Familjen Hammarström satsar stort

Eskil och Anna Hammarström är bägge läkare. Via sina företag i Mitt Hjärta-koncernen driver de bland annat Bergslagssjukhuset och vårdcentralen i Fagersta, och sedan ett tag tillbaka driver Eskil Hammarström en egen praktik hemma på gården i Delsbo.

Hit flyttade de 2012, och har nu byggt upp anläggningen till att innefatta stall för 20 hästar, ridhus, uteridbana, och förhoppningsvis även snart en egen fälttävlansbana.
– Stallet är i princip fullt av våra egna hästar, Det är ganska jämnt fördelat mellan hästar och ponnyer. Vi har ett par avelsston, och så har Eskil ett par kallblod ute i träning, säger Anna Hammarström, som är den övergripande ledaren för planering, logistik och organisation tillsammans med teamets huvudtränare.

Av familjens nio barn tävlar fyra på hög nivå. De senaste tre åren har syskonen, i olika konstellationer, tagit två lag SM-guld och ett silver i ponnyhoppning, ett individuellt SM-guld i hoppning på ponny, silver i junior-SM i fälttävlan, och nyligen var ett av syskonen med och tog lagguld i nordiska mästerskapen i hoppning för barn på häst.
Men det som började med hoppning har mer och mer gått över mot fälttävlan.

Mathilda Hammarström är 19 år och har senaste året till stor del varit stationerad hos Sally Corscadden på Grange Farm på Irland där hon rider fälttävlan. Hon blev tillsammans med sin häst Libbisaurus, bästa svenska ekipage vid JEM i fjol, tog silver i junior-SM och red med i junior/young rider-laget som tog NM-brons.

Nu håller Mathilda på att ta steget upp från enstjärnig till tvåstjärnig fälttävlan, samtidigt som hon håller på att rida in sig på nya hästar.

I början av mars fick hon sällskap på Irland av sina yngre systrar, tvillingarna Klara och Selma, 14 år, som bägge ingår i det svenska ponnylaget till EM i fälttävlan. Tvillingarna har med sina fyra ponnyer under innevarande säsong vunnit elva irländska nationella enstjärniga och tvåstjärniga fälttävlansklasser.

Skolgången klarar Selma och Klara hjälpligt via internet, men i juni såg de till att vara hemma och rida lag-SM i ponnyhoppning och gå på avslutning med sina skolkamrater i Ljusdal. Därefter åkte de tillbaka till Irland för att fortsätta tävlingssäsongen och förbereda sig inför EM.
– Det är roligt på Irland, men det är långt borta. Visst saknar vi våra vänner, men vi kan träna och tävla på ett helt annat sätt på Irland, säger Klara, som tävlar både hoppning och fälttävlan, och som var i Drammen med sin häst Monty Marco där de red i laget som tog NM-guld.

Men får hon välja, så väljer hon fälttävlan.
– I hoppning så tävlar man en eller två klasser per dag, och sen åker man hem. I fälttävlan är det tre grenar, man har fullt upp en hel dag.

Det roligaste momentet tycker Klara, inte särskilt förvånande, är terrängen. Och hon är aldrig rädd.
– Har man en modig ponny som man litar på, behöver man inte vara rädd.

På hemmaplan i Delsbo är det Gabrielle Young Shing Pettersson som tränar ekipagen. För Klara, Selma och Mathilda, som en stor del av året befinner sig på Irland, är det Sally Corscadden som ansvarar för träningen, tillsammans med Lena Bredberg i Sverige.
– Min uppgift är att hålla samman allt. Se till att hästarna är i tävlingsform, att allt stämmer med lastbilar och personal, och att alla har möjlighet att vara där de ska vara, säger Anna Hammarström.

Under sig har hon stallchefen på Mitt Hjärta hästsportanläggning, Carina Lindberg.
Carina ansvarar för de hästar som finns på hemmaplan. Ser till att de är skodda, får rätt mat, och lägger upp allt tillsammans med Cecilia Mårtensson, som är diplomerad unghästutbildare och tränare i både hoppning och dressyr. Cecilia leder den fysiska träningen av hästar och ryttare i samråd med Gabrielle Young Shing Pettersson.
Hemma i Delsbo är Eskil Hammarström huvudpersonen på anläggningen. Han ser till att alla byggnader hålls i skick, och har även, i egenskap av läkare, ansvaret för ryttarnas fysiska hälsa.
– Sen tar vi in den personal som behövs för att genomföra allt, säger Anna Hammarström.

Planeringen inför säsongen är klar långt i förväg, och inget sker utan att det finns en klar och långsiktig plan.
Att Ingemar, 11 år, skulle debutera medelsvår A på hemmatävlingarna i juni, det fanns med i planerna redan före jul.
– Om saker och ting såg bra ut. Sen kan man alltid få ändra planerna, men det ska inte hålla på och ryckas fram och tillbaka, säger Anna Hammarström.

Ingemar har hittills koncentrerat sig på hoppningen, men mamma Anna tror nog att han kommer att vilja följa med sina systrar till Irland för att rida fälttävlan inom en inte allt för avlägsen framtid.

Med 20 hästar, nio barn varav fyra barn som tävlar, både ponny och häst, en stor anläggning och jobbet som vd för det egna vårdbolaget, är det svårt att förstå hur tiden räcker till.
– Jag är ganska bra på att delegera, annars blir det så att man är och river i allt och då blir det ingenting. Vi har bra personal och bra uppslutning kring tjejerna och Ingemar, och det betyder mycket. Det är viktigt att jobba med människor man verkligen litar på. Sen har jag folk omkring mig som har fötterna mer på jorden än vad jag har, och som kan hålla mig tillbaka om jag får för vilda idéer. Där kompletterar vi varandra. Man måste ha idéer och våga tänka vidare också, säger Anna Hammarström.

Läs mer om bygget av terrängbanan imorgon, tisdag.

Text och foto: Christina Bodén