Ryttaren hästens största skaderisk

Agrias seminarium på Elmia under lördagen avslutades med en paneldebatt, där dressyrryttaren Emelie Brolin deltog tillsammans med underlagsgurun Lars Roepstorff, Marie Rhodin som forskar på hästens rörelseapparat samt veterinären Peter Kallings som arbetar med forskning och hästvälfärd.

Panelen var enig om att ryttarbyten ofta medför hältor och andra skador.
– Det som händer vid försäljning av en häst är att allt byts: Underlag, tränare och sadel, förutom ryttaren. Som säljare har man ett stort ansvar, och därför brukar vi behålla en såld häst i vårt stall tre eller fyra månader för att köparen ska lära sig våra rutiner, kunna fortsätta med samma sadel och så vidare, sa Emelie Brolin som är med och driver Brolötens stuteri.

Normal och onormal assymetri
Seminariet som föregick paneldebatten hade tagit upp forskning kring asymmetriska eller oliksidiga hästar. Debattens moderator Pekka Olsson, chef för veterinära strategier på Agria, tog upp frågan om hur asymmetriska människor påverkar hästar.
– En normal asymmetri på människa kan vara 20 procent, men vid hältutredningar sätter vi gränsen vid två procent, konstaterade Lars Roepstorff.
– Vi har just nu en doktorand som tittar på hur ryttarens asymmetrier påverkar hästen, berättade han.
– Mina hästar är alla starka i vänstersidan, sa Emelie Brolin lite självkritiskt.
– Det kan förstås bero på att jag är oliksidig, och det är viktigt att som ryttare träna på andra sätt förutom ridning. Se även hästen som en idrottare som behöver varierad träning, och inte bara 40 minuter i samma ridhus varje dag.

Lars Roepstorff fortsatte med att konstatera att vi inte vet så mycket om hur asymmetrin påverkar.
– Det finns en risk för att vi överdiagnosticerar och letar efter fel på hästen när det i själva verket är träningen som är felaktig. Jag tror att vi i större utsträckning än i dag skulle våga träna oss förbi en del problem.

Diskussion om underlag
Därmed kom diskussionen in på olika underlag, och Lars Roepstorff fick en publikfråga om fibersand, och huruvida den ger fler eller färre skador än andra underlag.
– Det finns inget entydigt svar på det. Välskött fibersand ger bra grepp men ökar belastningen, vilket inte är en fara i sig om hästen bara får tid att anpassa sig.
Lars Roepstorff hade tidigare under seminariet presenterat de egenskaper som mäts när underlaget prövas. Se lista nedan. I debatten ville han varken höja eller sänka någon typ av underlag.
– Samma underlag kan ge olika funktionella egenskaper beroende på skötsel och vattning, sa Roepstorff och berättade om den nya satsningen på att få ut kunskap om underlag till rid- och travsporten. Mer om detta i Ridsport nr 21.

Även dopning avhandlades i paneldebatten. De senaste åren har ett eller ett par fall av dopning, eller snarare otillåten medicinering, upptäckts inom svensk ridsport.
– Vi tar relativt få prover i Sverige, konstaterade veterinären Peter Kallings, som berättade att 0.5 procent av alla dopingtester ger positivt utslag.
– Oftast handlar det om att hästen fått smärtstillande. Även internationellt är andelen positiva tester på den nivån, men nu ser vi att distansryttarna i Förenade Arabemiraten tyvärr innebär att andelen positiva prov ökar, och det är inte acceptabelt.
– Det som annars diskuteras mycket nu är kobolt. Det är naturligt förekommande men kan på människa användas för EPO, bloddopning. Vi vet att det har förekommit inom trav och galopp, och troligen även inom internationell distansritt, sade Kallings som rekommenderade 96 timmars tävlingskarens för allt som injiceras, även om det bara kallas vitaminer.
– Det är alltid ryttarens eller utövarens ansvar att se till att hästen inte har några otillåtna substanser i kroppen. Lita inte på någon annan i det fallet, sade Peter Kallings.

Fem punkter för att bedöma underlaget:

• Ytans fasthet – hur stor blir stöten då hoven landar, och hur mycket kan hoven tryckas fram och ner i underlaget
• Dämpning – underlagets förmåga att ta upp och dämpa belastningen från hästens ben.
• Elasticitet – visar underlagets förmåga att återställa sig och ge energi tillbaka till hästen.
• Grepp – Hur mycket tillåts hoven glida.
• Enhetlighet – är underlaget detsamma på hela banan.

Mer om underlag finns i Svenska Ridsportförbundets guide om underlag samt i FEI:s Equine Surfaces wall paper.