Gustaf Johansson om WFFS: ”Vad är vi rädda för?”

Det här är en krönika, en personligt skriven text. Skribenten själv står för åsikterna som framförs i krönikan.

Jag tror att de flesta kommer att blicka tillbaka och minnas avelssäsongen 2018 som året då alla lärde sig förkortning WFFS (Warmblood Fragile Foal Syndrome).

Trots att ingen knappt har upplevt eller varit drabbad utav sjukdomen, har den likt AIDS-epidemin på 1980-talet orsakat hysteri, rädsla och panik ute hos uppfödarna. Sunt förnuft, fakta och logiskt tänkande har till stora delar fått lov att stå åt sidan de senaste månaderna.

Har vi egentligen i dag ett så stort problem med denna sjukdomen? Gustaf Johansson, krönikör.

Alla är rädda men det finns ingen riktigt som vet vad det är vi är så otroligt rädda för. Folk har gått ut med extremt starka åsikter, till exempel att alla hingstar som bär på anlaget ska kasseras och SWB ska vägra att registrera föl som bär på anlaget.

Senaste tiden har jag fått meddelande och telefonsamtal nästan dagligen från oroliga stoägare.  En stoägare var väldigt orolig då hennes snart två månaders föl hade tappat päls och fått kala fläckar. När jag då lugnt försökte förklara att jag inte visste om det var svamp, fölpälsen som trillade av, allergi, ringorm, kvalster, soleksem eller något annat men att jag visste en sak med 100 procents säkerhet: det är inte WFFS för då hade fölet inte levt. Detta är bara ett exempel på hur skrämselpropaganda, falska myter kan få fäste och skapa onödig oro hos folk.

Jag anser att vårat avelsförbund har agerat föredömligt i denna frågan. En stor eloge till dem. De har från början haft ett lugnt ställningstagande och vill ha in mer fakta och kartlägga spridningen innan de vidtar några drastiska åtgärder.

För har vi egentligen i dag ett så stort problem med denna sjukdomen? Om vi leker med tanken att ingen gör någonting. Vi testar inga hingstar och betäcker på som vanligt så kommer vi troligtvis inte bli mer drabbade nästa år än i år. Som stoägare är det betydligt större risk att ditt sto får abortvirus, dör i kvarka, dör vid fölningen på grund av feläge eller att din avkomma dör på grund av till exempel red bag delivery, fölsjukan, slinger, avsparkat ben, OCD i nacken med mera. Vi har alltså 1 miljon andra saker att oro oss för som ger större risk till dödsfall procentuellt än WFFS.

Det är en väldig skillnad på att ha ett problem eller att få ett i framtiden. Tack vare dagens teknik kan man nu testa sin häst för att se om den är bärare eller inte bärare utav anlaget. Väljer man då att aldrig korsa en bärare med en annan bärare kan man vara väldigt säker på – till skillnad från många andra sjukdomar – att aldrig bli drabbad utav WFFS.

Jag tycker att vi ska se detta positivt. Det är fantastiskt att vi med dagens teknik och vetenskap kan få svar kring flera av dessa mystiska sjukdomar och få kunskap om hur vi kan förhindra att hästar drabbas i framtiden. Detta är ingen direkt ny sjukdom utan det nya i det hela är att vi kan testa för den och därmed agera. Jag tror att med teknikens utveckling kommer vi att behöva vänja oss vid svaret på nya sjukdomar (mutationer) som dyker upp. Men för Guds skull se det som något positivt och inte som att koleran har dragit in över landet. Nu vet vi ju hur vi ska handskas med detta.

Faran med denna hysteri som råder är att vissa ston och hingstar kommer att tappa sitt värde helt i onödan. Om vi tar ett exempel: Ett väldigt fint sto som är bärare  kommer kunna användas som ridhäst, vara fullt frisk hela livet och lämna helt friska avkommor så länge man använder sig utav ”fria” hingstar. Men med dagens utveckling i sociala medier skulle hon vara att betrakta som en person med spetälska på 1800-talet.

Mitt råd till alla är: Testa era ston, vi hingsthållare håller på att testa våra hingstar. Korsa aldrig en bärare med en annan och sedan tror jag att vi inte kommer behöva oroa oss för denna sjukdomen så mycket mer i framtiden.

Nu lutar vi oss lugnt tillbaka, utan hysteri eller faktaresistenta åsikter.

Gustaf Johansson, hingsthållare och uppfödare

Det här är en krönika, en personligt skriven text. Skribenten själv står för åsikterna som framförs i krönikan.