Hårt åtdragna nosgrimmor inget stort problem hos SvRF

Kraven på att det internationella ridsportförbundet (FEI) ska ta fram tuffare regler för hur hårt nosgrimmor får spännas på tävling är just nu många. Detta efter att forskare vid Sydney universitet i en ny studie kommit fram till att hjärtslagen hos hästar som har hårt åtdragna nosgrimmor ökar markant. Från ett genomsnitt på 34 hjärtslag per minut till 46 hjärtslag per minut. De tolv hästarna som ingick i studien fick även förhöjd ögontemperatur, ett annat tecken på stress, när nosgrimmorna på kandaren de hade på sig var så hårt spända att det inte var någon luft emellan. Dessutom minskade deras möjligheter att tugga, svälja, slicka och gäspa. Det rapporterar tidningen The Guardian.

Efterlyser mätinstrument
Forskarna som har gjort studien, och många med dem, vill att FEI ska börja låta sina tävlingsfunktionärer använda ett särskilt mätinstrument för att kontrollera hur hårt hästarnas nosgrimmor är spända. I dag görs det manuellt, något som många kritiker upplever blir alltför subjektivt. FEI är än så länge tveksamma till att använda ett mätinstrument eftersom förbundets företrädare anser att det skulle kunna vara farligt för de funktionärer som ska använda instrumentet på stressade tävlingshästar, skriver The Guardian.

Namninsamling pågår
Forskarna och övriga kritiker håller dock inte med FEI om att dagens kontroller är tillräckliga utan tycker att man kan se alldeles för många alltför hårt spända nosgrimmor på internationella dressyrtävlingar. En namninsamling pågår därför för att få FEI att ändra sig.

Inte vanligt i Sverige
På Svenska Ridsportförbundet följer man de internationella riktlinjerna och använder inget särskilt mätinstrument för att kontrollera hur hårt spända nosgrimmorna är på tävling. I stället ingår kontrollen av nosgrimmorna i den allmänna kontrollen av utrustningen som görs ute på tävlingsplatserna av överdomarna. Riktlinjen är att nosgrimman inte ska vara hårdare spänd än att två fingrar får plats mellan den och hästens nosrygg.
– Jag tror inte problemet är så stort i Sverige. Vi på kansliet har inte fått några indikationer på att det skulle vara vanligt förekommande med för hårt spända nosgrimmor, säger Mats Eriksson, handläggare i dressyr på Svenska Ridsportförbundets sportavdelning.

Bättre på senare år
Han får medhåll av Christel Wiberg, dressyröverdomare och en av Sveriges två överdomarutbildare i dressyr.
– Det har blivit mycket, mycket bättre på senare år. Ryttarna har tagit åt sig av debatten. För fem–sex år sedan var det lite av en fluga som några ryttare hade tagit med sig hem från utlandet men nu tycker jag faktiskt inte att det är ett stort problem, säger hon och fortsätter:
– Förra året anmälde jag en för hårt spänd nosgrimma till disciplinnämnden, som fällde ryttaren.

Följer internationella regelverket
Det finns i dag inga planer hos det Svenska Ridsportförbundet att förekomma en regeländring hos FEI och börja använda ett mätinstrument för att kontrollera nosgrimmorna.
– Nej, vi följer det internationella regelverket och de svenska djurskyddsföreskrifterna. All utrustning ska vara bekväm och passa hästen och sedan vi vid årskiftet införde separata överdomare som kan vara på plats på framridningen har vi fått större möjligheter att kontrollera all utrustning inklusive nosgrimmor, säger Mats Eriksson.

Inte hemmablinda
Men du tror inte att det finns en risk att överdomare och tävlingsryttarna är hemmablinda och inte tycker att nosgrimmorna är för hårt spänd för att ”allas” nosgrimmor är för hårt spända?
– Nej, det tror jag inte, svarar Mats Eriksson bestämt och får åter medhåll av Christel Wiberg.
– Det tror jag inte. Själv känner jag efter om två fingrar får plats och det är också det råd som vi ger till alla överdomare under utbildningen.

Inte sett instrumentet
Både Mats Eriksson och Christel Wiberg säger att de inte har tillräcklig kunskap om mätinstrumentet som forskarna vill att de internationella funktionärerna ska använda – de har inte sett det i verkligheten – för att kunna uttala sig om det vore bra att använda på svenska tävlingsplatser.

Läs mer om forskarnas studie i The Guardian.

Länk till namninsamlingen.