Fölets psyke präglas redan i stoets mage

Erfarna uppfödare brukar anse att stoet gör mer än halva fölungen. Forskningen visar att de har helt rätt.

Mitt råd är att välja ett mottagarsto som har de egenskaper man gärna vill se hos fölet. Janne Winther Christensen om val av sto som bärare av ET-föl.

Den danska lektorn och beteendeforskaren Janne Winther Christensen höll en uppmärksammad föreläsning om stoets inverkan på fölet vid WBFSH:s* workshop i december förra året.

– När det gäller avkommans känslighet för stress, inlärningskapacitet och rädsla, har stoet större inverkan än hingsten, berättar Janne Winther Christensen.

– Hingstens påverkan på utvecklingen av avkommans beteende är begränsat till de genetiska effekterna. Men beteendet styrs i hög grad även av miljömässiga faktorer och dem står stoet för, både under fosterstadiet och när fölet är fött.

Både genetiskt och miljömässigt

Ston inverkar både genetiskt och miljömässigt. Under fosterutvecklingen, den prenatala perioden, är fostret känsligt för de miljömässiga faktorer som stoet utsätts för.

Såväl akut som kronisk stress påverkar stoets hormoner, som i sin tur påverkar utvecklingen i fostrets hjärna. Kronisk stress kan vara till exempel isolering, ostabila hästgrupper, olämpligt foder eller brist på möjlighet att röra sig fritt. Om fölstoet lever under sådana förhållanden kan avkomman bli mer rädd och stresskänslig.

Efter att fölet är fött, den postnatala perioden, har stoets moderegenskaper stor betydelse för hur fölet kommer att bete sig framöver.  Till bra moderegenskaper hör att stoet är mån om sitt föl, slickar det torrt direkt efter födseln, ”småpratar” med det och hjälper det att hitta till spenen.

Kan avgöra vilka gener som kopplas på

Hon håller alltid ett öga på sitt föl, även när hon betar och kallar det till sig om det har kommit för långt bort från henne.
– Bra moderegenskaper kan avgöra vilka gener som kopplas av eller på hos fölet, ett område som kallas epigenetik.
– Föl som har ”dåliga mödrar” blir mindre sociala, är mer stresskänsliga, har lättare att bli rädda och får sämre inlärningsförmåga.

Janne Winther Christensen har medverkat i flera studier kring inlärning, där man har sett att en nyfiken och orädd inställning är det som bör eftersträvas hos hästar. Då har de lätt att lära sig nya saker och kan bli välpresterande på det område som de tränas för.
– Detta grundläggs framför allt genom stoet, om hon är positivt inställd till människor och gärna låter sig fångas, ryktas och ledas. Fölet tar efter hennes beteende.

Tar efter stoet

I ett av sina projekt har Winther Christensen visat att föl i stor utsträckning även tar efter stoets inställning till nya skrämmande föremål. Om stoet har fått bekanta sig med dessa och genom sitt uppträdande visar att det inte är farligt, vågar fölen undersöka dem.
– Den nyfikenhet och vilja att undersöka nya föremål som fölen visade i tidig ålder, fanns kvar när testet upprepades då de var ett år.
– Denna och andra studier visar att ston har en direkt inverkan på sina föl genom socialt överfört beteende. När fölet ser hur modern reagerar i vissa situationer, kommer det att göra likadant i liknande situationer längre fram i livet.

Inte så mycket dokumentation om ET

Slutsatserna i Janne Winther Christensens forskning för tankarna till ET, embryotransfer, som innebär att fostret utvecklas i en annan livmoder än där det har blivit till.
– Vi har ännu inte så mycket dokumentation kring embryotransfer hos häst, men forskningsresultat från möss, råttor och människor visar att mottagaren har stor betydelse. Det är viktigt att uppfödare inte bara använder ett sto som inte fungerar i ridning som ”behållare” till sitt nya stjärnföl. Hennes temperament kan få stor betydelse för fölets temperament.

– Mitt råd är att välja ett mottagarsto som har de egenskaper man gärna vill se hos fölet. De bästa mottagarstona är inte stresskänsliga eller nervösa och de bör ha tillit till människor och helst vara nyfikna på nya saker.

Fotnot:*World Breeding Federation for Sport Horses