Hård konkurrens om hästskötarjobben

Vad möter de nyutbildade hästskötare som nu går ut från naturbruksgymnasierna landet runt? Ska de vara inställda på att kunna hitta ett arbete direkt, eller krävs högre kompetens, alternativt att man accepterar dåliga 
arbetsvillkor, för att få ett jobb? 

I april var 549 hästskötare inskrivna hos arbetsförmedlingen (AF). Under perioden februari–april fanns totalt 50 lediga jobb för dem på samma ställe. Antalet jobb kan justeras uppåt då det finns andra kanaler än AF:s databas.

Annelie Almérus är kvalificerad handläggare på AF:s analysavdelning och beskriver läget:
– Hästbranschen växer och efterfrågan på kunnig personal ökar, men konkurrensen om jobben är ändå förhållandevis stor eftersom många vill jobba inom branschen. 
– För hästskötare är konkurrensen om jobben stor. För personer med examen från hippologprogrammet och för dem som har färdig ridlärarutbildning är jobbchanserna betydligt bättre. 

Många på varje jobb
Varje år går hundratals hästskötare ut bara från de 30 naturbruksgymnasier som vi har tittat på här. Arbetsgivare kan därmed söka utbildad personal inom en stor grupp där konkurrensen om jobben är hård. Lägg därtill att det finns både outbildade hästskötare och andra grupper med ibland högre/annan kompetens som rör sig på samma arena. 
Denna sommar tar ytterligare 373 elever en hästskötarexamen bara från skolorna inom Naturbruksskolornas förening (NF).

Jobb utanför systemet
Lars Bäckman på Hästnäringens yrkesnämnd (HYN) gör delvis samma bedömning av läget som AF; att hästnäringen växer och att hippologer har en större möjlighet än hästskötare att få jobb.
– Arbetsmarknaden i dag för utbildade hästskötare är bra, framför allt inom travet där man ropar efter utbildade, men även på ridsidan, till exempel inom ridskolan, säger Lars Bäckman och kommenterar siffrorna från AF med att många jobb finns utanför AF:s system.

En person som gått en hästskötarutbildning på gymnasiet ska vara anställningsbar, fast enligt Lars Bäckman är det kanske runt 40-45 procent av eleverna som inte har tänkt sig att arbeta inom yrket. Många av dessa vill förkovra sig inom sitt hästintresse. 

Skiftande nivå
Nivån på platsannonserna utanför AF varierar. Många söker personal som ”brinner” och önskar olika typer av upplägg på hel- eller deltid, medan andra erbjuder en mer avtalsenlig lön. När det gäller platsannonser där det erbjuds praktik eller ”praktikantlön” är Lars Bäckman tydlig med att det sistnämnda faktiskt inte existerar.

– Antingen går någon en utbildning och praktiserar, eller så erbjuder man lön. Man ska inte 
acceptera förhållanden som inte är rumsrena.

Ett exempel på detta är att avstå från att låta en ”gratis” stallplats ingå i ersättningen för utfört arbete. Betala då hellre separat för uppstallningen av en egen häst. 

Många söker sig utomlands
– Bland utbildade hästskötare får de som vill jobb. Många jobbar utomlands. Svenskarna betraktas som väldigt pålitliga och ansvarstagande. De har gott rykte, säger Lars Bäckman.

Siffrorna från AF pekar mot att många hästskötare inte får jobb inom sitt yrke, då det är ungefär tio sökande på varje ledig tjänst där. Samtidigt väljer nästan varannan elev på hästskötarprogrammen 
redan direkt efter examen att 
arbeta med något annat. 
Men för att få veta vart alla gymnasieutbildade hästskötare tar vägen krävs en mer djupgående/kvalitativ analys samt en uppföljning över tid av dem som tar sin examen.

Fotnot: I siffrorna för naturbruksgymnasiernas hästskötarprogram ingår samtliga elever, alltså både de som har valt ridsport och travsport. En del elever väljer en blandning av dessa. 

Denna text publicerades första gången den 22 juni, i Ridsports pappersutgåva nummer 12, 2017.