Dressyrnamn bakom rapport om välfärdskommitté och nosgrimmor

Flera har ifrågasatt på användningen av nosgrimmor och forskare har undersökt deras effekt. Just frågan om hur effekten undersöks lyfter dressyrryttarna Kyra Kyrklund, ordförande i International Dressage Riders Club och Wayne Channon, generalsekreterare i densamma, som har reagerat mot hur en vetenskaplig studie har lagts upp, rapporterar Eurodressage.  De menar att studien inte är förankrad i hur hästar rids i verkligheten.

”Vikt vid fel saker”
De inbjöd därför flera forskare, bland dem Paul McGreevy (välkänd veterinär och etolog) till en diskussion kring detta. Paul McGreevy är en av grundarna av ISES (International Society of Equitation Science) och bland annat medförfattare till studien ”The effect of noseband tightening on horses behaviour, eye temperature and cardiac responses”, som publicerades på PLosONE i maj 2016.
– Det är värdefullt med vetenskapliga studier och infallsvinkeln i den här studien var riktig, säger Wayne Channon till Eurodressage. Men jag håller inte med om slutsatserna, som lägger obefogad vikt vid fel saker.

Några av de punkter som Channon reagerat mot:
•    I studien användes både nosgrimma och kandar på hästar som inte var vana vid det. Detta ger två variabler som inte på något vis överensstämmer med det sätt som hästar normalt introduceras för kandar, vilket är en period över flera år.
•    Nosgrimmorna drogs inte åt successivt, så hästarna hade ingen möjlighet att vänja sig vid dem. Återigen är detta något som inte normalt förekommer inom dressyrträning.
•    De fysiologiska data som presenteras som negativ stress skulle lika gärna kunna bero på upphetsning.
•    Forskarna mätte inte trycket under nosgrimmorna, så de visste inte hur hårt tryck som räknades som ”hårt åtdragna”.

Mötet hölls i somras på veterinärhögskolan i Bristol, där Wayne Channon och Kyra Kyrklund träffade Paul McGreevy, Dr Orla Doherty (som publicerat en annan studie om nosgrimmor på tävlingshästar som tidigare nämnts här på Ridsports webb), professor emeritus John Webster och professor Christine Nicol.

Syftet med mötet var att dels diskutera hur vetenskapliga studier kring nosgrimmornas effekt läggs upp, dels att överväga värdet av en välfärds- och säkerhetskommitté inom hästsporten. Den skulle kunna guida de vetenskapliga initiativen till studier om etiskt användande av sporthästar.
– Mötet var mycket bra, konstaterar Wayne Channon till Eurodressage. Vi tog upp alla viktiga punkter och enades om att publicera en rapport om vad vi kommit fram till.

Den rapporten publicerades den 9 mars i år i The Veterinary Journal och som författare står såväl de båda ryttarna som forskarna.

”Brist på konsensus”
Där står bland annat: ”Idag när både ryttares säkerhet och hästars välfärd skärskådas allt mer, inte minst i sociala medier, framstår värdet av en kommitté för hästvälfärd och säkerhet helt klar. Bristen på konsensus kring hur hästarnas prestation och välfärd påverkas av en enda del i utrustningen – hårt åtdragna nosgrimmor – är ett exempel på behovet av detta. Vi välkomnar avhandlingar och källor med bevis som kan ligga till grund för detta arbete.”

Målet för Kyra Kyrklund och Wayne Channon är att en sådan vägledande kommitté ska bli verklighet inom FEI.

Studien som diskuterades

Rapporten från mötet

Ovanstående artikel är en bearbetning av The use of noseband in equitation and the merits of an FEI equestrian welfare and safety committee, Eurodressage den 22 mars 2017.