Häst död i mjältbrand – så skyddas andra från smittan

Sju kor och en häst har avlidit nära Omberg i Östergötland i den fruktade sjukdomen mjältbrand som inte har visat sig i Sverige sedan 2013.

– Det senaste fallet är en häst som betat ett par kilometer från Omberg. Området där hästen betade är avspärrat och de andra hästarna på betet kommer att behandlas med antibiotika. Vi jobbar för högtryck med smittoutredningen, säger Lotta Andersson, stf chef på enheten för idisslare och gris på Jordbruksverket på myndighetens webbsida.

Betesområdena är avspärrade medan sanering och smittoutredning pågår.
Smittade hästar får bland annat hög feber och kan visa koliksymptom. Sjukdomen leder till döden. Medan andra djur kan vaccineras bör hästar inte utsättas för vaccinet.
– Eftersom hästar kan vara känsliga för vaccinet har vi rekommenderat att de i första hand flyttas från närområdet snarare än att vaccineras, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) till Jordbruksverket. Detta bör i så fall göras i samråd med Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

En stor grupp personer från bland annat SVA och Jordbruksverket arbetar med fallet. De djurägare som upptäcker ett dött djur med oklar dödsorsak i området  kring Omberg och Tåkern ska rapportera detta snarast till Jordbruksverket.

Information från SVA om mjältbrand:
Förekomst
Sjukdomen förekommer över hela världen, men antalet utbrott varierar med smittryck, klimat och årstid. Eftersom smittämnet kan överleva extremt länge i miljön kan inget land sägas vara fritt, även om lång tid förflutit sedan det senaste fallet. I Sverige var sjukdomsfall hos idisslare vanligt fram till 1940-talet. De senaste fallen inträffade 1981, 2008, 2011 och 2013.

Symtom
Symtombilden varierar med djurslag. Inkubationstiden är 1-14 dagar. (…) Djuren dör vanligen inom 48 timmar, men kan ibland överleva tre till fem dagar. 

Hästar kan få hög feber, svullnader på hals och buk, blodig diarré och koliksymptom och sjukdomen leder till döden.

Människa kan smittas av mjältbrand men det är ovanligt. Mer information om mjältbrand hos människa finns på www.folkhalsomyndigheten.se

Smittämne
Mjältbrand orsakas av den sporbildande bakterien bacillus anthracis. I miljöer utanför djurkroppen skyddar sig bakterien genom att ombildas till spor, ett slags vilostadium. Många miljöfaktorer påverkar bakteriernas benägenhet och förmåga till sporulering. Sporerna har mycket god överlevnadsförmåga och kan överleva i över 50 år i jorden. På marken förlorar sporerna sin livskraft efter 3-5 år. Bakterien är i regel känslig för antibiotika.

Smittvägar
Förorenad jord och direktkontakt med kroppsvätskor och vävnader från djurkadaver är de vanligaste smittkällorna för mjältbrand. Smittämnet anses inte spridas vid direktkontakt mellan djur men kan bland annat spridas med vatten och med flugor och andra insekter. Bakterien kan inte penetrera intakt hud. Djur smittas antagligen vanligtvis under betesgång genom intag av sporer med födan eller genom inhalation.

Diagnos
Diagnos ställs vanligen genom undersökning efter bakterier i blodet från djuret. Djur med misstänkt mjältbrand ska inte förflyttas eller öppnas.

Om man misstänker sjukdomen
Mjältbrand lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att hålla det misstänkta djuret isolerat från andra djur (ta in ev. andra djur som finns på samma bete). Man får absolut inte förflytta djur som kan ha smittats till något annat djurstall.

SVA:s webbsida med fullständig information