Elitryttare trötta på trams

I söndags hölls en landslagsträff för distansryttare på Strömsholm. På plats fanns bland andra landslagsledare Anneli Ohlén, Malin Berntzen från Ridsportförbundets kansli, och ett tiotal elitsatsande distansryttare.

Bristen på transparens och kommunikation har länge utgjort en stor del av kritiken mot förbund och ledningsansvariga inom distansritten. Kritiken har i första hand kommit från ryttarna själva. Ett flertal av dem har öppet framfört kritik mot hur landslagen hanterats och hur elitekipagen stöttats på tävlingar och mästerskap. Delvis har kritiken framförts och diskuterats vidare via sociala medier. 

De senaste åren har några landslagspotentiella distansryttare dragit ned på tävlandet. Det finns också exempel på ryttare som lagt ned landslagsambitionerna, sålt sin SM-häst, eller helt slutat med distansritt. Parallellt med kritiken har det också funnits elitdistansryttare i både spets- och utmanargrupp som till synes varit nöjda med rådande upplägg och stöd, men även några av dessa har nu tröttnat och framfört kritik.

Under söndagens möte på Strömsholm handlade kritiken delvis om dessa ”gamla synder” men också om den senaste uttagningen till en stor inbjudningstävling i Förenade Arabemiraten (UAE).

För att fördjupa bilden och bakgrunden något bör här inflikas att Svensk distansritt har en mycket liten budget. Elit- och landslagsryttarna betalar en mycket stor del av kostnaderna för ett mästerskap själva. Ofta handlar det om femsiffriga belopp på utgiftssidan och mycket låga prissummor. Som exempel kan nämnas att VM-guldet 2016 i Slovakien var värt 2 600 euro. Femtepriset var värt 600 euro, bara något mindre än startavgiften. Sponsorerna är dessutom få då sporten är liten och någon officiell landslagstränare på heltid att luta sig mot har inte funnits på många år.

Mot den bakgrunden vill de elitryttare som satsar på en landslagsplats att det nödvändiga stödet från förbundet ska fungera på ett tryggt, lyhört och ansvarsfullt sätt. Flera av elitryttarna i distansritt har länge velat ha en förändring när det gäller landslagen.

I november fick Ridsportförbundet en inbjudan från UAE att anmäla svenska ekipage till HH Shejk Mohammed Bin Rashid Al Maktoum Endurance Cup, en trestjärnig tävling över 160 km som kommer gå av stapeln i Dubai den 7 januari nästa år. Detta är en årlig inbjudningstävling med höga penningpriser. Flera gånger har det också förekommit att inbjudna hästar sålts på plats direkt efter tävlingen.

Att Ridsportförbundet fått en inbjudan och avsåg att skicka svenska ekipage till den här tävlingen meddelades på förbundets hemsida. Förbundet publicerade även uttagningskriterier för inbjudningstävlingar i FEI:s grupp VII som omfattar länderna i Mellersta Östern. Ansvaret för uttagningarna bestämdes till sportavdelningen eller sportchefen.

Kort därefter meddelades vilka två plus en reserv som tagits ut. En av dem är landslagsledare Anneli Ohlén med egen häst. Uttagningen orsakade protester i bland annat sociala medier och på Ridsportförbundets hemsida.Kritiken gick ut på att landslagsledaren i och med uttagningen skulle konkurrera med  landslagsryttarna och Ohléns ledarmoral ifrågasattes. Dessutom ansågs det svenska deltagandet av vissa som problematiskt av etiska skäl. Tidigare i höstas tog nämligen Ridsportförbundet, tillsammans med övriga nordiska länder, beslut om att stoppa dispenser för starter på lånade hästar i bland annat Förenade Arabemiraten. Beslutet togs mot bakgrund av ”händelser vid tävlingar i dessa länder som i högsta grad strider mot svensk uppfattning om hästens välfärd och en värdig behandling av hästar”, skrev Ridsportförbundet i ett pressmeddelande i november när beslutet offentliggjordes.

Under mötet på Strömsholm i söndags delades Niklas Jonssons gästkrönika i Ridsport nr 24/2016 ut. I den uppmanas till ”sans, balans och lite sunt förnuft i debatten”. Detta uppfattades av somliga som att kritik och debatt av distansridningen, av den typ som förekommit i sociala medier, är olämplig.

Kritiken från ryttarna som närvarade vid mötet var enligt uppgifter till Ridsport samstämmig. De ryttare som Ridsport talat med efter mötet menar att man inte fick någon feedback på sin kritik. Däremot aviserade Anneli Ohlén bland annat hårdare tag på mästerskap mot de som till exempel inte lyder ridorder eller rider i rätt tempo på tävling. En av ryttarna säger till Ridsport att man nu tröttnat på allt trams, och att man i dagsläget inte har något förtroende för ledningen i distansritt.

Ridsport följer utvecklingen i frågan. 

Text: Ulf Lonäs