Foderbristen: Läget i landet och lösningar på problemen

Läget i landet

Läget sammanfattas som katastrofalt i hela landet av Nilla Nilsdotter-Linde, forskare på SLU och sekreterare i Svenska Vallföreningen. Hon har gjort några nedslag runt om i landet för att ha koll på läget.

• I Umeå är förstaskörden i snitt 50 procent av det normala, med stora variationer. Rapporter om allt mellan 25 och 90 procent av normalskörd har kommit in. De som har fått 90 procent har kapillära jordar, som är bra på att hålla vatten.
  Uppåt Piteåtrakten är läget något bättre.
• Från Östersund rapporteras att skördarna är sämst i norra delarna av Jämtland. Även här ligger många på ungefär 50 procent av förstaskörden.
• Öland har en okej förstaskörd med bra värden.
  Däremot har återväxten torkat bort; det har inte varit så här torrt sedan 1959. En intressant observation från Öland är att det har blivit vanligare med rörsvingel i vallblandningarna, vilket är positivt ett år som detta – rörsvingel klarar torka betydligt bättre än till exempel timotej.
• Från västsidan kommer en rapport från Uddevalla. Det är ovanligt att Västsverige får så lite regn som i år. I början av juli var det dock kraftiga åskskurar på 50 milimeter på en halvtimme, vilket inte heller är bra. I Halland kom det bara 5 millimeter, så hela västsidan är torkdrabbad.
• I Värmland blev förstaskörden rätt bra, det kom dessutom 36 millimeter regn i slutet av juni. Det är stora variationer lokalt.
• I Skåne och Blekinge har maj och juni varit extremt torra. Läget är ordentligt allvarligt.

Räddade situationen

Runt om i landet kommer, som synes ovan, rapporter om grovfoderskördar som är hälften av normalt och mindre. I vissa fall rapporteras så låg avkastning som 10-20
procent av normalskörd. Länge stod hoppet till en bra andraskörd eftersom förstaskörden var rekordtidig, men fortsatt torka har förstört de utsikterna på många håll. Läget är allvarligt, och med ett gulnande bete blir det allt allvarligare.

På en del håll måste hästägarna redan börja tulla på vinterns bristfälliga grovfoderförråd och alltmer desperata rop efter grovfoder till salu hörs på sociala
medier.

Helena Grühb  på Dimmans stuteri fick in fem storbalar hösilage på en yta där hon förra året fick 32 balar. Hon hade börjat fundera på vilka äldre hästar hon skulle
ta bort inför vintern när hon av en slump sprang på en fårägare som erbjöd henne
lite extra bete. Efter att ha granskat betet konstaterade hon att det även gick att slå och pressa, vilket räddade hennes egen situation.

– Däremot vet vi inte när vi måste börja tillskottsfodra. Vi har många hästar här under betäckningssäsongen, så det kan gå åt fort om det inte kommer regn snart, konstaterar hon.

Hopp om halm

Normala år fodrar Helena Grühb även en del med gräsfröhalm. I år har hon svårt att få tag på det.
– Min leverantör sa att han skulle försöka pressa återväxten på gräsfröåkrarna i år. Det gör du normalt inte.

Hon befarar brist även på vanlig halm, något som bekräftas av Per Håkanson, mångårig foderproducent och växtodlingsexpert.
– Det ser riktigt bekymmersamt ut, men det finns ett hopp. Normala år tar många bönder inte till vara halmen utan hackar och plöjer ner den. Om all halm tas till vara kan det ändå finnas en del.

LRF är inne på samma linje. Efter ett snabbinkallat möte med bland annat näringsdepartementet och Jordbruksverket har de gått ut med riktlinjer om att all halm ska tas till vara och användas som foder.

LRF uppmanar dessutom alla sina medlemmar att slå all tillgänglig mark – om de inte behöver själva, så för att vara lojala med andra.

Just halmen kan bli ett värdefullt tillskott i år då de små skördarna generellt innehåller höga proteinvärden. Halm innehåller bara energi, så rätt sammanräknat kan det vara ett bra komplement.

Kunskap viktigt – minska svinnet

Lollo Magnusson är verksamhetsansvarig på Skästa gård i Västmanland, med plats för knappt hundra hästar. De hade ett dåligt grovfoderår förra året och ser nu ut att få ett minst lika dåligt år igen.

Hon betonar att häst- och foderkunskap kommer att vara viktigt för att klara situationen det kommande året.
– En viktig uppgift för mig blir att se till varje hästs behov och hitta lösningar för hur vi fyller behoven på bästa sätt. Många vill ge mycket stråfoder bara för att, men det kan vi inte hålla på med i år. Vi får vara rädda om det grovfoder som finns och fördela det på bästa sätt.

Lollo Magnusson tycker att hästägare generellt haft liten förståelse för situationen, men tror att den har blivit bättre nu när problemen är så spridda. Hästarna har olika behov så det bästa är att se till individerna och räkna noggranna foderstater där alternativ som halm och gräsfröhalm kan vara komponenter. Det gäller att vara rättvis och pedagogisk så att kunskapen höjs och ingen känner sig trampad på.

En viktig uppgift för mig blir att se till varje hästs behov och hitta lösningar för hur vi fyller behoven på bästa sätt.

– Vi hade dessutom tur som tog förstaskörden några veckor tidigare än normalt och sedan gödslade vi på rejält precis innan det kom en del regn. Det gör att vi troligen kan ta andraskörden tidigare än normalt och det kan eventuellt ge utrymme för en tredjeskörd, vilket vore bra. Men med tre olika skördetillfällen kommer analyserna troligen att vara ganska varierande. Där får vi pussla och räkna oss fram till vad som blir bäst för varje häst.

Att minska svinnet och inte överutfodra grunnar även Helena Grühb på.
– Vi måste fundera över våra utfodringsrutiner och hur vi hushållar bäst. Det kan vara så att vi får frångå fri tillgång, både på grund av bristen och de höga värdena.

”Sparar ordet katastrof”

Att nöden är uppfinningarnas moder kan Per Håkanson skriva under på.
– Jag har upplevt några sådana här år tidigare, och vi har hittat lösningar. Ett år
vet jag att det fanns bönder som ammoniakbehandlade halm. De byggde upp ett tält som de fyllde med halm och ammoniak. Ammoniaken bryter ner ligninet i halmen och gör det tillgängligt för hästar.

Det finns hopp och olika lösningar. Jag vill spara ordet katastrof tills vi verkligen svälter.

Han tror även att vi kommer att se betydligt fler som gör helsädesensilage av sina grödor i år, eftersom det är grovfoder som det är störst brist på.
– Tröskad säd är lättare att importera, konstaterar han. Dessutom blev lusernskörden riktigt bra. Lusern är tåligare än grässorterna. Det finns hopp och olika lösningar. Jag vill spara ordet katastrof tills vi verkligen svälter.

Bristen innebär troligen att priserna kommer att gå upp ordentligt. De flesta kostnader för att producera grovfoder är någorlunda konstanta per hektar oavsett hur stor avkastningen blir. Med låg avkastning behöver producenten ta ut mer per kilo för att gå runt. Detta märkte Lollo Magnusson på Skästa gård redan förra året.

Det foder som de köpte in gick upp från två kronor plus moms per kilo till fyra kronor plus moms. Just då valde de att inte justera några hyror, vilket gjorde
att de gick back under en period.
– Vi måste se över detta till hösten om priserna fortsätter att vara så här höga.
Vårt eget foderpris måste matcha vad vi betalar för fodret.I framtiden kommer nog kontrakten att ha rörliga foderkostnader; i värsta fall får de kanske även begränsa mängden foder som var och en får ge. Även när det gäller platser med fri tillgång finns det anledning att tänka till, tycker hon.

Sofie Coomans importerade

En som har kavlat upp ärmarna för att göra något åt den besvärliga situationen är Sofie Coomans. Hon är ursprungligen från Belgien men bor nu i Skåne. Däremellan
har hon arbetat som beridare i Holland. Hon insåg plötsligt att hennes grovfoderleverantör lagt ner sin verksamhet och hon stod utan grovfoder. Hon kontaktade personer som hon känner sedan tidigare i Holland och såg potential i att importera därifrån. Hon gick ut med detta på Facebook och på 36 timmar hade hon fått beställningar på ungefär 2 500 ton storbalshösilage.

Sofie Coomans berättar att det formellt sett inte är något krångel att importera
inom EU. Däremot är det en del pyssel med logistik och frakt.
– Du får räkna med att ungefär 50 procent av priset är frakten, så det hade självklart varit bättre att köpa på närmre håll. Men när det inte finns är import en del av lösningen, och det finns grovfoder av utmärkt kvalitet att köpa utifrån.

Texten publicerades första gången i Ridsport nr 14/2018.