Pressas VM-hästarna för hårt?

I samband med ISES-konferensen passade Christa Lesté-Lasserre, journalist på The Horse, på att fråga de samlade experterna om hur de ser på det kommande VM och hästarnas välfärd där.
Detta är deras svar:

Andrew McLean, Australian Equine Behaviour Centre:
”Förmodligen skulle tävlingar på denna höga nivå kunna göras betydligt bättre, för att inte inkräkta alls på hästarnas välfärd. Men jag är glad över att saker och ting sakta håller på att förbättras; Valegro är ett bra exempel på det. De flesta av dressyrhästarna på VM-nivå är inte i närheten av tillräcklig självbärighet, på det sätt som var fallet för 30 år sedan. Jag hoppas verkligen att världen följer Carl Hesters och Dujardins exempel att återinföra självbärighet och jag är väldigt glad över att se att dressyrdomarna belönar detta.

Med det sagt, är hästen ett mycket anpassningsbart djur. Tillvänjningsförmåga är något vi aktivt har avlat på, så hästar är ganska kapabla att vänja sig vid de olika miljöer och utmaningar vi ställer dem inför, inklusive elittävlingar som de här.”

Carol Hall, Nottingham Trent University, England:
”Ryttarna på denna nivå är idoler och föredömen för publiken och vi forskare arbetar för ett nära samarbete med elitryttarna. Då kan de visa upp idealet som andra sedan kan ta efter. Vi börjar se en mer öppen dialog mellan beteendeforskningen och ryttare, tränare och veterinärer. Det är det enda framkomliga vägen för att få en ändring. Positivt nog börjar vi nu se effekterna av sådant samarbete.”

Rikke Munk Andersen, veterinär vid Hoejgaard hästklinik, Danmark:
”Naturligtvis kommer hästarna att visa någon form av stress, men det är inte alltid något negativt. Stress kan vara bra och användbart, upp till en viss nivå. Vi måste alltid vara uppmärksamma på hästens stressnivåer och vara känsliga för dem, men det betyder inte att stress måste undvikas helt. Min forskning visade på högre nivåer av stresshormonet kortisol hos hästar vid ett fyradagarsmeeting, men man kan inte utesluta att en del av kortisolet kom från upphetsningen hästen kände av att befinna sig på tävlingen!”

Angelo Telatin, professor i hästkunskap, Delaware Valley College, USA. Tidigare tävlingsryttare på internationell nivå:
”Vi befinner oss vid en brytpunkt vad gäller hästtävlingar och det kommer att framgå vid VM. Det finns ett så starkt socialt tryck att visa på god hästvälfärd att vi knappt behöver några regler för det. Ryttare som beter sig illa får ett visst rykte och även om publiken inte alltid känner till dem, gör eliten inom ryttarvärlden det. Du får ingen sponsor om du har rykte om dig att vara aggressiv, till exempel. Det finns en verklig känsla av uppvaknande nu kring vad som är rätt och fel inom hästträning. Det är en medvetenhet som definitivt kommer att gynna hästarna, särskilt på denna höga tävlingsnivå.”

Hayley Randle, forskare vid Duchy College i Cornwall, England:
“De senaste årtiondena har det gjorts tillräckligt mycket forskning för att vi ska börja förstå den fysiska och mentala påverkan som människan har på hästar genom träning och tävling. På elitnivå, som detta VM, vill förstås ryttarna sin hästs bästa, men de är inte alltid är medvetna om vad vetenskapen visar. Därför måste fokus nu ligga på att vi når ut till ryttare, tränare, hästägare och även organisatörer – hela spektrat av personer som är ansvariga för hästarnas välfärd. Det är också därför vi har tagit fram en ISES uppförandekod för tävlingar. Som åskådare kan vi stödja dessa ansträngningar och titta på VM i förvissningen att förbättringar är på gång. Genom att titta på tävlingarna kan vi också lära oss att upptäcka var problemen ligger, så att vi kan bidra till lösa dem – på alla nivåer inom hästsporten.”

Källa: WEG and Welfare: Are They Compatible? Science Says Yes! av Christa Lesté-Lasserre.