Av lektionspriset går 60 kronor bara till lokalkostnader. Med den siffran och andra hårdfakta fick klubben sin kommun att lyssna och ta ridsporten på allvar. Nu ska ridsportens behov kartläggas. − Kommunen börjar förstå det komplexa i att driva ridskola, säger Gabriella Pernler i Uppsala Ponnyklubb, som berättar vilka fakta hon använde för att få kommunen att förstå.
Kalla fakta om ridavgifter fick kommunen att lyssna
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Att få kommunen att lyssna och förstå ridsportens behov är inte det lättaste, men i Uppsala har ridklubbarna samarbetat för att få till stånd en dialog. Och nu har det lyckats.
Det finns fem ridskolor i Uppsala kommun och de är väldigt olika varandra. Uppsala Ponnyklubb är föreningsdriven och klubben äger byggnaderna, men anläggningen ligger på mark som är arrenderad. En annan ridskola har en kommunägd anläggning, en tredje är inhyrd på en privatägd gård.
Utöver de fem ridskolorna finns fyra föreningar till i kommunen, som inte driver ridskola, men som arrangerar träningar och tävlingar. Även dessa ingår i den kartläggning som kommunen nu ska göra.
Samma kostnader oavsett sport
− Vi förstår att det inte är lätt för kommunen att jämföra förutsättningarna för de olika föreningarna och ridskolorna, men vårt mål är att lokalkostnaderna ska vara desamma för den som utövar en sport, oavsett vilken sport det är, och oavsett kön på utövarna, säger Gabriella Pernler, ridskolechef i Uppsala Ponnyklubb.
Hon har räknat fram att 60 kronor av lektionspriset för varje ridlektion går till driften av själva lokalerna på anläggningen.
− Det kan jämföras med att det kostar 150 kronor att hyra exempelvis en ishall i en timme, och den kostnaden kan fördelas på ett helt lag.
Gratis vaktmästare
Gabriella Pernler har också siffror som visar att kommunen stöttar ponnyklubben med 1 500 kronor per ungdom och år, medan idrotter som utnyttjar kommunala anläggningar får upp till 7 000 kronor per ungdom och år och i vissa idrotter betydligt mer än så, eftersom kommunen står för drift och underhåll av de anläggningarna.
− Vi har en heltidsanställd fastighetsskötare, medan kommunens vaktmästare sköter de kommunala anläggningarna, och dessutom kan använda kommunens maskiner.
Behöver nytt ridhus
Att ha konkreta fakta är viktigt, för att bara gnälla räcker inte, konstaterar Gabriella Pernler.
− Kostnaden för hästar och personal får vi självklart vara beredda att ta, men något måste göras åt våra anläggningskostnader som är på 1,5–2 miljoner per år. Vi behöver också bygga om vårt spiltstall, och skulle behöva ett ridhus till för att kunna växa.
I dag finns bara ett ridhus på anläggningen, som å andra sidan har fyra utebanor.
Vi har drivit att lokalkostnaden ska vara densamma för utövaren, oavsett sport
De olika ridskolorna i Uppsala har delvis gjort gemensam sak och drivit på Uppsala kommun, vilket nu har resulterat i att idrotts- och fritidsnämnden har beslutat göra en kartläggning av föreningarnas verksamhet och även beskriva utvecklingsmöjligheter.
Pressar sig själva
Under kartläggningen ska dialoger och samverkan ske med ridklubbarna i Uppsala, och även med Upplands idrottsförbund, och senast i december 2019 ska kartläggningen vara klar, skriver kommunen i ett pressmeddelande.
− Det känns jättepositivt, och att de dessutom gick ut med ett pressmeddelande innebär att de sätter press på sig själva, säger Gabriella Pernler.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på