Testa dig fram till rätt bett

Lotta Björe har alltid varit väldigt intresserad av olika betslingar och här delar hon med sig av sina bästa råd.
– När jag tävlade själv hade jag nog 70-75 olika bett som jag använde mer eller mindre. Jag var alltid intresserad av att testa hur det kändes att rida på olika bett och vilken typ av svar jag fick från hästarna när jag växlade mellan de olika betten, berättar Lotta.

Ska passa hästen
Målet är att kunna rida på en så enkel betsling som möjligt. På en tävlingsbana krävs det att häst och ryttare har ett väldigt bra samspel och att hästen svarar på hjälperna direkt, eftersom det inte finns utrymme för några direkta missar, framför allt när hindren blir högre.
Därför gäller det att hitta ett bett som hästen accepterar och trivs med för att ridningen ska bli så bekväm som möjligt.

I större klasser krävs ofta en annan betsling, något vi till exempel kan se bland de internationella toppekipagen där få hästar går på vanligt tränsbett.
– För att kunna prova ut rätt betsling behöver du vara ganska rutinerad. Det gäller att du som ryttare har bra balans och följsamhet, är känslig i handen och inte stör hästens mun i hoppningen – är du inte det hjälper det inte att byta bett. Ta hjälp av någon med mycket erfarenhet om du inte är så van, säger Lotta.

Byta bett eller nosgrimma
Hemma i stallet har Lotta cirka tio olika träns med olika betslingar som hon varierar mellan beroende på hur hästen kändes vid föregående ridpass.
Vissa hästar är extra kluriga och där kan man behöva byta bett mellan klasserna eller variera betslingen från dag till dag under ett meeting.
– Ibland behöver man inte byta bett, utan det kan räcka med att byta nosgrimma, ändra från delta till två tyglar eller tvärt om och så vidare, förklarar Lotta.
Det är också viktigt att veta hur hästens mun är konstruerad. En del hästar behöver ett smalare bett för att det ska få plats i munnen, andra måste ha ett mjukare bett, eller ett som är rakt och så vidare.

Låna och prova
Bett har blivit mycket av en modegrej där vissa typer blir väldigt populära under en viss tid, för att sedan nästan inte användas alls.
– Eftersom bett som regel är ganska dyra är det bra om du har möjlighet att låna och testa ett av någon kompis för att se om det fungerar som du hoppas innan du köper det, säger Lotta.

Så fungerar betten:

Tränsbett
Tränsbettet finns i en uppsjö av varianter och modeller. Det kan vara rakt, två- eller tredelat, ha parerstänger, ha fasta ringar, stora eller små ringar, vara twistat och så vidare. Det kan också vara av metall, läder eller plast.
Bett med fasta ringar: Bra för hästar som är känsliga men som kan vara lite svåra att svänga.
Bett med rörliga ringar: Använd rörliga ringar om hästen vill bli lite stum och hänga sig på bettet, testa också om din häst fungerar bäst på två- eller tredelat bett. Bettringarna finns också i olika storlekar, vilket har betydelse för hur hästen reagerar på ditt tygeltag.
Twistat bett:  Bra bett att trimma på hemma. Passar perfekt till de hästar som egentligen fungerar bra på tränsbett, men som blir en aning för starka.
Kulbett: För hästar som har kommit längre i sin utbildning men som blir för starka och stumma på vanligt bett. Hästarna blir känsliga och fina i munnen – men det kräver förstås en ryttare med känslig och fin hand.
Rakt bett: Bra om hästen inte vill ta stöd på bettet. Framför allt är raka läderbett bra för den typen av hästar, då de lär sig att tugga på bettet. Bettet får inte vara för tjockt och man bör bara rida på ett sådant bett två-tre dagar innan det är dags att byta. I annat fall riskerar man att få en häst som blir lite seg, okänslig och inte riktigt ger efter. Raka plast/gummibett är vanliga, men det är lätt att hästar får brännsår i mungiporna av dessa då det blir för mycket friktion. De här betten är som regel väldigt böjliga och hästarna kan då kännas lite sega när man tar i tyglarna, vilket gör att ryttaren lätt drar för mycket.
Bett med parerstänger: Parerstänger finns till alla typer av bett. Det ramar in hästen och kan få den att svänga lite bättre. Men en del hästar blir stumma på den här typen av bett.

Gags
Gags är ett bett där en förlängning av tygeln löper genom bettringen och fästs i sidstycket. På så sätt blir det en hävstångseffekt samt att hästen får ett visst tryck över nacken. Det finns också en variant av gags som går genom bettringen till en rem som ligger under hakan på hästen (curb gag).
Gags finns i väldigt många varianter där bettet kan vara rakt, ledat, av gummi, metall och så vidare. Här gäller det att testa sig fram vilken typ som passar bäst.
Gagset fungerar ofta bra på hästar som är starka och lätt blir lite framtunga. Det är däremot sämre till hästar som går högt med nacken och inte riktigt vill släppa till med ryggen. Risken är att man får hästen att låsa sig och bli för kort i halsen.
Du får olika effekt om du använder en eller två tyglar. På ponny är det dock bara tillåtet att tävla på gags med en tygel.

Pelham
Pelhambettet har skänklar på sidorna och en kedja eller rem under hakan.  Det kan användas med delta, en eller två tyglar. Det finns i många olika varianter, rakt, ledat, av plast, gummi eller metall, med eller utan rullar och med många olika längder på skänklarna.
Ett rakt gummipelham är Lottas favoritbett. Det fungerar bra på hästar om är starka men känsliga och hästar som vill gå med lite för hög nacke.
Du får inte samma hävstångseffekt på ett ledat pelham, men vissa hästar trivs bättre på det. Det är också lättare att man råkar dra åt kedjan för hårt på ett ledat pelham.
Det är vanligt att ha delta på pelhamet, men här ska du använda dig av ett så kort delta som möjligt för att få bäst effekt.
Om hästen känns stum på pelham är den oftast överbetslad. Genom att byta ut deltat mot två tyglar kan du hålla ett jämnare stöd och få bättre effekt. Det här kan även fungera om hästen känns lite för stark på pelhamet, då får du hålla mer i den undre tygeln.

Pessoabett. Foto: Helena Lundström

Pessoabett
Pessoabettet har en liten ring överst, där man fäster sidstycket, en stor ring som bettet sitter fast i och en eller två ringar nedanför som ger en bra hävstångseffekt.
Det är till exempel bra för små ryttare som inte väger så mycket och som rider heta och starka ponnyer. Pessoabettet passar ofta bättre på ponnyer än stora hästar.
Pessoabettet med två ringar har mjukare effekt och ger oftast en bättre känsla, men man kan förstås välja om man vill sätta det i andra eller tredje ringen om man har ett bett med tre ringar. Se till att bettet inte är för långt, det får vara max 18 cm från övre till nedre ringen för ponnyer.
Pessoabett finns i metall eller hårdare plast, både som rakt och ledat. Bäst är att rida utan delta, eftersom deltatyglen ofta gör att hästen lättare känns stum i munnen.

Hackamore
Hackamoret är bettlöst och ligger över hästens nosrygg; under hakan har man en rem eller en kedja. Det finns med många olika längder på skänklarna, och ju längre skänklar desto skarpare bett. Det finns också en maxlängd för skänklarna.
Hästar med mun- och tandproblem kan behöva ridas på hackamore, i alla fall tills problemen är åtgärdade. Men det är en betsling som faktiskt fungerar bra även för många andra hästar och som man kanske provar för sällan. Många hästar trivs på hackamore och det bra är om du kan få hästen att lyssna på ett mindre hackamore – det som är tillåtet till ponny.
Hackamoret kräver mer ridskicklighet eftersom det är lite svårare att styra hästen och du inte kan jobba med ledande tygeltag på samma sätt. Känslan blir lätt att hästen hänger lite i handen och att man ”bär” den runt. Det  är bra för hästar som lätt blir för höga i nacken.

Fem tips om bett
1) Ta hjälp av din tränare om du tror att du behöver byta bett.
2) Våga testa något nytt om din vanliga betsling inte fungerar. Men en ny betsling kan aldrig kompensera dålig grundridning. Det är när hästen är rätt riden som du får en bra effekt av ett bettbyte. Men har du ingen broms vågar du heller inte använda gasen, det vill säga om hästen inte lyssnar på din förhållning är det svårt att använda skänkeln rätt. Det gäller därför att få hjälperna i jämvikt.
3) Kom ihåg att vi alla är olika som ryttare, en del rider starkt, andra är stora och tunga, och så vidare. Därför kan en betsling som fungerar bra för en ryttare vara alldeles fel för en annan. Det gäller att forma hästen efter sin egen ridning och sina egna förutsättningar.
4) Det är viktigt att hästen accepterar bettet och känns behaglig att rida.
5) Variera bestlingen. Hästar som har svårt med sin grundbalans och som ”är svåra i munnen”, fungerar ofta bara ett kort tag på samma betsling, sedan måste man byta igen för att få en bra effekt.

Lotta tipsar
• Ha ett tyngre på 3-4-åringen. Det är viktigt att bettet inte är för lätt, och det får gärna ha fasta ringar då unghästarna inte alltid är så lättsvängda.
• Använd gärna bettringar, framför allt på kulbett, eftersom det annars finns risk för att bettet glider igenom munnen om hästen är svår att svänga.
• Om hästen är känslig i mungiporna eller om bettet är en aning för skarpt kan man linda det med silikontejp en-två centimeter in från ringen. Tänk på att tejpen behöver bytas ut med jämna mellanrum. Det finns även bettplattor av silikon som kan fungera bra.
• Se till att kroken som håller kedjan inte går rakt in i kinden. Det är alltför många ponnyer/hästar som får en obehaglig upplevelse för att kedjan är felaktigt fastsatt.
• Köp en storlek större på det raka gummipelhamet jämfört med vad hästen har i vanliga fall. Ringarna där du sätter sidostycket går in lite och gör att det blir för trångt och ligger och skaver mot kinden. Något som hästen upplever som obehagligt när du svänger.
• Använd inte silikontunnlar till kedjan, då får du inte rätt effekt. Behöver du lite skydd mot kedjan kan du linda om den med en självhäftande linda. Annars kan du använda kedjan helt utan skydd och i så fall ha den lite lösare. Det är vanligt att kedjan dras alldeles för hårt.
• Se till att kedjan har rätt längd. Det får vara max en-två ringar över på varje sida, annars hänger den överblivna kedjan och stör hästarna alldeles för mycket.
• Var försiktig om du har ett skapt bett och en engelsk/aachennosgrimma. Drar du åt den övre remmen för hårt tillsammans med ett skarpare bett, till exempel med kedja, klämmer det på hästens tänder och den upplever obehag och kan kännas överbetslad. Ofta fungerar skarpare bett bra tillsammans med pullarnosgrimmor.
• Och till sist – kom ihåg att bett aldrig är skarpare än vad du gör det till.

Text: Helena Lundström