Olof Axelssons dressyrtips, del 6En häst som är lätt i fronten har uttrycksfulla frambensrörelser och en fin siluett. Rygg- och magmuskler samverkar, så att hästen kan ta vikt på bakbenen och bli luftig fram.
Träningstips
12 januari 2018 12:30
Ridsportplus
Aktiva bakben ger rörliga framben
Slappna av och fokusera på känslan av jämvikt och balans.
Foto: Lottapictures
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Fakta
Olofs tips: Tre steg mot lätthet i fronten
Börja i skritt
Du börjar med att förändra steglängen. Skritta på framåt med jämn kontakt i båda tyglarna och rak häst. Gör en förhållning och korta steglängden. Känslan ska vara densamma som när du ökar motståndet på en motionscykel. Hästen ska inte sluta gå, men motståndet ska öka något så att hästen tar i lite mer. Då ökar påskjutet bak. Steglängden ska vara densamma som innan eller lite kortare, kraften ska gå uppåt i stället för framåt. Det går inte att driva sig till mer kraft, utan hästen måste från början ha så mycket bjudning att det finns något att fånga upp. Olof Axelsson rekommenderar att träningen börjar i skritt.
Du måste alltså både ha bjudning framåt och hålla igen, men du får inte driva och bromsa samtidigt. Hästen måste få en signal i taget, men ju mer du tränar desto tätare kan signalerna komma. Om bjudningen försvinner måste du förstås tillföra bjudning genom drivning, men för att inte ge dubbla signaler krävs det lite finlir. Därför är det bra att börja i skritt, där det finns mer tid för både dig och hästen. Den statiska träningseffekten som den ökade samlingen ger bakbenen finns där även i skritt.
Driv i rätt läge
Den effekten kommer ofta om du driver i takt med hästens steg, så det gäller att ha kroppskontroll och kunna driva medvetet ”ur takt”. När du går över och gör motsvarande -övning i trav blir tajmningen ännu viktigare. Drivningen måste komma när hästen är på väg upp, för att få effekten ökad bärighet. Driver du i fel läge får det i stället effekten att hästen skjuter iväg framåt som när du puttar på en kälke.
Dags för övergångar
Gör övergångar mellan skritt och trav, trav och skritt, galopp och trav, trav och galopp. Ha hästen rakriktad och använd gärna väggen som stöd. När du hittat ett dragläge där du kan växla mellan att kraften går uppåt och framåt, är det dags att göra övergångar.
– Gör det så enkelt som möjligt för dig, detta är svårt som det är, säger Olof.
Fokusera på att hålla manken kvar uppe och att behålla känslan av jämvikt och balans. Slappna själv av i bål, armar och ben så att din spänning inte påverkar hästen.
Känn efter, behöver du mer bärighet? Är det för mycket eller för lite påskjut?
Det här kan du öva på hur många gånger som helst, varje dag. Gör övergångar i balans för lätta hjälper, det tar dig på rätt väg
framåt.
Slappna av och fokusera på känslan av jämvikt och balans.
Tänk på …
att just analysen är en viktig del för att utvecklas inom dressyren. Om du vågar analysera känslan när något inte känns riktigt bra, får du viktig information om vad du ska arbeta med. Det kan ta dig framåt, enligt Olof Axelsson.
Förr pratades det en hel del om att dressyrhästar skulle ha bogfrihet. Med det menades en rörlighet i armbågen och en förmåga att få upp och fram frambenen. I dag är det uttrycket föråldrat.
– Jag tycker det är bättre att prata om lätthet i fronten. En häst som är byggd någorlunda rätt och som tar vikt bak och kommer upp i fronten, den får också fram frambenen, säger Olof Axelsson.
Han menar att en bra målbild för att förbättra hästens rörelser är att manken ska upp. Ryggmuskler och magmuskler ska samverka för att få en höjning av rygg och manke. Då får frambenen plats att röra sig större.
– Rörliga framben har två ansikten. Det ena är lösa framben som slängs ut framåt från en spänd överlinje. Det andra är när hela bågen hänger ihop och frambens-rörelserna blir större och mer uttrycksfulla utifrån en harmonisk helhet. Om överlinje och underlinje samverkar på rätt sätt får du större mekanik, både fram och bak.
I det första fallet, där frambenens rörelse kommer från en spänd rygglinje, får hästen problem med balansen och bakbensrörelserna. För att inte tappa balansen måste den sätta ner bakbenet mitt i steget.
– Då ser det ut som om frambenen går framlänges och bakbenen baklänges. Det blir som att springa i nerförsbacke – det går fort framåt men känslan är att du bromsar.
För att komma rätt gäller det att träna successivt. Många hästar med stor rörlighet och mycket energi kan få ut stora frambensrörelser av sig själva, men då blir det sällan bra. I stället handlar det om att steg för steg öka bakbensaktiviteten och få över- och underlinje att samverka. Starkare magmuskler ger en bra samverkan och förhindrar att överlinjen tar över. Förmågan måste stretchas fram bit för bit, i ett tempo där balans och muskler hinner med. För varje gång steget förstoras lite måste balansen finnas där.
– Det är som att gå ner i spagat. Det är dumt att försöka gå hela vägen första gången, men tränar du dagligen kommer du längre och längre med tiden. Det gäller att hålla sig inom gränsen för att få tränings-effekt och inte hamna på gränsen till flykt.
Tänk på …
… att för varje gång steget förstoras lite måste balansen finnas där. ”Det är som att gå ner i spagat. Det är dumt att försöka gå hela vägen första gången.”
Fakta
Din tränare: Olof Axelsson
Gör: Bedriver egen verksamhet parallellt med beridarjobb, och är lärare på Flyinge.
Utbildning: Diplomerad unghästutbildare genom yrkesprov och B-tränare i dressyr.
Bakgrund: Har ägnat sig åt utbildning av dressyr-hästar på heltid sedan 1999. Red SM som ponnyryttare och junior, och åkte som 17-åring till Tyskland där han tillbringade två år som arbetande elev hos Jonny Hilberath. Var därefter Ehrengranathstipendiat på Flyinge under två och ett halvt år. Har ridit flera bruksprov och visat ett stort antal hästar på unghästtester.
Denna text publicerades första gången den 19 oktober, i Ridsports pappersutgåva nummer 20-2017.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på