Så hanterar hästar skillnader i temperatur

Hästen har, liksom andra däggdjur, en ypperlig förmåga att justera sin temperatur i förhållande till omgivningen. Temperaturregleringen sköts av hjärnan och får sin input från sensorer i huden och inre organ.

För att upprätthålla en jämn kroppstemperatur använder sig hästen av varierat blodflöde i huden, att resa och lägga pälsen, andas fort och ytligt eller långsamt och djupt, svettning samt ett förändrat beteende. Detta sker automatiskt.

Tar vara på solen
Under kalla vinterdagar kan man se hur hästarna tar vara på värmen från solen genom att ställa sig mitt i solstrålarna. De kan då ha många plusgrader i pälsen på solsidan medan det är minusgrader på skuggsidans päls, utan att det bekommer dem det minsta.

Vintertid finns många funderingar kring när hästar fryser och hur det ska förhindras. Den nedre kritiska temperatur, NKT, då hästen behöver producera extra värme för att inte frysa, skiljer sig mellan hästar och beror på hästens storlek, isolering, utfodring och om den fått möjlighet att anpassa sig till det rådande klimatet.

Börjar skaka
Hästens kropp kommer till varje pris att producera den värme som behövs för att inte kroppstemperaturen ska sjunka. Vid akut kyla börjar den ej anpassade hästen att skaka; på lång sikt sker en ökning av ämnesomsättningen.

När kroppen har anpassat sig fryser inte hästen längre. För hästar som lever ute sker denna anpassning kontinuerligt och utan obehag i takt med årstidernas växlingar. Om den får för lite foder, produceras ändå den värme som behövs och hästen använder då sina fettreserver och går ner i vikt.

Regn i kombination med blåst är det som mest kyler en häst med kort päls. En häst som anpassat sig att leva ute med bra vinterpäls, klarar i stort sett vilket väder som helst utan skydd.

Vänder bakdelen till
Vid riktigt dåligt väder ställer hästen sig med bakdelen mot vinden för att minska den vindutsatta ytan. Hårremmen burras upp; luft mellan hårstråna i en tjock päls ger effektivare isolering. Om det finns träd och häckar i hagen, utnyttjar hästen dem som lä.

Tyvärr har många hästar bara tillgång till små, platta rasthagar utan tillstymmelse till valmöjligheter. Här kan ett vindstaket eller en snabbväxande lähäck göra stor nytta. Om hästen får tillräckligt med foder och lä för vinden har den bra förutsättningar att själv reglera sin värmebalans.

Fakta/Nedre kritiska temperaturen (NKT)
• En stor häst fryser inte lika lätt som en liten, då stor volym innebär liten yta per kilo.
• Pälsen isolerar mot kyla. Även hullet spelar roll, fett fungerar som isolering.
• Ju mer foder hästen äter, desto mer värme genereras.
• Vid behov sänker hästen sin NKT genom att producera extra värme. Detta regleras hormonellt och genom utveckling av brunt fett, en vävnad som bara är till för att alstra värme.