Ridsports veterinära lexikon

Vi publicerar en ny bokstav i lexikonet varje vecka:

A            
Akut – sjukdomens inledningsfas eller något plötsligt uppkommet symtom.
Allmäntillstånd – det intryck hela hästen ger. Vid ett gott allmäntillstånd har hästen god aptit, normal avföring, blank hårrem och gott hull. Kroppstemperatur och puls är normala och hela hästen ”stämmer” med hur den förväntas vara för sin ålder och arbetsnivå. Nedsatt allmäntillstånd är förändringar i detta.
Analgesi – smärtlindring.
Anamnes – hästens sjukdomshistoria. Vad som hände när den blev sjuk samt miljö, utfodring, stallrutiner, träningsmetoder – allt som kan ha betydelse för sjukdomens uppkomst.
Anasarka  – variant av kvarka, då hästen får en höggradig vätskeansamling i kroppen.
Anemi – blodbrist (kan bland annat uppkomma vid stort intag av vitlök).
Anestesi – lokal eller allmän bedövning.
Artros – deformering i led, beroende på urkalkning och/eller pålagring runt eller vid leden. Kan finnas i alla hästens leder och ger minskad rörlighet.
Ataxi – eller slinger  är vinglighet i bakbenen. Hästen har svårt att få bakbenen att lyda, får bristande balans, vacklar och kan falla omkull. På enskilda hästar är orsaken ofta en kompression av ryggmärgen – beroende på sammanväxningar, tillväxtrubbningar, en cysta eller liknande. I besättningar kan det vara första tecknet på förgiftning eller virusinfektion.

B
Birkelandsfraktur – benbroskavlösning på kotans baksida. Namnet kommer från den norske veterinär som först beskrivit detta.
Blockhalt – innebär att hästen har så ont att den inte alls stödjer på benet.
Blodprov – är till stor hjälp när provtagningen har ett speciellt syfte. Däremot får man sällan någon användbar information av ett enstaka blodprov, då värdena är individuella.
De vanligaste parametrarna vid analys av blodprov är:
– vita blodkroppars antal och fördelning
– Hb-värdet (hemoglobin)
– hematokritvärde (volymförhållande mellan celler och plasma. Detta får man fram genom centrifugering och värdet anges i %)
– muskelvärde
Övriga parametrar beror på olika sjukdomstillstånd.

Borrelia – eller Borrelios som själva sjukdomen heter, är en fästingburen sjukdom som inte är säkert påvisad hos häst i Sverige. Symtomen är vinglighet, stelhet, trötthet, hälta och nervösa störningar. Hästar kan uppvisa antikroppar mot borreliabakterien, utan att vara drabbade av sjukdomen.
Botulism – en allvarlig förgiftning som till 90 procent resulterar i dödsfall hos drabbade hästar. Den orsakas av kraftig tillväxt av bakterien Clostridium botulinum, vilket sker i syrefri miljö tillsammans med kadaver, jord eller gödsel. I samband med detta bildas ett nervgift som hästar är extremt känsliga för. Botulism är inte smittsamt, men alla hästar som ätit av samma foder är i riskzonen. Hösilage är den vanligaste källan. De inledande symtomen är muskeldarrningar och stel gång, sedan tillstöter svårighet att andas. Det finns vaccin mot botulism.
Boxvila – innebär att hästen ska stå i box under ett antal dagar. Det är framför allt efter frakturer och andra allvarliga benskador som total stillhet krävs. Numera anser man att läkning ska ske under så normal anpassning som möjligt och boxvilan kan ofta ersättas med en liten sjukhage (cirka 3×3 m) där hästen har begränsat rörelseutrymme, men får frisk luft och mental stimulans.
Böjprov – innebär att en eller flera leder i hästbenet böjs ihop och hålls så under 1-2 minuter, sedan släpps benet ner och hästen får trava framåt på hårt underlag. Om en led är skadad, brukar böjprovet innebära ökad smärta i området och hästen visar hälta.

C
Cancer – förekommer i flera former på häst. Malignt melanom (”skimmelsjuka”) drabbar företrädesvis skimlar och visar sig i form av små knutor, vanligtvis på svansens undersida, runt ändtarmen och i spottkörtlarna vid ganascherna. Oftast har hästen inga besvär om inte knutornas lokalisering ställer till problem eller om de sprider sig till inre organ.
Andra former är lymfom (lymfkörtelcancer), leukemi och cancer i tredje ögonlocket. Som vid all cancer finns alltid en avvägning om tumörer ska tas bort, eftersom det innebär en risk för spridning av tumören till andra organ. Vid elakartad cancer är sjukdomsförloppet i regel mycket snabbt med kraftig avmagring och försämrat allmäntillstånd.

Chipfraktur – innebär att en liten benbit bryts loss ur benvävnaden. Det är särskilt stor risk för detta om benet utsätts för ofta återkommande hård belastning, till exempel om en ung travare körs på mycket hårda banor eller den unga ridhästen får arbeta på för löst underlag utan tillräckligt fäste.

Cushings Disease – kallas numera PPID (Pituitary Pars Intermedia Dysfunction) när det gäller hästar. Det är en ganska vanlig åkomma på hästar/ponnyer över 15 år. Symtomen kan vara vaga och betraktas ofta som ”normalt åldrande”, men har hästen flera av dem kan PPID misstänkas:
– hästen fäller inte sin vinterpäls
– allmänt håglös
– ökad infektionskänslighet
– hudproblem av olika slag som klibbig hårrem, svettning
– fettvalkar längs mankammen, ovanför ögonen och kring svansroten
– dricker/kissar mycket mer än tidigare
– hästen blir mager över revbenen och får hängbuk trots ökad aptit
– den blir mycket känslig för fång.
Det finns ingen bot mot sjukdomen, men vid mycket tidig upptäckt kan man hålla den i schack genom livslång medicinering och omsorgsfull skötsel.
Vid misstanke om PPID bör hästen undersökas noggrant, för att säkerställa att det inte lider av någon annan sjukdom.

Cystor – kan förekomma vid leder, i äggstockar eller livmoder. Cystor som finns i livmodern kan försvåra dräktighet och brukar därför tas bort. I äggstockarna försvinner de i regel spontant.
Cysta i led är en urkalkning i skelettet, nära en led. Knäleden är en av de vanligaste lederna som drabbas. Den kan läka ut spontant men det tar lång tid. Oftast behandlar man med injektion i leden, ibland kan operation vara nödvändig. Förekommer mest hos araber (där det finns en ärftlig disposition) men även hos andra raser.

D
Deformerande artros – betecknar ett irreversibelt tillstånd i en led, med skador på brosk och underliggande ben.
Demodex – är en form av hårsäcksskabb som ibland kan misstänkas vid mugg. Fastställs genom skrapprov.
Diöstrus – viloperioden mellan två brunster. Varar cirka 16 dagar.
Dopning – att genom medicinering/behandling försöka påverka hästens temperament eller prestationsförmåga i negativ eller positiv riktning (gäller såväl tävling som tävlingsmässig träning).

E
Ehrlichios – är numera omdöpt till Anaplasma och är en fästingöverförd sjukdom. Den ger hög feber, svullna ben, nedsatt aptit samt hängigt och apatiskt uppträdande. Behandlas med bredspektrumantibiotika.
Endoskopi – till exempel undersökning av hästens luftvägar med ett rörformat instrument med belysning.
Enterit – är tarminflammation.
Eosinophilic Enteritis – förkortas EE och är en mycket allvarlig tarminflammation, vars orsak man inte riktigt känner till. Kraftig bandmaskinvasion nämns ibland som anledning.
Typiska symtom är att hästen inte lägger på hullet trots mycket stora fodergivor och att den presterar sämre än tidigare. Ämnesomsättningen är mycket snabb och hästen producerar ovanligt mycket gödsel per dygn. Återkommande kolik är vanligt. Diagnos ställs vanligen genom biopsi från tarmar och blindtarm. I de fall en drabbad häst kan räddas till livet, krävs livslång behandling.

F
Falang – är ett samlingsnamn för hov-, kron- och kotlederna.
Farynx – är den latinska beteckningen för svalg.
Fibros – är inväxt ärrvävnad i till exempel en muskel.
Fissur – spricka i en skelettdel. Dessa sprickor kan leda till benbrott (fraktur) och vanliga orsaker är spark eller slag mot benet.
Fistel – kallas en smal såröppning, en fistelgång.
Follikel – äggblåsan hos ston. De bildas i äggstockarna och en mogen follikel kan vara upp till sex cm i diameter.

G
Glaukom – ökat tryck i ögat
Gonit – knäledsinflammation bak
Granulocyter – en typ av vita blodkroppar
Granulocytär anaplasmos – fästingöverförd sjukdom som tidigare kallades ehrlichios. Ger hög feber, svullna ben, aptitlöshet och trötthet.
Granulom – ärrvävnad
Gulkropp – efter äggavgång hos stoet, ovulation, fylls den tömda äggblåsan med blod och särskilda hormon som bildar en gulkropp. Denna avger progesteron som blockerar en ny brunst under 14 dagar. Om stoet inte blivit betäckt och dräktigt, sjunker mängden progesteron i blodet igen och blockering släpper. Sedan uppträder ny brunst.

H
Hakbett – är ojämnheter på kindtänderna som kan uppstå när tänderna inte slits normalt, till exempel i samband med överbett. Hakarna uppkommer antingen på första eller sista kindtanden.
Harhas – är en inflammation i slemsäcken på hasens baksida. Uppträder framför allt på travhästar som är krokhasiga, och kan åtgärdas.
Headshaking – är ett samlingsnamn för ett beteende där hästen oupphörligt skakar huvudet upp och ned eller i sidled. Det kan finnas ett flertal orsaker, bland dem påverkan på trigeminalnerven, vars  nervtrådar understödjer motorik och känsel i käke, överläpp och näsborrar. Headshaking behandlas på olika sätt, beroende på orsak.
Hyaluronsyra – ingår normalt i ledvätska. Syntetiskt framställd  hyaluronsyra kan tillföras vid olika sjukdomstillstånd i lederna.

I
Ileus – innebär att tarmmotoriken har upphört. Det är ett livshotande tillstånd.
Implantat – är insättande av ett främmande föremål, till exempel metallplattor och skruvar. Används vanligen vid olika frakturbehandlingar och korrigering av benställning.
Infektiös artrit – kallas en ledinfektion som orsakats av en bakterie.
Invagination (tarminstjälpning) – innebär att tarmen ”kryper in i sig själv”. Detta kan ske hos föl som har eller haft kraftig diarré.

J
Jejunum – är den sista delen av tunntarmen som förbinder den med blindtarmen. Den kan ibland krypa in i blindtarmen, med kraftig inflammation som följd. En del av jejunum kan då behöva avlägsnas.
Jugularen – är den stora venen på båda sidor om halsen.
Juvenil – betyder outvecklad.
Juverinflammation – ger feber och svullet juver som blir hårt och ömmande. Kan uppkomma före fölning, vid avvänjning samt hos icke dräktiga ston. Täta urmjölkningar och antibiotika krävs för att häva tillståndet.

K
Kastning – kan betyda två saker: a) att kasta omkull hästen inför operation genom att ge lugnande och muskelavslappnande medel
b) abort av foster.
Keratit – är hornhinneinflammation.
Kissing spines – kallas det när tornutskotten i hästens ryggrad nuddar varandra.
Konjunktivit – är bindhinneinflammation.
Kronisk – är varaktig, i motsats till akut som är hastigt påkommet.
Kvickdrag – yttrar sig i kraftig bukandning med dubbla flankslag. Uppkommer efter långvariga luftvägsproblem.

L
Laparoskopi – är en teknik för titthålsoperation i hästens buk eller brösthåla och görs på stående, lokalbedövad häst. Det kan användas istället för buköppning under narkos.
Laryngit – kan förekomma i samband med förkylning/luftvägssjukdomar. Det är inflammation i svalget.
Leptospiros – kan drabba både människor och djur. Det är en bakteriesjukdom som ger nedsatt allmäntillstånd. Sjukdomen är i Sverige ovanlig hos häst; råttor och möss kan vara smittbärare.
Leverkoller – kallas det tillstånd av leversjukdom som påverkar centrala nervsystemet. Hästen blir okontaktbar, går i cirklar och pressar gärna huvudet mot väggen.
Lungblödning – inträffar framför allt på kapplöpningshästar. Det är en bristning i lungornas små blodkärl som får blodet att sippra ut i bronkerna eller, vid ymnig blödning, komma ut genom näsborrarna.
Lymfangit – är en vätskeansamling i nedre delen av benet, beroende på infekterad mugg eller andra sår i huden. Svullnaden kan bli rejäl så att hästen ser ut att ha elefantben.

M
Mekonium – är det nyfödda fölets första avföring. Kallas även tarmbeck.
Melanom – är en pigmentförändring som ger ansamlingar av tumörer (ibland som druvklasar) i ganaschen, runt ändtarmen, kring ögat eller inne i hästens organ. Kallas ofta ”skimmelsjuka” eftersom det främst är skimlar som drabbas. En drabbad häst kan leva länge med melanom, då de i regel växer mycket långsamt, men ibland måste hästar avlivas på grund av tumörernas läge.
Muskelatrofi – innebär att en muskel är förtvinad.
Muskelenzym – mäts i blodprov. Olika enzymer utsöndras till blodet vid muskelsönderfall; vid korsförlamning är det ASAT-värdet man följer för att kontrollera sjukdomens förlopp.
Muskelfibrer – indelas i typ I som är långsamma och uthålliga, respektive typ II som är snabba och används vid explosiva arbeten. Typ II-fibrerna indelas i undergrupperna IIA och IIB, där typ IIA mest liknar typ I, medan typ IIB huvudsakligen får sin energi genom anaerob spjälkning. Muskelfibrernas sammansättning varierar såväl mellan individer som raser. De kan påverkas genom träning.
Myokardit – är hjärtmuskelinflammation. Det kan ge försämrad prestation och uppkomma efter en ansträngning när hästen burit på en ej upptäckt infektion.
Månblindhet – är en återkommande inflammation i ögats kärlrika delar. Grumlig hornhinna och ljusskygghet är en del av symtomen. Hästens syn försämras vid varje inflammation och hästen blir så småningom blind.

N
Nasal strip – är ett speciellt plåster som fästs ovanför hästens näsborrar för att vidga dem och därmed öka syreupptagningsförmågan. Det ses ibland på internationella hopp- och fälttävlanshästar. Nasal strip är förbjudet på svenska tävlingar, men tillåtet inom internationell ridsport. Det används mycket på människor, både vid förkylning och vid sporter som fotboll och rugby.
Nefrit – är njurinflammation. Njursjukdomar är sällsynta hos hästar, men njursten kan förekomma framför allt på äldre hästar. Besvären bottnar ofta i andra sjukdomar. Problem med njurarna kan ge diffusa symtom, som att hästen är ovillig att gå fram eller plötsligt börjar vägra. Vissa hästar kissar ovanligt mycket, oftast direkt efter ridning. Andra står i en ställning som om de skulle kissa, utan att det kommer något.
Nässelfeber – kallas även urticaria och yttrar sig i form av småknutor över hela kroppen. Dessa kommer snabbt och hästen är i regel allmänpåverkad och får klåda. Det är en allergisk reaktion mot foder eller yttre kontakt med något som hästen inte tål – spån eller växter på betet. Det kan även uppkomma efter medicinering. När medlet hästen är överkänslig mot har avlägsnats, försvinner i regel knutorna snabbt.

O
Oralt – i munnen.
Ortopedi – är ledernas sjukdomar.
Ossös spatt – (benspatt), degenerativ inflammation i hasens glidleder.
Osteochondros – är benbroskavlösning som framför allt förekommer i has- och knäled. Behöver inte göra hästen obrukbar och kan ofta opereras med gott resultat.
Ovulation – ägglossning. Sker oftast i brunstens slutskede.

Text: Veterinär Charlie Lindberg och Ingrid Andersson