Kittel: Se hundåren som ditt studielån

– När jag var ung och åkte ner till Tyskland så gjorde jag det med ganska öppet sinne, redo för vad som. Jag hamnade hos Klaus Martin Rath (pappa till Matthias Rath, reds anm) och där var det jobb sju dagar i veckan, mocka 57 boxar, jag sov i stalltält, det var helt enkelt ganska tufft. För det fick jag 300 DMark (ca 1500 kr) med mat och husrum medan min mamma betalade 1400 Dmark (ca 6800 kr) för att jag fick ha min häst uppstallad med träning där, minus på kontot varje månad från dag ett med andra ord. Men, jag klagade aldrig för jag lärde mig saker varenda dag där. Jag såg det som mitt studielån, ett pris jag betalade för min utbildning.

– När jag började med min egen verksamhet så erkänner jag, det var inte helt lätt att betala vettigt under de första åren. Det gick inte att erbjuda en lön på 20 000 i månaden. I dag är det en annan sak, nu har jag en vettig verksamhet och kan erbjuda vit lön, sjukförsäkring och allt som krävs. Jag tycker det finns många hästföretagare som är seriösa.

– Jag tycker det är svårt i dag. Som arbetsgivare är jag exponerad. Jag hade en tjej som skulle göra praktik hos mig.  Efter tre dagar hos oss skriver hon ett ganska fult inlägg på sin blogg om hur hemskt det var – för hon fick inte rida tre hästar varje dag och ha roligt. Visst, hon fick börja med att sopa, städa och göra enklare sysslor. Hon hade ingen riktig förståelse för att jag inte ville låta henne börja rida på hästar jag har inne i träning för ett arvode varje månad.

– Det finns faktiskt bra arbetsgivare och människor som vill göra det bästa för sin personal. Jag har riktigt bra personal som jag är otroligt glad för och företaget har lönekostnader på runt 350 000 kr varje månad för åtta anställda som jag måste dra in. Det krävs mycket jobb och det går inte av sig själv.

– Ska du bli något måste du vara beredd på att göra lite hundår. Alla ryttare jag känner som byggt upp sina verksamheter och företag från grunden har fått jobba otroligt hårt under många år för att nå dit, de har gjort sina hundår. Om du som ung kommer till en anläggning för att praktisera eller arbeta och förväntar dig att genast få rida mycket och ha en massa kul då har du förmodligen valt fel bana. Hästrelaterade jobb kommer alltid att vara hårt med udda tider.

– Jag menar inte alls att det är något bra med att arbetsgivare utnyttjar unga men under korta perioder kan alla behöva ta i lite mer. Som ung måste du bevisa din kapacitet, vara lite flitigare, lite duktigare än dina konkurrenter för att någon ska vara beredd att satsa på dig. Ingenting kommer till dig utan ett pris. Ingen ska såklart bli utnyttjad men det är också upp till dig att gå vidare, säga nej och söka dig någon annanstans, vad som helt men sluta gnäll.

– Alla med stor verksamhet i branschen har höga lönekostnader precis som jag, det är ett faktum och pengarna ska dras in. Det finns en inbyggd konflikt för de som vill ha sina hästar utbildade vill inte att det ska kosta något alls, det ska helst vara gratis. Det är såklart inte rimligt, någonstans måste intäkten komma för att betala en avtalsenlig lön på 15000 kr plus sociala avgifter för varje hästskötare.

– Vi har alla hästföretagare ganska tufft att få det att gå runt även om vi får mothugget att var kommer alla lastbilar och liknande från. Allt kommer från arbete, hårt jobb, varje dag i veckan under flera år, det kan alla ryttare skriva under på. Fråga Jan Brink, han vet precis.

– När jag började hos Rath så fick vi köra in 15 000 balar halm under en vecka, från 6-22 med en halvtimmes lunch i 30 graders värme, hundgöra men nödvändigt.

– Många hävdar att Tinne Vilhelmson Silfvén har en sådan guldsits med sitt arbete på Lövsta och visst är det så. De glömmer de 25 år av hårt jobb och egenutbildning som gör henne till en fantastisk ryttare i dag som kan ha ett sådant jobb.

– Många ungdomar är gnälliga i dag, de är rent av elaka mot oss som är etablerade. Det gör att vi inte längre vill ta emot praktikanter, det tar bara tid och innebär en risk. Du måste som ung och ny vara beredd på att jobba, det finns både bra arbetsplatser och vettiga villkor. Men, om du förväntar dig fyra veckor sammanhållen semester, arbete 8-17 och lediga helger så är det nog en annan karriärväg som lämpar sig bättre för dig. Det måste unga med intresse för en ridkarriär inse, tidigt. Den här sporten lever man med dygnet runt, det finns ingen pausknapp.

Patriks bästa råd till unga som vill in i branschen är kort och gott att härda ut ett tag, inte ge upp för snabbt på en arbetsgivare.

– Bit ihop och stanna ett tag, utvärdera om det är värt att slita för att du kan lära dig saker. Ge det sex månader innan du kanske söker dig till något annat ställe. Det får såklart inte vara orättfärdiga villkor men finns det saker att lära sig kan det var värt det under en period. Du lär dig alltid någonting.

– Jag har aldrig varit helt beroende av att ha praktikanter men jag har heller inte betalat de som jobbade för mig i början avtalsenlig lön. De fick betalt i ridlektioner bland annat. I början hade jag aldrig klarat av det på annat sätt. Tack vare de här arrangemangen är jag i dag i en position där jag kan ge betydligt bättre villkor, hade jag varit tvungen att börja i den änden hade jag varit i konkurs idag.

– Jag hoppas att de som jobbade för mig i början av min karriär fick ut tillräckligt mycket av det för att känna att det var mödan värt.

Patrik Kittel hade velat se en organiserad form av stöd från till exempel arbetsförmedlingen för att hjälpa till och slussa in folk till bra praktikplatser med riktiga villkor. Han har dock full förståelse för den gallring arbetsförmedlingen gör bland stallverksamheter som inte visat livskraftig ekonomiskt sund verksamhet på flera år.

– Om du själv söker jobb så är det ju ett dåligt tecken om en verksamhet varit i gång i många år och efter rätt lång tid fortfarande inte kan betala avtalsmässiga löner. Det är ju en arbetsgivare som gör något fel rent företagsmässigt. Då måste du ställa dig frågan om detta är ett ställe där du kan lära dig tillräckligt mycket inför din egen framtida hästverksamhet om du har sådana planer.

– Du måste själv resonera kring dina framtidsmöjligheter. Om du börjar hos en nyföretagare kanske villkoren de första åren är mindre bra men det är desto mer lärorikt. Efter några år kanske du kan få bättre villkor eller någon form av delaktighet. Kanske bara ovärderlig erfarenhet?

– Arbetssökande måste försöka välja de vettiga hästföretagarna, det är inte särskilt svårt att ta reda på vilka som är sunda. Vill du bli något så är det inte först och främst talang som tar dig dit utan det är vilja och ödmjukhet som tar dig hur långt som helt.

– Alla som uppvisar rätt attityd får så småningom rida på jobbet, utan undantag, bara de har rätt inställning. Den som kommer in med krav kanske aldrig kommer dit.

Patrik Kittel upplever att det är en stor skillnad i attityden bland de unga som kommer och söker jobb och praktik idag jämför med för några år sedan.

– Alla  är så väl informerade om sina rättigheter och verkar gå runt med attityden att arbetsgivaren inte har några möjligheter att ställa krav alls. Det kanske fungerar när du jobbar på kontor 8-17.

Sammanfattning och de bästa råden från Patrik:

Du som söker hästjobb måste vara lite vaken och checka vad det är för ställe du söker jobb hos. Hur ser deras redovisning ut om det är ett aktiebolag, har de överhuvudtaget visat vinst? Googla på uppdragsgivaren.

Se dina hundår som en satsning du gör för att utbilda dig, ta kostnaderna som om det var ditt studielån. Det är samma sak.

Det är stentufft att driva eget innan du är etablerad. Du kan lära dig mycket på att göra sysslor i närheten av framgångsrika hästföretagare, kanske enklare uppgifter än du gjort tidigare men i en ny miljö.