Ta forskningen till hjälp vid nästa hästköp

Malin Axel-Nilsson är filosofie doktor i etologi och har doktorerat på temat matchning, samspelet mellan häst och ryttare. 
Hennes avhandling ”The match between horse and rider” blev hon färdig med vid Sveriges Lantbruksuniverstietet i Uppsala för ett drygt år sedan. I dag och vid ytterligare fem tillfällen under januari medverkar Malin som en av flera föreläsare under Agrias matchmaking-turné.
Berätta om din forskning, hur började det?
– Jag har alltid varit fascinerad av samspelet mellan häst och ryttare och lagt märke till att jag trivs speciellt bra med känsliga hästar. Det var därför väldigt spännande när jag blev antagen som doktorand vid SLU och fick chansen att forska på matchning mellan häst och ryttare.
–  Vi ryttare är väl medvetna om hur viktigt det är att man passar bra ihop med sin häst, både för att prestera väl inom sin disciplin men också för att både häst och ryttare ska må bra och trivas. Men trots det så fanns det inte mycket forskning gjord i ämnet.
Så hur började det?
– Jag var ensam doktorand i projektet, som handledare hade jag professor Harry Blokhuis på SLU, Dr Kathalijne Visser på Wageningen University i Holland och DVM Sara Nyman som är veterinär och också har forskat på hästar vid SLU.
– Vi tog fasta på betydelsen av ryttarens personlighet och hästens temperament och ville undersöka tre saker; Först om det går att identifiera vilka temperamentsegenskaper hos hästen som ryttare tycker är relevanta för en god matchning. Dessutom ville vi se om det går att mäta skillnader i hästars temperament. Till sist frågade vi oss också om det går att mäta om, och hur, ryttarens personlighet och hästens temperament påverkar samspelet dem emellan.
Och vad är syftet med det här?
– Syftet med att fördjupa mig i förutsättningar och konsekvenser av matchning mellan häst och ryttare är att förhoppningsvis minska risken för farliga situationer som kan uppkomma. Alltså sådant som är en konsekvens av dålig kommunikation mellan häst och ryttare. Det leder i sig till att man kan öka hästarnas välfärd.
Hur gick ni tillväga?
– Vi genomförde en enkätstudie år 2010 där vi samlade in svar från ungefär 2 800 svenska ryttare kring deras åsikter om och erfarenheter av hästars temperament och betydelsen av en bra match.
Och vad fick ni fram?
– Enkäten visade att ryttare inom olika discipliner är ganska överens om vilka egenskaper hos hästarna som de tycker är viktiga. Vi kunde dock se vissa skillnader. Tillexempel var det mindre viktigt med en tillgiven häst för dem som håller på med islandshästar än andra och dressyrryttare vill generellt ha en mindre het och temperamentsfull häst än hoppryttarna.
Sen då?
– Baserat på resultat från enkäten satte vi samman ett temperamentstest som vi använde för att mäta skillnader i temperament bland Flyinges skolhästar. Vi kunde tydligt urskilja fyra olika temperamentskategorier även om alla hästarna utåt sett var väldigt lika och valts ut för att fungera väl som skolhästar och tränas och hanteras enligt samma system.
Och så kompletterade ni studien lite till?
– Ja, slutligen gjorde vi en mindre studie där vi ville mäta hur kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament påverkar samspelet under en kontrollerad testsituation. Resultatet blev att vi kunde se att det gick att mäta hur vissa ryttarpersonligheter klickar bättre med en viss typ av häst.
Spännande, är det vad du pratat mer om i Kalmar idag?
– Delvis. Jag har presenterat mina forskningsresultat, men också spanat framåt om vikten av att öka kunskapen om hästar och deras beteende och underlätta för ryttare att välja rätt häst.
Har du möjlighet att forska vidare ännu mer på detta framöver?
Just nu bedriver jag ingen forskning utan arbetar som lärare på Realgymnasiet i Göteborg. Det vore spännande att framöver kanske både forska och arbeta vidare med frågor kring matchning av häst och ryttare och kunskapsspridning kring häst.