De fick årets Ajax-stipendium

Ajax-stipendiet delas i år ut för tolfte gången av stipendiets instiftare Ulla Håkansson. Syftet är att pengarna ska användas till träning under en period av två år.

På frågan hur det känns att dela ut stipendiet svarar Ulla att hon hoppas att hon och de andra i kommittén har valt rätt stipendiater som inte gör dem besvikna.

Vad skulle göra dig besviken?

– Om de skulle lägga av som någon tidigare har gjort.

Just det låter dock inte som en stor risk om man lyssnar på årets tre mottagare.

Dressyrryttaren Amanda vill använda sina pengar till att få träna för sin drömtränare Carl Hester.

– Han är en jättestor inspirationskälla för mig, han har ett sådant bra samspel med sina hästar.

– Ett bra val, tycker Ulla.

Men hur ska du lyckas ta dig dit, det är ju ganska många som vill träna för honom?

– Jag hoppas att kunna lösa det genom kontakter. Det går säkert att få till. Och skulle det inte gå så finns det många andra bra tränare. Kyra Kyrklund är också fantastisk. Jag lider inte brist på tränare jag vill åka till, säger Amanda entusiastiskt.

Amanda är 23 år, bor på familjens gård utanför Uppsala, studerar till veterinär – just klar med sitt tredje år – och rider Sambucus, kallad Sune. I Borås tidigare i år tog de tre segrar på tre starter. I debuten i Intermediare II red de ihop 69 procent, i Grand Prix 72 procent och i Kür 74 procent.

– Sune är än så länge lite grön på den här nivån, planen är att vi ska kunna vara med och fajtas på riktigt i U25 nästa år. Men han har potential att hävda sig även på seniornivå, säger Amanda.

Dressyrryttaren Josefin har bott i England i snart fem år och vill använda pengarna till att ta med sig sitt träningskoncept – där tränarna tar stort ansvar för helheten – hem till Sverige.

– Jag kommer flytta till Vena dressyrcenter utanför Göteborg och ta med mig mina tränare David Hunt och Nicky Barrett dit. Inte på heltid förstås men att de kommer dit och håller träningar.

Josefins mål är att få representera Sverige i ett OS.

– Jag tycker att det skulle vara en så fin presentation av samarbetet mellan mig och min häst. Jag skapar gärna mina egna hästar. Don Angelo som jag tävlar nu i U25 har jag ridit sedan han var sex och utbildat själv med hjälp av mina tränare.

Josefin är 24 år och har som bäst varit femma på FEI:s världsrankingslista för U25-ryttare. Topphästen Don Angelo är elva år. Tillsammans tävlade de fyra veckor i Spanien i våras och vann samtliga U25-klasser.

Hoppryttaren Jenny är tillbaka i Sverige, närmare bestämt i Söderköping, efter att ha bott och jobbat i Tyskland i över fyra år.

– För min del kommer stipendiepengarna väldigt lägligt för jag har startat eget och tänker använda pengarna till att öppna dörrar som jag annars inte hade kunnat öppna. Om man inte har de ekonomiska förutsättningar kan man inte alltid träna för de bästa tränarna som man egentligen skulle vilja.

Jenny är inte främmande för att flytta ifrån Sverige igen om hon hittar rätt tränare någon annanstans.

– Inget är klart än men jag har pratat lite med Marco Kütcher och Jeroen Dubbeldam. Jag vill träna för någon som jag ser upp till och som jag tror passar min stil. Jag har även sökt Pether Markne men inte lyckats få tag i honom än.

Jenny Johansson red i Scandinavium 2014 och längtar tillbaka.

– Det är en morot att veta att jag har gjort det en gång. Jag vill jobba med hästar och komma tillbaka till eliten.

Jenny Johansson är 25 år och tog under åren 2011-2014 över 50 placeringar och åtta segrar i svår hoppning. Hennes bästa hästar just nu är Caleno och Catalux.