Sammantaget kommer det svenska forskningsprojektet att ge mycket praktisk information om allt kring kvarka, smittvägar och sanering.
Sammantaget kommer det svenska forskningsprojektet att ge mycket praktisk information om allt kring kvarka, smittvägar och sanering.
Foto: Lotta Gyllensten/Lottapictures

Svenska forskare har kartlagt kvarkans rörelsemönster

Veterinärt  Utbrott av kvarka har stängt flera stall denna vinter och suget efter kunskap kring ämnet smittspridning är stort bland hästägare. I kväll anordnar SLU en informationskväll där hästnäringen bjuds att ta del av helt ny kvarkaforskning.

Vad vet forskningen om smittspridning idag?
Hur upptäcker vi tysta smittbärare och vilka konsekvenser kan ett kvarkautbrott få för en hästverksamhet?
Det är frågor som kommer tas upp i kväll när forskare möter företrädare för hästnäringen för att berätta mer om sin forskning.

Miia Riihimäki och John Pringle, båda knutna till SLU, är i sluttampen på ett flerårigt projekt kring kvarkans smittvägar. De har gjort kliniska försök som är mycket verklighetsbaserade och har undersökt i vilken miljö som kvarka-bakterierna trivs och överlever.
– Vi har kontaminerat både hästens utrustning och ryttarens, hästen själv och olika saker i stallmiljön med kvarkabakterier, berättar Miia Riihimäki, som är universitetsadjunkt vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
– Vi har gjort miljöstudier av olika slag: testat på vattenhinkar, bremsar och stolpar i olika slags väderlek.
– En del av projektet har inneburit att vi medvetet har kontaminerat vissa miljöer, ett annat att vi har tagit prover på miljön i ett smittat stall för att se hur länge smittan finns kvar, till exempel på handtagen till ridhuset.

För första gången
Detta är första gången det har gjorts sådana här brett inriktade praktiska undersökningar. Tidigare är det bara stängselstolpar som har kontrollerats.
Dessutom har forskarna tagit en titt på hur saneringen bör gå till för att vara effektiv och man har jämfört olika metoder.
I samband med regelbundna provtagningar i ett kvarkadrabbat stall har man kunnat undersöka hur länge hästar varit smittförande efter att de blivit kliniskt friskförklarade. Dessutom har en omgång friska hästar provtagits för att upptäcka eventuella tysta smittbärare, som inte själva visar några symtom.

Mycket praktisk information
Sammantaget kommer det här projektet att ge mycket praktisk information om allt kring kvarka, smittvägar och sanering.
Verksamma inom hästnäringen i Uppsala, Stockholms och Västmanlands län har chansen att höra mer om detta i dag den 7 mars, då det anordnas en informationskväll på SLU utanför Uppsala.
Ridsport återkommer med en längre artikel i ämnet till våren, när alla data i projektet är sammanställda.




Annons