Energiknippet Zernard blev den perfekta parahästen

Arne, som Zernard kallas, är kanske inte den typiska hästen man ser framför sig när man tänker pararidning. Han är en känslig häst med mycket nerv och väldigt mycket energi.

– Arne är inte alls den lugna ”ridskoletypen” som bara går. Egentligen är det faktiskt en ganska konstig kombination, men fantastiskt att det fungerar, säger Katarina Qvarnström som köpte Arne för tolv år sedan när han bara var ett år.

Nyckeln tycks vara Arnes stabila temperament. Även fast han har mycket energi har han ett stabilt psyke och är mycket lätthanterlig från marken.

– Han är väldigt lättsam att ha och att göra med på tävlingsplatser och hemma, vilket är viktigt för att Louise ska kunna hantera honom, säger Katarina.

Efter olyckan behövdes en rutinerad häst
Katarina och Louise Etzner Jakobsson är goda vänner sedan länge och har ända sedan Arne var unghäst samarbetat kring träningen av honom. Louise har ridit honom i perioder, bland annat i 6-årsfinalen i Flyinge. Det var även Louise yngsta dotter Hanna Etzner som red in Arne och visade honom på 3-årstestet, där han fick dubbeldiplom.

Louise har tidigare tävlat dressyr på Grand Prix-nivå och jobbat som tränare, men för några år sedan råkade hon ut för en allvarlig hjärnblödning i samband med en olycka i stallet. Nu rider hon som pararyttare i grad 3.

När Louise skulle börja rida igen efter sin olycka, något många inte trodde var möjligt, stod hon utan en trygg rutinerad häst att börja vänja in sig på. Hennes egen Grand Prix-häst fanns inte längre med i bilden utan de hästar hon hade var yngre, mer ostadiga hästar.

– Eftersom Louise kände Arne så väl och han är så stabil i psyket tyckte jag att hon kunde rida honom, säger Katarina.

Slöseri att inte tävla
Till skillnad från många andra som har en egen häst är Katarina fullt tillfredsställd med att stå vid sidan när Arne och Louise tävlar. Själv vill hon bara träna men kom till en punkt när hon tyckte att det var slöseri med potential att inte låta hästen tävla bara för att hon själv inte var intresserad.

– Han var för bra för att sitta hemma och rida på för nöjes skull, konstaterar Katarina.

Det var en viss omställning för Arne när Louise skulle börja rida honom igen efter sin skada. Den första tiden fick Louise pausa ofta när hon red och led då av tremor, det vill säga skakningar i kroppen som ofta orsakas av utmattning. Arne var tvungen att lära sig att stå till när det hände.

– Han var helt fantastisk som förstod nästan direkt att trots att Louise rörde sig i sadeln skulle han stå still, berättar Katarina.

Han behövde även lära sig att stå extra still vid upp- och avsittning.

– Jag tror att det hjälpte att Louise kände honom så väl och att han därför kunde läsa av hennes signaler, säger Katarina.

Tillsammans med Louise har Arne nu tävlat Intermédiaire I och var bland annat femma i grad 3 kür i Mannheim i början på maj. Förra året blev Louise även utsedd till Årets Kämpe på Ryttargalan. Nu laddar teamet upp inför OS i Rio, dit även Katarina ska åka med.

– Louise har ju redan en noggrann planering för Arne så vi försöker bara hålla alla friska och glada och inte tänka på att det är en så stor tävling, säger Katarina om uppladdningen.

Fakta om Zernard, kallad ”Arne”:

Född: 2003

Härstamning: e New Balance u Zessin ue Lester

Ägare: Katarina Qvarnström

Uppfödare: Ann-Christin Larsson och Bengt Ohlsson

Tävlat upp till Intérmediaire I

Uttagen till Paralympics i Rio 2016 tillsammans med Louise Etzner Jakobsson

Fakta om Paradressyr:

Det är den enda ridsportgrenen som finns att rida i Paralympics. Grenen är till för att skapa förutsättningar även för ryttare med funktionsnedsättning att tävla och nå sina mål. Sedan 2006 ligger paradressyr under FEI.

Klasserna delas in i efter graden av funktionsnedsättning, från grad 1 för de som har störst funktionsnedsättning till grad 4, för de som har minst.