Linda Algotsson har hittat lusten igen

Att Linda Algotsson med fem OS på meritlistan inte fanns med i den nya förbundskaptenen Fredrik Bergendorffs landslag slog ner som en smärre bomb i början av året. Nu har han och Linda enats om ett upplägg som båda parter är nöjda med.

– Vi hade ett möte här hemma i fyra timmar och pratade om framtiden. Jag får köra med mitt eget upplägg och han stöttar mig i det, säger Linda.

Hon är fortfarande inte med i landslaget formellt sett, och det egna upplägget innebär att hon till exempel inte är med på landslagets alla gemensamma träningar. Hon har dock kaptenens support och kan vara mästerskapsaktuell om resultaten är de rätta.

– Egentligen har jag haft mitt individuella upplägg under många år och det är mest på papperet som jag har varit med i landslaget. Det viktiga är egentligen inte att vara med i en A- eller B-trupp.

Dörren står öppen för Linda
Fredrik Bergendorff har hela tiden betonat att dörren står öppen för Linda, men att han behövde tid för att förstå vad Linda verkligen ville efter bland annat hennes uttalande i en lokaltidning där hon riktade kritik mot den förra kaptenen Staffan Lidbeck.

Det tog slutligen några månader innan det stod klart att Linda nu faktiskt är en av Bergendorffs ryttare – om än på sitt eget vis. Efter deras möte har samarbetet kommit i gång.

Hur är er relation nu med tanke på det som har varit?
– Jag tycker att han är en trevlig prick, det har jag egentligen alltid tyckt. Det var bra att få träffas i verkligheten för första gången och prata öga mot öga.

Kan du förstå hur han resonerade när han ställde dig utanför landslaget?
– Nej. Jag kan inte förstå beslutet han tog då. Däremot har vi aldrig tjafsat. Det ligger hur som helst bakom oss och nu tänker vi framåt.

Har mötet med Fredrik förändrat ditt upplägg?
– Nej, det blir ingen skillnad mot hur jag planerade upplägget innan. Han finns där om jag vill rådgöra med honom och han kommer att se mig på tävlingar, men jag kör med eget upplägg där jag inte fokuserar på vad någon annan tycker. I stället gör jag det som jag själv tror på. Jag har hittat lusten igen och gör det som jag tycker är roligt och som ger något.

Linda i Rio i somras. Foto: Roland Thunholm

Just att hitta lusten och glädjen igen är något som Linda återkommer till flera gånger under intervjun. Hon berättar hur hon kände sig på kanten till utbränd i höstas och ställde sig frågan varför hon håller på med det hon gör och har gjort på elitnivå i nära 30 år. Hon trivdes inte med den förra förbundskaptenens upplägg mot OS, som hon beskriver som en ”lång process som bara inte var rolig”.

Gnistan försvann efter OS
Efter OS var gnistan borta och varken Linda eller hennes hästar syntes till på de stora banorna under hösten. Linda behövde tid för att se om hon kunde hitta tillbaka, men lagom till 2016 övergick i 2017 kom ännu ett bakslag då hon ställdes utanför Bergendorffs nya landslag.

– Det var först tjafs med förbundet, förbundskaptenen som tog beslutet som jag inte kunde förstå och samtidigt några som snackade skit bakom ryggen. Det har varit en tung tid och kändes minst sagt motigt.

Var du nära att ge upp?
– Det hade varit lätt att skita i det och ge upp. Frågan ställdes på sin spets, men där någonstans tändes lågan igen. Jag har jättefina hästar, är en bättre ryttare än någonsin men är inte klar på elitnivå. Jag vill mer.

Med mer menar Linda inte minst OS i Tokyo 2020. Hon har sex hästar i lagom ålder som skulle kunna bli aktuella för en matchning dit.

– Det är en guldsits. Visst finns det delmål på vägen till Tokyo, men mitt liv är indelat i fyraårscykler med OS som slutmål – precis som det har varit ända sedan jag började rida på elitnivå.

VM får henne att tagga till
EM i sommar finns i åtanke, men inte som högsta prioritet.  Även om Linda gärna gör ett EM är hon med på noterna om andra tas ut för att få mästerskapsrutin. När VM kommer på tal taggar hon till mer.

– VM vore coolt, men om jag ska vara med i VM ska jag vara med för att slåss. Inte bara för att delta.

Ett eventuellt EM i alla ära, men årets huvudmål är fyrstjärnigt. Linda har varit där förr; nu är det åter dags igen att ge sig upp på högsta nivå. Hon beskriver hur mycket svårare det är än trestjärnigt: tuffare, smalare, mer tekniskt. Planen är Luhmühlen CCI4* i juni.
– Med Fairnet som gick den fyrstjärniga OS-terrängen känns det nåbart. Han gör trestjärnigt enkelt.

Strax väntar säsongsstart för Linda med uppvärmning hos Tågarpsorten. Första trestjärniga blir CIC3* i Marbach, i stället för polska Strzegom som många styr mot.
– Strzegom har jag varit så mycket i, men Marbach var länge sedan så det ska bli roligt. Det är ju så det ska vara nu – inte massa måstetävlingar utan i stället sådana som ger något, som är bra för både mig och hästarna.

Linda om sina hetaste hästar inför 2017:

Foto: Roland Thunholm

Fairnet (SWB, val, f -06 e Feliciano-Dalby Jaguar
xx, uppf/äg Margareta Algotsson).

”OS-hästen som matchas mot fyrstjärnigt i år. Väl etablerad i trestjärnigt och känns redo att ta steget upp till fyrstjärnigt.”

Foto: Lottapictures

Fairnando (SWB, val, f -05 e Cardento-Dalby Jaguar xx, uppf/äg Margareta Algotsson).

”Fortsätter i trestjärnigt tills han är mer etablerad där. Superfin 2015, men det blev ingen bra säsong när jag tappade lusten förra året.”

Foto: Lottapictures

Fair Mail (SWB, sto, f -08 e Jaguar Mail-Levantos II, uppf/äg Margareta Algotsson).

”Gick precis som övriga hästar på sparlåga i höstas. Ska bli mer stabil i tvåstjärnigt innan det eventuellt blir trestjärnigt till hösten.”

Foto: Lottapictures

Fair Spot (SWB, val, f -09 e Balougraph-Levantos II, uppf/äg Margareta Algotsson).

”Breedersvinnaren 2014 och 2015 som ska etableras vidare i tvåstjärnigt, sedan kanske trestjärnigt i sommar. Gått från klarhet till klarhet och har vuxit i sin kropp ordentligt nu.”

Foto: Lottapictures

Aramis (SWB, val, f -11 e Cartier-Alpen Fürst, uppf Eva och Bo Pettersson, äg Linda Algotsson).

”Breeders-vinnaren 2016 som fick full pott i terrängen. Ska gå enstjärnigt och matchas mot unghäst-VM.”

Denna artikel är hämtad från tidningen Ridsports pappersutgåva där den publicerades första gången den 30 mars 2017.