Loi: ”Hästliv de lux” borde vara standard

Dressyrtävling with a twist

Häromdagen hoppade vi, som varje vecka, dressyrhästarna här på jobbet. Det fick mig åter att fundera kring vikten av varierad träning, glädje i vardagen och så vidare. Hästliv de lux borde vara standard.

Jag glädjer mig åt att rida ut och galoppera i terrängen, hoppa både dressyrhästar och unghästar och framför allt att varje dag kunna släppa ut hästarna tillsammans med kompisar i härliga hagar. Tyvärr har jag erfarenhet från verksamheter i olika länder där hästar är permanent uppstallade i princip dygnet runt, förutom den tid de görs i ordning och dressyrrids i ridhus eller på ridbana. Även svenska verksamheter där hästar släpps ut en och en i små rutor några få timmar/dag utöver samma typ av träning.

De flesta känner nog till FEI:s välanvända uttryck ”Happy athlete”. Jag tänker mig att det begreppet kan appliceras på så otroligt mycket mer än bara frånvaron av rollkur och stjärnsporrar. Visst måste en idealisk happy athlete vara en häst som äter ordentlig frukost i lugn och ro, går ut i sin hage och galopperar runt med kompisarna. Kommer in till stallet utan att veta om det är dressyr, hoppning, uteritt eller tömkörning som står på schemat. Jobbar ena dagen med det ena och nästa dag med något annat. Går ut i sin hage igen och rullar sig rejält innan det är dags för eftermiddagsmat. Kul både på jobbet och på fritiden, helt enkelt!

Mina nöjda kollegor

Visst är det en ”häst-livsstil” som kräver en del. Både tillgång till mark, tid, arbetskraft och så vidare. Men det är också en häst-livsstil anpassad för just en häst. Det är trots allt inte akvariefiskar eller vandrande pinnar vi håller på med.

Jag tycker att det är otroligt viktigt att variera hästarnas träning så mycket som möjligt. Det finns hur många anledningar som helst att ge hästen andra uppgifter än att gå i samma ridhus sex dagar i veckan. Det är nyttigt för hästens psyke, för hästens kropp, för ryttarens psyke.. 😉

Jag ska dock erkänna att jag inte hoppat med alla hästar. Nalle, min nu 24-årige fux Aristokrat Pan, som jag debuterade Svårklass dressyr med, passade det inte alls för. Han fick dock jobba med Working Equitation, lite frihetsdressyr och härliga barbackagalopper ute i skogen. Min vite Phantom of the Opera hade däremot provat på fälttävlan och fick flyga över en hel del bommar med mig. På beridarutbildningen markarbetade/hoppade alla dressyrhästar, liksom våra hopphästar gick dressyrpass. Några av dem tävlade till och med i sin ”komplementgren”, som dressyrtalangen Fort Knox som plockade rosetter både innanför vita staket och över färgglada bommar.

Dressyrhäst på skogspromenad

Min grundinställning är att all träning bygger på lust, omväxling och nytta. Det är inte bara muskler, senor, ligament, skelett och kondition som tränas utan även hästens psykiska välbefinnande måste vara i centrum för träningsupplägget.

All träning bör vara ändamålsenlig, effektiv och ekonomisk. Med det menar jag t. ex. att stå och ”lina” hästen planlöst som motion, är oekonomisk, ineffektiv och ej ändamålsenlig användning av tid och slöseri med hästens fysik och psyke. I min mening ska alla aktiviteter med hästen ha ett syfte. Självklart ska det finnas utrymme för spontanitet och beredskap för oförutsedda händelser, men i stora drag tycker jag att följande exempel ger en bra bild av mina tankar om funktionell och meningsfull träning:

• En avkopplande skrittrunda i skogen ger mental och fysisk avspänning.
• Ett travpass på hårdare underlag stärker senorna.
• Intervallträning på galoppbanan bygger upp konditionen
• Gymnastikhoppning bygger muskler och smidighet, samtidigt som hästen har kul.

Samma häst, olika dagar på jobbet

Även träningens intensitet har stor betydelse – ett kortare dressyrpass vid inlärning av nya rörelser sparar på både hästens psyke och fysik, samt bygger upp självförtroendet.

Jag tror hur som helst att det är jätteviktigt att man inte tråkar ut sin häst. Hur kul är det att arbeta med någon som ber en göra samma sak varenda dag, menar jag. Dessutom, visst är det rätt mysigt när hästarna förväntansfullt kommer galopperande i hagen när man ropar, trots att det inte är matdags.