöker efterlikna det.

Ston. När det gäller ston finns några andra aspekter att ta hänsyn till. En av dem är det viktiga band som knyts mellan sto och föl efter fölningen och hur man kan utnyttja att fölet så noga ger akt på stoets beteende och härmar henne. En grupp franska forskare har visat hur man genom att syssla med stona på ett positivt sätt, kan ge fölen förtroende för människor. Under fölens fem första levnadsdagar sysslade man dagligen med stona en stund – ryktade dem, pysslade med dem och handfodrade dem. Detta skedde i närvaro av fölen som såg på, men inte klappades eller hanterades på något sätt. Resultatet blev att fölen såväl vid en månads ålder som som ettåringar hyste tillit till människor och sökte kontakt. Jämförelse gjordes med en kontrollgrupp med andra ston med föl som inte hanterades över huvud taget. De fölen var mer skygga.

De franska forskarna menar att man nu kan glömma ”imprint training” (som går ut på att klappa nyfödda föl, utsätta dem för hårtorkar, vattenslangar och allt möjligt annat i syfte att vänja dem vid mänsklig behandling), och istället inrikta sig på att hantera stoet under de första dygnen. Utan att störa de viktiga banden mellan sto och föl får man ett tamt och tillitsfullt föl på köpet.

Något annat som är intressant att notera, särskilt för stoägare som varit med om den frustrerande situationen att stoet stött bort sitt föl och inte för sitt liv velat ge det di, är den engelska etologen Marthe Kiley-Worthington iakttagelser. Under närmare 20 års studier av sin egen hästflock har hon bland annat sett hur en mormor ”hjälpte” ett ungsto att slappna av och låta sitt första föl komma åt att dia. Det äldre stoet gick helt enkelt och ställde sig intill det lite nervösa ungstoet och fick henne på så sätt att sluta sparka efter fölungen som sökte di, och istället koppla av så att den kom åt spenen.

Forskarna tror att beteendet att stöta bort fölet beror på någon mental blockering eller att stoet blivit störd i sin etablering av kontakt med det. Därför är det intressant att ston i flock ston löst detta genom trygg kontakt.

Ston kräver stor privat sfär. En konsekvens av att ston har till uppgift att vårda och ta hand om kommande generationer, är att de är mer benägna att hävda sitt privata revir. Detta kan uppfödare som har ston på lösdrift intyga – det krävs större ligghall/utfodringsplats till ungston än till unghingstar! De senare kan stå tätt tillsammans och äta, medan ston bråkar mer sins emellan. Detta beror enligt etologerna på att ston är ”programmerade” att både skaffa föda till sig själv, till ett foster i magen och att producera mjölk till ett föl vid sidan. Det är alltså ren överlevnadstaktik att lära sig att roffa åt sig så mycket foder som möjligt.

Till fölston på lösdrift krävs i regel lite speciell inredning, eftersom de är ännu mer noggranna med att inte släppa andra ston för nära inpå sig. De motar gärna bort varandra från fodret. Därför bör man ha många ingångar och stort mellanrum mellan krubbor och vattenkoppar. Själva ligghallen behöver vara mycket stor (något stuteri har 600 kvm till 18 ston), om man inte har någon form av utfodringsspiltor som stona går in i medan de äter. Spiltorna kan vara utformade på olika sätt, till exempel med mellanväggar och uppbindning eller bågar som fälls ner när stoet kommit på plats.
Stor areal att röra sig på är också viktigt för att minska aggressiviteten mellan stona.

Läs också del 1 och del 2 i serien.

Källor: ”Reproductive behaviour of stallions and mares: comparison of free-running and domestic in-hand breeding” och ”Sexual behaviour – current topics in Applied Ethology and clinical methods”, båda av Sue M McDonnell
Hästar i frihet av Robert Vavra. ICA bokförlag 1978
     Towards Equine/human symbiosis ur Equine Welfare av  Marthe Kiley-Worthington
Horse Watch – what it is to be Equine av Marthe Kiley-Worthington 2005
Hästens naturliga beteende och välbefinnande av Henrik B. Simonsen
Horses as Prey Animals av Deborah Harrell m fl.
Human-mare relationship and behaviour of foals towards humans av Henry, Hemery m fl.