Tredje stora träningshelgen

Niklas Lindbäck var där med Mister Pooh, liksom Viktoria Carlerbäck från Borås, Johan Lundin från Halmstad, Anna Hassö och Hannes Melin från mera närbelägna platser i Skåne.

Platsen var Hagahill utanför Vellinge och hopp-”tävlingen” var kulmen på tre dagars träning, först med markarbete för Elisabet Lundholm och sedan markarbete för Maria Gretzer på Pihle.
– Jag gillar att ha tävlingsmoment på träningar. Det är viktigt att man testar sig och sina hästar på tävlingsmässig nivå, det blir trots allt en större skärpa än när det enbart är träning, sa förbundskapten Staffan Lidbeck.
– Och det gäller inte bara hoppningen, det har synts att det blir extra skärpa när vi har programridning inför domare. Det blir en sorts nyttig utbildningskontroll.

Peder Fredricson gillade att umgås med fälttävlansgänget, och fick nästan en liten flash back när han befann sig i sina gamla kretsar (Peder inledde ju sin karriär med fälttävlan, vann JEM och var bäste svensk i OS i Barcelona).
Både hopptränare Maria Gretzer och Staffan Lidbeck hade uttalade mål när de bjöd in Peder till Hagahill.
– Vi kan tjata hur mycket vi vill på ryttarnas sitsar och tempo, men nu kunde Peder demonstrera optimal sits, jämnhet, balans och hur han jobbar igenom sin häst när han ridit över mållinjen, sa Staffan.
– Att ha en Peder här är lika värdefullt som att ha tio andra ryttare.

Trots att Staffan och Maria var väldigt nöjda med fälttävlansryttarnas utveckling, bland annat för att de höjt sin lägstanivå väsentligt, så gav Peders närvaro dem ändå en påminnelse.
– Det känns väldigt bra för mig att kunna se Peder och jämföra med ”mina” ryttare. Då inser vi att det fortfarande finns en del att jobba med, sa Maria.
– Peder illustrerade på ett otroligt fint sätt hur genomridna hans hästar är. De är ”igenom” i alla ändar. Egentligen borde man ha med en toppryttare på varenda ungdomsträning också.

Peder passade på att ge fälttävlanskollegorna en hel del tips. Det handlade om detaljer i ridningen, men också om vikten av att rida fram med kvalitet och noggrannhet och bara hoppa så mycket som behövs.
– Efteråt hade vi en genomgång och den var otroligt bra. Många sa att de skulle ”ta med Peder hem”, sa Maria.
– Alla var också imponerade av Peders egen fysik och blev ganska paffa när de fick höra om den fysträning han gör själv.

Vem som vann denna träningstävling? Ingen och alla. Det blev ingen omhoppning eftersom alla tyckte hästarna redan hoppat så bra, så de som ridit felfritt delade ”förstapriset”. Men alla fick ändå med sig en segerbonus fylld av inspiration.