Kunder känner sig lurade av Stall Aspehus

Lina Nilsson, som står bakom Stall Aspehus, har sedan 2013 köpt in hästar och ponnyer från Irland och sålt vidare till svenska privatpersoner och ridskolor. Företaget har erbjudit bytesrätt under tre månader om kunden inte varit nöjd, ett erbjudande som inte alltid infriats.Det senaste halvåret har Lunds tingsrätt avkunnat fyra domar mot Stall Aspehus.

Diana Devlin är en av dem som fastnade för en häst som Stall Aspehus annonserade ut. Hon gjorde vad hon kunde för att kolla upp företaget före köpet.
− Enligt annonsen var hästen trevlig, lugn och stabil, och jag åkte och provred. Sedan gick det snabbt, och redan dagen efter var han besiktigad och jag köpte honom.

Hot om kronofogden
Detta var i januari 2016. Det dröjde inte länge innan Diana upptäckte att den irländska importhästen var outbildad, och därmed inte den häst hon hade tänkt sig. Men det var inga problem, eftersom kontraktet innebar att hon kunde byta häst om det inte fungerade.
− I februari lämnade jag tillbaka hästen, och sedan hände ingenting. Först när jag meddelade att jag tänkte koppla in kronofogden och ett juridiskt ombud, svarade säljaren att jag kunde komma och titta på andra hästar.

Tog tio månader
Diana hittade ingen lämplig häst och Stall Aspehus gick med på att betala tillbaka köpesumman. Men inga pengar kom. Diana Devlins juridiska ombud lämnade in en stämningsansökan till tingsrätten. Parterna kom så småningom överens om en förlikning, som slogs fast av tingsrätten.
Men fortfarande kom inga pengar.
− I det läget lade jag ut ett inlägg på ett hästforum på Facebook och svaren fick mig att inse att många fler var drabbade.

Det inlägget ledde till att ägaren till Stall Aspehus började betala tillbaka pengarna, under förutsättning att Diana tog bort inlägget.
Tio månader efter hästaffären var de 50 000 kronorna återbetalda.

Skickade tillbaka hästen själv
− Det handlar inte bara om pengar, utan om alla som skadas på vägen.

Det säger Anneli Hallin i Stockholm, som köpte en irländsk sporthäst av Stall Aspehus förra sommaren, ett köp som ledde till mycket oro och bekymmer.
− Vi kollade upp företaget och upptäckte inga konstigheter, och vi provred hästen två gånger. När vi fått hem den insåg vi att hästen inte var lämplig för oss, och Lina Nilsson erbjöd sig att hämta den och köra upp en annan. Men det dök aldrig upp någon lämplig häst och allt förhalades.

Ett hästköp kantas av förhoppningar och glädje, men har för många lett till bekymmer och ilska. Foto: Ann-Sofi Hjärn

− Vårt kontrakt sade att om vi inte erbjöds en häst som uppfyllde våra kriterier inom en månad skulle hela summan betalas tillbaka. Stall Aspehus lovade gång på gång att skicka pengar, men pengarna kom aldrig. Till slut bokade vi transport som vi betalade själva för att skicka tillbaka hästen.

I januari i år, efter att Anneli Hallin haft kontakt med både jurist och kronofogde, betalades pengarna tillbaka.

Tvågradigt halt
Linda Wahlström har köpt häst från Stall Aspehus inte bara en, utan två gånger.
− För två år sedan köpte jag en jättefin fux för 65 000 kronor. Han gick igenom besiktningen, men jag upptäckte kort efter köpet att han hade ont i ryggen. Det visade sig också att han hade pålagringar i bakknäna, men jag ville ändå behålla honom. Efter ett och ett halvt år gick det inte längre att rida honom och röntgen visade på förändringar i halskotpelaren. Så jag fick ta bort honom.

Ändå valde Linda att köpa en ny häst hos Stall Aspehus.
− Jag tänkte att jag hade haft maximal otur första gången, så jag köpte en ny häst, för 75 000 kronor. När han kom var han tvågradigt halt på tre ben, konstaterade min veterinär.

Såldes vidare
Veterinären avrådde Linda från att ens börja behandla hästen, eftersom hon inte hade någon försäkring som skulle täcka kostnaderna.
− Jag ville inte byta till en annan häst, utan ha tillbaka pengarna. Men nu slutade Stall Aspehus svara när jag ringde. Först när jag meddelade att jag tänkte berätta om detta på Facebook fick jag kontakt.

Linda betalade själv transporten tillbaka av hästen, men beslutade sig för att behålla passet som en pant tills hon fått pengarna. Pengarna betalades ut i omgångar.
− Två veckor efter att hästen lämnats tillbaka ringde Lina och frågade efter passet. Då var hästen såld igen, till en ridskola, säger Linda Wahlström.

Hästen såldes snabbt vidare. Foto: Roland Thunholm

”De flesta är nöjda”
Under 2016 sålde Stall Aspehus 202 hästar.
− De allra flesta kunderna är nöjda, och i de fall kunderna vill byta till en annan häst försöker jag verkligen lösa det, säger Lina Nilsson som driver Stall Aspehus.

Tingsrättsdomarna som hennes verksamhet fått det senaste halvåret handlar om köpare som i månader tvistat om att få pengarna tillbaka när Stall Aspehus inte infriat sitt byteslöfte. Köparna har alltså inte fått någon byteshäst som de varit nöjda med, och inte heller kunnat häva köpet på annat sätt. Men Lina Nilsson, som driver Stall Aspehus, säger att de är undantag i en stor kundkrets där den stora majoriteten är nöjda.
− Kunderna använder sin bytesrätt i kanske 40 procent av alla affärer. En del byter både två och tre gånger, men några går helt enkelt inte att göra till lags.

Att det i några fall har gått så långt som till stämningar och förelägganden hos Kronofogden förklarar Lina Nilsson med att verksamheten vuxit för snabbt och att hon inte hunnit med.

Ingen tidsgräns
Bytesrätten som är inskriven i köpekontrakten säger att en kund har bytesrätt i tre månader om det inte fungerar.
− Jag och kunden bestämmer tillsammans vad som är en lämplig byteshäst. I ett av fallen med de missnöjda kunderna letade jag själv på Irland och det tog förstås tid.

Någon tidsgräns för hur länge hästletandet kan få fortgå har inte Lina Nilsson.

Erbjudandet om bytesrätt är en nödvändighet för att kunna sälja hästar, säger Lina Nilsson, som också konstaterar att en del väljer att köpa häst utan att ha hästkunnande och erfarenhet, och i de fallen är det svårt att hitta en lämplig byteshäst om den första inte fungerar.
– Det har hänt att jag avvisat kunder som inte har tillräckligt med kunskap, men egentligen har jag inte råd att säga nej till kunder.

Dras med skulder
Ekonomin i företaget har varit svag sedan starten.
I slutet av april hade Stall Aspehus skulder på 479 000 kronor enligt Kronofogdens register.
− Det har varit skulder på ungefär den nivån under lång tid och det är ett återkommande mönster sedan företaget startade, säger Kristina Jönsson, handläggare på Kronofogden.

Ändå har det aldrig lett till utmätning, eftersom Stall Aspehus har betalat av gamla skulder – samtidigt som nya tillkommit.

Lina Nilsson förnekar inte att företaget har haft dålig ekonomi.
− Men inom kort kommer det att se helt annorlunda ut med skulderna hos Kronofogden. Jag kommer också att ändra verksamheten, ha färre hästar och sluta sälja till privatpersoner. Jag kommer bara att sälja till ridskolor, för det är sällan några problem.

Att det i några fall har gått så långt som till stämningar och förelägganden förklarar Lina Nilsson med att verksamheten vuxit för snabbt. Foto: Istock

Checklista – kolla säljaren själv
Så kan du som köpare göra kontroller av säljaren innan du påbörjar en affär:
• Besök hemsidorna merinfo.se, solidinfo.se eller allabolag.se som visar ekonomiska uppgifter om företag som är registrerade som aktiebolag. Där hittar du också företagets organisationsnummer.
• Är företaget registrerat för F-skatt? Det är inte nödvändigt att ha för den som enbart handlar med varor, men en indragen F-skatt kan vara en varningsklocka.
• Kronofogden lämnar upplysningar om aktuellt skuldsaldo.
• Tingsrätten där företaget hör hemma kan upplysa angående domar som gäller företaget.
• Konsumentverket och Allmänna Reklamationsnämnden ARN har uppgifter om företag som blivit anmälda.

Juristens råd: Kolla före köpet – inte efter
− Ta hjälp innan du skriver på ett köpekontrakt, inte efteråt när problemen uppstår.
Det rådet kommer från juristen Malin Wikström som företrädde Diana Devlin i hennes stämning mot  Stall Aspehus.

Att säljaren utlovar bytesrätt i tre månader kan se bra ut på papperet.
− Gäller det en diskmaskin eller en teve är det inga problem, och du får en ny exakt likadan. Men gäller det en häst dyker helt andra frågor upp. Vem avgör om den nya hästen är likvärdig, och vad händer om säljaren hävdar det men köparen inte håller med?

Malin Wikström säger att bytesrätten måste specificeras så att exempelvis köparen har rätt att godkänna den nya hästen, att det sätts en tidsgräns för hur länge säljaren får på sig att leta efter en ersättningshäst och huruvida köparen får pengarna tillbaka om denne inte accepterar någon byteshäst.
− Det måste också avtalas i vilket skick hästen ska vara när den lämnas tillbaka. Säljaren kan förslagsvis kräva att den är frisk och veterinärbesiktigad. Ju mindre man skriver, desto lättare är det att göra olika tolkningar.

Kolla med fogden
Malin Wikström rekommenderar också att köparen inte bara gör en google-sökning på företaget denne vill köpa häst av, utan också tar kontakt med Kronofogden för att höra om företaget har betalningsanmärkningar.
−Man kan även vända sig till tingsrätten i området där företaget verkar och fråga efter domar. Att ett hästföretag har varit i tvist i tingsrätten betyder dock inte per automatik att företaget är oseriöst och att man inte bör köpa häst därifrån. Det finns reklamationer som en säljare inte bara kan acceptera.

Förlikning bättre
Om det trots allt uppstår en tvist mellan köpare och säljare är det inte självklart att en stämning är bästa utvägen. Malin Wikström ser hellre att parterna når en förlikning.
– Stämmer du ett företag som har skulder riskerar du att hamna som en oprioriterad fordringsägare och inte få några pengar alls. I Diana Devlins fall valde vi att lämna in en stämningsansökan, eftersom vi såg det som nödvändigt för att få i gång en diskussion med motparten.

Denna artikel är hämtad från tidningen Ridsports pappersutgåva där den publicerades första gången den 11 maj 2017.