Övergrepp inom ridsporten – så kan de motverkas

Denna artikel är hämtad från tidningen Ridsports pappersutgåva där den publicerades första gången den 13 april 2017.

I slutet av mars rapporterade Ridsport om den hästprofil som tidigare dömts i tingsrätten för sexuellt utnyttjande av minderårig och över 70 fall av våldtäkt mot barn. Nu ska Högsta domstolen ta upp fallet eftersom vissa av övergreppen som profilen dömts för ska ha skett för så länge sedan att de kan vara preskriberade.

Det här är inte första gången som vi rapporterat om sexuella övergrepp genom åren och förmodligen inte heller den sista. Föreningsidrotten är på många sätt en tacksam arena att agera på för den vuxne som har ett sexuellt intresse för barn eller ungdomar.

För fem år sedan konstaterade Riksidrottsförbundet i en rapport att drygt fem procent av alla unga idrottare i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp i anslutning till just föreningsidrott.

Några exakta siffror för ridsporten finns inte, men att döma av den senaste tidens något mer öppna diskussion är det troligt att anta att rikssnittet går igen också inom Sveriges näst största ungdomsidrott.

Sopat under mattan

Till skillnad från många andra idrottsrörelser – flera av dem drabbade av medialt uppmärksammade övergreppsfall de senaste åren – har det inom ridsporten varit relativt tyst om den här typen av problem.

Det finns de som menar att det länge setts mellan fingrarna med övergrepp inom ridsporten.

Under rubriken ”De nedtystade övergreppen inom den svenska ridsporten” skrev journalisterna Elisabeth Lindbäck och Federico Moreno i slutet av mars ett uppmärksammat reportage i Kvällsposten.
”Enligt flera aktiva som vi talar med har man internt inom sporten under många år tystat ner övergreppen och sopat allt under mattan”, konstaterade de i sin granskning.

Reaktionerna på reportaget var många, och att övergrepp inom sporten blivit vardagsmat för många intygades från flera håll.
”Säg den hästskötare som inte utsatts och i vars tjänst det förväntats mer än mockning och ridning. Det handlar om en beroendeställning som många har svårt att dra sig ur”, skrev exempelvis Ridsports mångåriga medarbetare, journalisten Christel Behrmann, på SVT Opinion för några veckor sedan.

Förövare är skickliga på att hitta just de här barnen

Någon som känner till dynamiken bakom den här beroendeställningen är Ulla Thorslund. Hon är psykolog och har många års erfarenhet av att möta både barn och unga som har blivit utsatta, eller som utsätter andra för sexuella övergrepp.

Hennes erfarenhet är att många av dem som faller offer för en sexförbrytare är barn och unga som är relativt skyddslösa.
– Kanske de är uppväxta i en dysfunktionell familj med föräldrar som inte är närvarande, som är gränslösa och som inte skyddar sina barn från faror. Förövare är skickliga på att hitta just de här barnen, säger Ulla Thorslund.

En fråga om status

I stallmiljö kan en viktig ingrediens i beroendedynamiken handla om att försöka uppnå en hög status, bland de andra ungdomarna eller i tränarens ögon. Sådan status får man genom att exempelvis prestera på träning eller tävling, ha ett stort ansvar för hästarna i stallet eller vara allmänt populär i exempelvis stallchefens eller kompisarnas ögon.
– För att nå dit kan det i vissa fall krävas extra förmåner, säger Ulla Thorslund.

Ridhustid, extra lektioner, tillgång till hästar, skjuts till tävling eller andra förmåner blir så småningom också till påtryckningsmedel för förövaren.
Om du inte ställer upp på mina krav, så tar jag ifrån dig dina förmåner. Kanske får du inte rida alls, inte tävla, eller jobba med dina älskade hästar mer.
– Det ingår i beroendeställningen att ställa upp på de här kraven, förklarar Ulla Thorslund.

Ytterligare en försvårande omständighet, som gör att övergrepp ibland kan fortgå i det tysta, är att den som är utsatt inte signalerar det vi förväntar oss av ett offer.
– Vår bild av ett övergreppsoffer är att han eller hon ska vara ledsen, utsatt och må fruktansvärt dåligt efter övergreppet. Men offer kan bete sig på många olika sätt. Det är sällan det syns utanpå hur de som utsätts systematiskt för övergrepp mår på insidan.

Det börjar med grooming

Börje Svensson är psykolog och har arbetat i närmare 30 år med att behandla både offer och förövare av sexuella övergrepp. Han beskriver hur processen som leder fram till systematiska övergrepp kan se ut, grooming kallas det som de flesta förövare lägger mycket tid och energi på till en början.
– Den vuxne är ofta frikostig med komplimanger, tar sig tid, ställer upp och bjuder kanske också på lite personliga förtroenden. Det här blir som en inbjudan till vuxenvärlden, det blivande offret känner sig lyssnad på och sedd.

det blir enklare att lägga beslag på en elev. De får upphetsningen men slipper relationen.

Men groomingfasen går oftast över i en utpressningsfas när sexuella handlingar har förekommit ett tag. Om du berättar måste du sluta träna för mig. Du har ju valt det här själv. Jag har inte tvingat dig, eller hur?
– Skälen till varför inget får komma ut kan vara många men spelar nästan alltid på den utsatta personens egen delaktighet och skuld, beskriver Börje Svensson.

Han förklarar vidare att det finns drag som går igen hos vissa, men inte alla, personer med avvikande sexuellt intresse för barn eller unga.
– De kan vara intresserade av sex men ha svårt att hantera vuxna kärleksrelationer, det blir enklare att lägga beslag på en elev. De får upphetsningen men slipper relationen, det är på förövarens villkor hela tiden, säger han.

Det var ju helt frivilligt?

Till synes ”medvetna” val och utåt sett aktiva handlingar från den utsatta unga personen kan alltså bidra till att hon eller han utnyttjas systematiskt. Detta kan pågå i många år.
– Det här har många svårt att förstå, att den utsatta personen till synes på eget initiativ kan åka till sin tränare, välja att sova över eller höra av sig för att stämma träff, säger Ulla Thorslund.

Så tillägger hon att sex också kan användas som självskadebeteende. Den som mår dåligt kan mycket väl utsätta sig för sin förövare som ett sätt att tillfälligt döva ångest och oro. Beroendeställningen och det egna dåliga måendet blir varandras katalysatorer och effekten blir mycket destruktiv för offret.
– Argumenten att hon ville det själv, hon var med på det, är sällan en realitet i de här fallen. Men det används ofta av både förövare och de omkring som inte vill se sanningen för vad den är, säger Ulla Thorslund.

En allvarlig anklagelse

Just nu rasar en debatt, framför allt i sociala medier, kring en specifik person som anklagats, polisanmälts, men aldrig fällts i domstol, för att ha utnyttjat yngre flickor sexuellt.
I debattens vågor talar många om en förtalskampanj och personer som tagit den aktuella personens parti i debatten menar att osanna rykten ligger till grund för de allvarliga anklagelserna.

Jag har träffat många offer som önskat att de skulle bli påkomna.

Att anklaga en person för ett olämpligt, kanske till och med olagligt, sexuellt beteende är en stor sak. Risken att en felaktigt anklagad person hamnar i en djup personlig och professionell kris är stor.

Å andra sidan finns, om misstänkt beteende sopas under mattan eller viftas bort som en tonårsromans, en stor risk att unga personer utsätts för systematiska sexuella övergrepp. Något som kan skada en människa för livet.
– Jag har träffat många offer som önskat att de skulle bli påkomna, som hoppats att någon i omgivningen skulle ha frågat eller slagit larm så att relationen hade kunnat komma upp på bordet, berättar Börje Svensson.

Här krävs att vi som finns runt omkring vågar säga till. I bästa fall kan det avbryta en olämplig relation innan den lett till skada, menar han.
Många förövare som han möter har undvikit att själva reflektera nämnvärt över sitt agerande tills dess att någon utifrån påpekat olämpligheten i det de håller på med. Därefter är det vanligt att de länge helt förnekar, eller skyller allt på den unga person de utsatt.
– Men att omvärlden reagerar och säger ifrån när de ser någonting olämpligt är ofta ett måste för att en ung person som utsatts ska kunna bryta med förövaren och återfå förtroendet för andra vuxna.

Denna artikel är hämtad från tidningen Ridsports pappersutgåva där den publicerades första gången den 13 april 2017.