Hoppning
14 april 2017 19:00
Ridsportplus

Allt fler rider felfritt på internationell nivå

Vad hände med riktmärket att en fjärdedel av ekipagen i en klass ska gå till omhoppning?
Ridsport har gått till botten med frågan varför så många ekipage hoppar felfritt i de stora internationella klasserna.

Allt fler rider felfritt på internationell nivå
Ökad kapacitet hos hästen, rutin, skicklighet och fokus på uppgiften hos ryttaren. Det är bara några av de faktorer som bidrar till fler nollor i viktiga klasser och gör banbyggarens jobb allt svårare.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    När Rolf-Göran Bengtsson och Casall Ask vann GCT-finalen i Doha i november skedde det i en omhoppning mot sex ekipage som redan dubbelnollat i winning round. Vid världscupklassen i Stuttgart i november och vid Henrik von Eckermanns seger i  Göteborg var det tolv till omhoppning.

    OS i Rio blev historiskt med sex ekipage i omhoppning om tre medaljer. Detta är bara några exempel på viktiga hoppklasser där banbyggaren inte fått det utfall som var tänkt. Vad har hänt? Varför är det ofta så många som rider nolla i hoppningar på hög nivå numera?
    – Så många av dagens internationella hoppryttare är så duktiga och dagens topphästar har sådan kvalitet att banbyggarna har en mycket svår uppgift.

    Det säger enhälligt det internationella ridsportförbundets hoppchef John Roche, den svenska banbyggaren Peter Lundström, Rolf-Göran Bengtsson och Frankrikes förbundskapten Philippe Guerdat, pappa till OS-segraren Steve Guerdat.
    – För 20 år sedan fanns det fem-sju ryttare som brukade vinna de stora klasserna. I dag kan du nämna 25 namn i en klass på 40 och ändå inte vara säker på att ha fått med segraren, säger Rolf-Göran Bengtsson apropå breddningen av toppen.

    Ska då banbyggnaden göras tuffare för att få hårdare utslag?
    – Absolut inte. Det är ytterst viktigt att den hålls hästvänlig, säger de intervjuade lika enhälligt.

    Större och mer massiva hinder

    Under 70- och 80-talet präglades internationell banbyggnad av allt större och mer massiva hinder. Den trenden kom till vägs ände vid OS i Barcelona 1992, men hade luckrats upp redan i Los Angeles 1984 med lättare hindermaterial, glesare hinder och mer tekniska krav.
    – Ingen vill ha en återgång till det gamla. Utvecklingen av säkerhetsbomhållare är en hästvänlig faktor som underlättat för dagens banbyggare att ställa mer tekniska krav, säger John Roche, som själv tog lagbrons för Irland på EM 1979.


    John Roche. Foto: Roland Thunholm.

    Peter Lundström pekar på att det internationella ridsportförbundets hoppkommitté så sent som 2014 stoppade banbyggare från att lägga till några centimeter på hindren om de ville ha utslag i en klass. Hindren i en 1,60-klass ska inte mäta mer än 1,60, och likadant i en 1,50, var beskedet. Detta blev mycket uppmärksammat i samband med världscupfinalen i Lyon 2014.


    Peter Lundström. Foto: Lottapictures.

    Att ändra maxtiden för att få fler tidsfel gjordes också svårare.
    – Inomhus gäller 350-meters-tempo, punkt slut, säger John Roche.

    Tiden viktigt redskap

    Men en rutinerad banbyggare kan fortfarande använda just tiden och hur banan mäts som ett mycket viktigt redskap för att få utslag, säger Rolf-Göran Bengtsson.

    Han påpekar att fenomenet med många till omhoppning inte är generellt på internationella tävlingar. Trenden gäller de viktigaste klasserna med de bästa hästarna.
    – Titta på Göteborg i Grand Prix på lördagskvällen. Där var det inte många nollor, men där gick andra-, och några tredjehästar, och bara någon enstaka förstahäst. I en extra viktig klass, som världscupen, kan ryttarna också ha lite extra fokus, och det kan utgöra skillnaden för fyra-fem nollor som annars skulle ha varit fyrafelare, tillägger han.

    Rolf-Göran Bengtsson påpekar också att utvecklingen av banunderlaget är ännu en förklaring till dagens prestationer. Bra egenskaper hos underlaget på arenan och ute på framridningen ger bättre förutsättningar för hästarna.

    4,5 miljoner i prispengar

    Hoppsporten har växt rejält under senare decennier. Det finns i år 16 000 hoppryttare och 35 000 hästar som startar internationellt, räknat på hela världen.
    – För 30 år sedan fanns det 200–300 internationella hopptävlingar totalt. I år är det runt 2 000 i hela världen. Av dem är i år nära 100 femstjärniga, mot fyra-fem i hela världen när klassningssystemet med stjärnor infördes, påpekar John Roche. Varje femstjärnig tävling har minst 4,5 miljoner i prispengar.
    – Eftersom det finns så många bra tävlingar får också yngre ryttare snabbt väldigt god rutin i de stora sammanhangen, säger Roche. Även detta är en faktor som höjer kvaliteten på prestationerna.

    I slutet av april arrangerar det internationella ridsportförbundet FEI en konferens för världens banbyggare med en lång dagordning. Där lär en del av dessa frågor komma upp till diskussion.

    Denna artikel är hämtad från tidningen Ridsports pappersutgåva där den publicerades första gången den 30 mars 2017.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 101 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden