Filipin, 30 år, älskar att tävla

För 20 år sedan fick Patricia Lüdke äntligen en egen ponny. Efter att ha åkt landet runt fastnade hon för den då 10-årige D-ponnyn Filipin, trots att det inte funkade särskilt bra på provridningen.
– Vi var inte ense överhuvudtaget i början. Under provridningen ville han bara skicka av mig. Men det var något speciellt med honom och jag sa ”den ska jag ha”.

Patricia lyckades övertala mamma och skimmelponnyn efter halvblodet Urbino fick komma med hem. Den första tiden blev dock slitig.
– Skulle vi rida ut så skenade han och skulle vi hoppa då ville han skicka av mig. Dressyr var inte hans favoritgren heller.

Till slut vände det. De ingick i elitlaget i hoppning och tävlade mycket. När Filipin fick kotledsinflammation fick han dock skolas om helt och bli dressyrponny,
– Det var väl det bästa vi gjort. Vi vann bland annat tre distriktsmästerskap i rad, vann norrlandsmästerskapen, var på landslagsmönstringar och fick prinsessan Madeleines stipendium för årets ponnyryttare.

– Han älskar att visa upp sig. Showgenerna efter Urbino sitter i. Han tycker att han är störst, bäst och vackrast.
Men alla sagor har ett slut. I det här fallet var det Patricia som blev för gammal för att rida ponny. Men att sälja Filipin var inget alternativ.
– Aldrig i hela världen har vi sagt, säger Patricia Lüdke.

Det blev några starter för Filipin som stor häst men sen la Patricia mer fokus på sin stora häst. Filipin har tävlats till och från för att hållas på gott humör.
– Jag tävlade honom rätt regelbundet upp till att han var 24. Sen fick han göra en start när han var 27, berättar Patricia.

Det var tänkt att bli den sista starten för Filipin. Men själv ville han annorlunda.
– Han blir ledsen när vi knoppar och åker på tävling med den stora hästen. Han vänder rumpan till och tycker att det är för jäkligt. Han får riktigt ledsna ögon.

När Filipin skulle ställa upp som fotomodell märkte Patricia hur laddad han blev. När det blev dags för knoppningen stod han och skakade och verkade känna att ”nu händer det!”. Tillbaka i stallet efter fotograferingen verkade besvikelsen stor.
– Man såg på honom att han tänkte ”det kan inte vara sant, det kan inte vara slut än”.

Patricia kände att det kanske var dags att ta med Filipin ut på en tävling. Hemma är han pigg och fräsch. Han är den som busar med ett och ett annat bocksprång när de rider ut.
Sagt och gjort. Förra helgen var de iväg och red ett Lätt B-program.
– Dagen innan var han väldigt spänd och jag tänkte att det kanske var dumt att åka. Men när vi kom till tävlingsplatsen var han bara så glad. Han var med på allt. Tänkte jag framåt så ökade han och tog jag en lätt förhållning så samlade han sig. Jag var nästan gråtfärdig.

Hans främsta talang, travökningarna, satt fortfarande i och nu blev det dessutom en vinst med 69,83 procent.
– Han ville visa upp sig. Så vann han dessutom. Det var jätteroligt!
Filipin, som älskar ärevarv (framför allt när han får gå först), höll sig dock ovanligt lugn nu.
– Han kanske har blivit lite förståndigare med åren, säger Patricia.

Efter tävlingen har Filipin varit jättenöjd. Om det blir någon mer tävling eller inte för 30-åringen vågar Patricia inte säga.
– Man ska uppenbarligen aldrig säga aldrig. Jag kommer att fortsätta träna och tävla honom, hans kropp och knopp behöver det. Han tycker om att komma ut och se omgivningen. Han springer in i trailern och säger ”tjoho, nu gör vi något.”

Missa inte bildspelet med flera bilder på Filipin. Klicka på bilden för att kunna bläddra fram och tillbaka.