Så reder du ut vilket elstaket du behöver

Först bör du se över dina förutsättningar och vad du är ute efter. Hur långt är staketet? Är det utsatt för vind? Är det raka linjer eller mycket hörn och böjar? Hur mycket undervegetation är det? Är det mycket vilt som rör sig kring hagen?

Motståndet i tråden är en viktig faktor. Här är spannet stort mellan olika trådar. De som leder bäst ligger en bra bit under 0,1 ohm/meter och de som leder sämst kan ligga uppåt 15–20 ohm/meter. För att staketet ska fungera bra ska du välja en tråd med så lågt motstånd som möjligt. Över 1 ohm/meter är inte att rekommendera. Helst ska du ner under 0,1 ohm/meter.
Bäst & sämst
… när det gäller trådens motstånd:
• Bäst De som leder bäst ligger en bra bit under 0,1 ohm/meter.
• Sämst De som leder sämst kan ligga uppåt 15–20 ohm/meter.

Pris per meter är en annan sak att ta hänsyn till. Prisskillnaderna mellan det billigaste och det dyraste alternativet är mycket stora – från under 50 öre metern till närmare 10 kronor metern. Billigare trådar har oftast högre motstånd, färre och sämre ledare och åldras dessutom snabbare och tappar därmed ledningsförmågan. För ett staket som ska vara permanent kan det vara god ekonomi att inte snåla med tråden – kostnaden för att byta ut den och det arbete det innebär påverkar totalekonomin.

Handlar om behovet

Den tredje faktorn som kan vara värd att beakta när man jämför olika alternativ är brottsstyrka. Här är det inte lika givet vad som är bra och vad som är dåligt – det handlar om dina behov. En tråd som går av lätt har fördelen att skaderisken på hästar och vilt minskar. Nackdelen är att tråden lätt går av.

Väljer du en tråd med hög brottsstyrka bör du ha skarvar som lätt går upp för att minska skaderisken. En tråd med en brottsstyrka runt 75 kilo går för det mesta av på ett säkert sätt när ett djur springer igenom. Det gör även att stolparna inte följer med, vilket gör staketet säkrare.

Om det finns mycket vilt i området – välj en tråd som är så hög att rådjur springer under den. Då har du alltid en övertråd kvar om de spänger undertråden. För alla trådar gäller att de är säkrare om de är ordentligt spända.

Om du använder rep eller liknande med hög brottstyrka – som inte går av så lätt – måste det finnas brottpunkter där repet kan gå av om något djur, en häst eller vilt, springer igenom. Använd särskilda skarvbleck som är gjorda för att gå upp vid hög belastning.

Vanlig felkälla

Ur den här aspekten är det bra att ha en del skarvar. Det som däremot är negativt med skarvar är att det inte är helt enkelt att få en bra kontakt mellan ledarna vid en skarv. Även där har man glädje av att använda skarvbleck, eftersom de är konstruerade för att maximera kontakten mellan repändarna. Att knyta ihop rep, tråd eller band ger sällan tillräcklig kontakt och är en vanlig felkälla när spänningen är dålig i staketet.

Isolatorerna ska väljas för att passa den tråd eller det band du valt. Ska du sätta många är det dessutom klokt att fundera på hur lätta de är att skruva i. En enkel skruvnyckel att sätta i en skruvdragare kan spara många timmars arbete. Se även till att isolatorerna verkligen är väl isolerade. Billigare varianter kan jorda staketet.

Jordning viktigt

För att allt ska fungera – och hästen få en stöt vid beröring – måste kretsen slutas. Det sker med jordspett som är nedstuckna och förbundna med elaggregatet.

I ett elstaket ligger en spänning på tråden, men i princip går där ingen ström förrän en häst eller människa rör vid tråden. Principen är att hästen jordar tråden när den nuddar vid den. För att det ska fungera krävs att det finns en jordad pol på aggregatet. Då fungerar marken som ledare och sluter kretsen, vilket gör att hästen får en stöt. Jordningen är alltså en viktig del för att få aggregatet att fungera.

Ju kraftigare aggregat, desto mer jordning krävs. För att få bra jordning brukar man seriekoppla flera jordspett. Från aggregatets minuspol dras en kabel till det första spettet, som sedan förbinds med kabel/tråd till nästa och så vidare. Riktmärket är att ha ett jordspett per joule som aggregatet är på. Tänk på att mark med tjäle jordar dåligt. Om det är möjligt är det bra att få ner jordspettet på frostfritt djup.

Polarmetod en lösning

I områden med djup tjäle och mycket snö kan polarmetoden vara ett sätt att lösa elförsörjningen i aggregatet. Det innebär att man har en plustråd och en minustråd. När hästen nuddar båda samtidigt sluts kretsen och hästen får en stöt. Då krävs alltså inte jorden för att kretsen ska slutas. Det finns elband som är konstruerade så att du kan leda plus i den ena kanten av bandet och minus i den andra. Det förutsätter att banden är minst 40 millimeter breda.

Det går även att själv göra ett polarsystem genom att dra två trådar så tätt att en häst som kommer mot den ena även nuddar den andra. Plustråden sätts som en vanlig tråd. Minustråden kan i de fallen sättas utan isolatorer.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 8/2019.