BedömningSex bedömningspunkter för SWB-fölen har blivit tre. Men hur sätter domarna betyg om något inom punkten exteriör är väldigt bra medan något annat är sämre?
Domarna ska inte ”plocka isär” fölen
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Poängsystemet vid bedömning av SWB-föl ändrades för tre år sedan. I det betyg som nu kallas exteriör ingår de tidigare bedömningspunkter typ, huvud-hals-bål och ben. Alla tre gångarter får betyg var för sig, genomsnittspoängen räknas ut och blir fölets gångartsbetyg. I poängen för det allmänna intrycket ger domaren betyg för sitt totala intryck av fölet.
– Att som tidigare ”plocka isär” fölet kunde ge intryck av en bedömningssäkerhet som inte finns för de enskilda egenskaperna, säger SWB:s avelsledare Emma Thorén Hellsten.
– Dessutom har en utvärdering visat att de genetiska sambanden mellan egenskaperna bedömda på hästen som föl kontra 3-åring inte har varit så höga – detta gällde särskilt hoppfölen. Den nya modellen skulle också bli mer rättvis för hoppfölen.
De tre nya bedömningspunkterna
Exteriör: Bedömning av fölets typ, huvud, hals, bål och ben.
Gångarter: Alla tre gångarter får betyg var för sig, men en genomsnittspoäng räknas ut och den blir fölets gångartsbetyg.
Allmänt intryck: Domaren ger betyg för sitt totala intryck av fölet.
Vad händer då om fölet till exempel har en 10-mässig typ och 5-mässiga ben – ska exteriörpoängen bli en snittpoäng av typ, huvud/hals/bål och ben eller hur sätts betyget?
– Det är inte meningen att man ska tänka riktigt så. I det nuvarande betyget för exteriör ingår de egenskaperna – men även dessa huvudgrupper har undergrupper som man kan plocka isär om man vill, till exempel fram- och bakben och bogens utformning.
– Men ett av syftena med den nya bedömningen var ju just att inte ”plocka isär” fölet så mycket. Domaren gör en värdering av egenskaper som ingår i begreppet exteriör utan någon specifik viktning egenskaperna emellan.
Nu ses SWB:s unghästbedömningar över, där ingår även fölen.
– För att kunna göra en bra utvärdering av nuvarande bedömningssystem och den linjära beskrivningen av föl behövs att några fölårgångar också hunnit gå 3-årstest. Hittills är det bara en årgång som hunnit det, konstaterar Emma Thorén-Hellsten.
Tre röster
Det nya betygssystemet
Ulrika Jacobs, Grums, SWB-domare:
– Det var tänkt att gynna hoppfölen men jag tycker inte det har blivit bra. ”Hitte-på-siffran” för allmänt intryck är ifrågasatt
– inte ens vi domare som använder betyget är överens hur siffrorna ska sättas. I stället kunde allmänt intryck baseras bland annat på härstamningen. Det hade varit bättre om det blivit två olika bedömningar, där gångartsfölen fått behålla det gamla systemet och bara galoppbetyget räknats för hoppfölen.
Kikki Girhagen, Sollefteå, uppfödare av hopphästar och flitig fölvisare:
– Det är positivt att se det linjära protokollet som ger mer än poängen till både uppfödare och kund.
Det är en bra måttstock och man kan tidigt inse om man är på rätt väg i sitt avelsmål och om det ligger i linje med rasstandarden. Gångartsfölen hade mer fördel av den gamla bedömningen. Även om det fortfarande är galoppen som är det viktigaste för hoppfölen känns det helt okej med tre bedömningspunkter som det är nu.
Mariana Junttila, Askersund, hoppuppfödare på jakt efter ett SWB-föl:– Det nya systemet är superkrångligt och det var lättare att förstå det gamla. Protokollen är väldigt grötiga och det känns som man behöver bakgrundskunskap för att förstå dem. Jag har fått gå in och läsa på om den linjära beskrivningen. Jag vill se fölet med blotta ögat först innan jag ser protokollet. För mig är kontakten med fölet det viktigaste. Procenten och protokollet säger inte så jättemycket när jag letar föl.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på