OS-hoppningen i bilder

Det var intensiva och händelserika tävlingsdagar när den tredje ridsportgrenen i OS avgjordes. Ridsport har samlat några av händelserna via Roland Thunholms kamera här nedan.

Alla svenska hopphästar klarade veterinärbesiktningen utan problem, och därmed blev det reserven Charlotte Mordasini och Romain du Theils enda framträdande under OS.

Förväntningarna på det holländska laget var stora, men det blev inga medaljer för EM- och VM-vinnaren Jeroen Dubbeldam och hans lagkamrater, här Mikael van der Vleuten. Jeroen var dock ett par hundradelar från att vara med i omhoppningen om guldet – sjunde plats totalt med ett tidsfel blev slutplaceringen.

Tävlingsplatsen låg vackert i Deodoro ett par mil från Rio de Janeiro. Här finslipar Malin Baryard Johnsson och Cue Channa formen inför första start.

Tystnaden var total när hemmaryttarna red, och jublet öronbedövande när de gick i mål. Fansen kunde bland annat glädjas åt fina ritter av Alvaro Doda de Miranda som slutade nia individuellt med 4 fel.

En av förhandsfavoriterna var Christian Ahlmann och Taloubet Z, men en rivning i andra finalomgången förstörde chanserna där – det blev en 9:e plats för ekipaget. Men Christian var snabbast av alla i lagomhoppningen och bidrog starkt till det tyska bronset.

Det började inte så bra för Rolf-Göran Bengtsson och Unita. Men i den sista, svåra laghoppningen visade ekipaget klassen med bara ett tidsfel. Kan bli bra till EM nästa år.

Var det sista gången Rolf-Göran skrittade ut från en OS-arena? Vem vet. Unita får i alla fall en välförtjänt klapp både av sin ryttare och Bo Kristoffersson.

Marcus Ehning fick inte rida OS eftersom Cornado NRW inte var fräsch. I stället fanns han med och gav goda råd; här lyssnar Malin Baryard Johnsson.

Malin och Cue Channa hade en riktigt fin förstarunda i laget, men till andra omgången fanns inte orken riktigt. Men visst har Malin en stjärna i Cardento-dottern. Vi ser fram mot att få se ekipaget i EM nästa år.

De franska fansen hade tufft i början med Simon Delestres häst Ryan som skadade sig i boxen och Penelope Leprevost som ramlade av första dagen. Men sedan kom vändningen!

Reserven Philippe Rozier och Rahotep de Toscane imponerade och en lycklig Philippe fick vara med och ta en guldmedalj i lag…

… liksom Roger Yves-Bost och Sydney une Prince som också blev bästa fransman individuellt med en 16:e plats.

OS-guld i lag för Frankrikes Roger Yves-Bost, Penelope Leprevost, Kevin Staut och Philippe Rozier.

I laget hade Ludger Beerbaum all press på sig, han var tvungen att rida helt felfritt med Casello, något bara fem ekipage klarat tidigare under dagen. Men han lyckades – och i omhoppningen mot Kanada behövde Ludger inte ens rida för bronset var redan klart. Det blev också Ludgers sista OS-framträdande, nu blir det inga fler mästerskap för den tyska superstjärnan.

Meredith Michaels-Beerbaum kom till Rio som reserv, men fick dra på sig ridkläderna när Marcus Ehning fick stryka sig. Med svenskfödda Fibonacci bidrog hon starkt till den tyska lagmedaljen. Tyvärr höll ekipaget på att störta redan i första hindret och utgick från finalen.

Tre långa tyskar och en kort tysk-amerikanska på pallen. Christian Ahlmann, Ludger Beerbaum, Meredith Michaels-Beerbaum och Daniel Deusser med sina välförtjänta bronsmedaljer. Skön revansch från fiaskot i London 2012.

USA gjorde en riktigt stark insats i laget med bara tre ryttare till start i andra omgången då Beezie Maddens Cortes C inte var fräsch. Silver till Lucy Davis, Kent Farrington, McLain Ward och Beezie. Däremot blev det inga individuella medaljer till USA, trots förhandstipsen. Kent Farrington var närmast då han fick rida omhoppningen, men 8 fel räckte bara till en femteplats.

Så kom då den efterlängtade fredagen och den individuella finalen. Här görs finalbanan i ordning.

Olympiska headcoachen Sylve Söderstrand förevigar finalbanan i sitt sista stora landslagsuppdrag.

Henrik von Eckerman och Yajamila imponerade och tog sig vidare till finalomgång 2. Där var dock orken slut hos SWB-stoet som ändå har gjort ett fantastiskt mästerskap. Det blev till slut en 24:e plats.

De svenska fansen hejade ordentligt och hade mycket att glädja sig åt.

En otroligt spännande omhoppning mellan sex ekipage avslutade OS-hoppningen. Först ut, britten Nick Skelton och Big Star som visade att gammal är äldst och att du aldrig kan räkna ut en rutinerad brittisk ryttare.

53 hundradelar långsammare än Nick Skelton, men felfri och det enda ekipage som var helt utan rivningar under hela OS-hoppningen. Visst är han en värdig vinnare av silvermedaljen i OS – Peder Fredricson och All In.

Ingen var gladare än hästägaren Charlotte Söderström efter Peders felfria runda. Även Sylve Söderstrand jublade, medan hästskötaren Malin Henlöv som vanligt filmade. Veterinär Jonas Thornell applåderar också, medan hustru Lisen Bratt Fredricson tar det lite lugnare.

Fyra fel men snabbast av alla i omhoppningen var Eric Lamaze, Kanada, något som räckte till brons – och en liten tröst för bronsmissen i laghoppningen.

OS-medaljörerna från Rio, Peder Fredricson och Eric Lamaze på var sin sida om guldmedaljören Nick Skelton. Nick som var påtagligt rörd efter sin seger.

Peder fick förstås träffa kungaparet som var på plats för att följa den spännande finalen. En av de stora kvällstidningarna avslöjade också att kungen gömde en glass bakom ryggen när Peder kom in för att säga hej.

Ridsport avslutar denna bildbomb från hoppningen med ett vinnarteam – för Peder kan inte nog poängtera vikten av att ha rätt människor omkring sig för att lyckas. Och en av de allra viktigaste är förstås hustrun Lisen. Grattis – och tack för en fantastisk underhållning.