Det mekaniserade stallet hjälper dig

Stallet byggs efter hästens behov. Men det finns också en arbetsmiljölag som är tydlig med att arbetsmiljön ska anpassas efter människans förutsättningar.
– Vi håller på med hästar för att vi tycker om dem och vill syssla med dem, säger miljövetaren Johanna Wallin.
Hon leder de utbildningar i hästnäringens arbetsmiljö som bland annat HNS anordnar tillsammans med Strömsholm.

– Mycket av det tunga och slitsamma arbetet kring hästar kan göras på andra sätt och ge mer tid över till själva hanteringen av hästarna. Det handlar om att höja kunskapen och identifiera riskerna i stallet och arbetet med hästarna. Det är mycket som behöver ses över – stort som smått. Det brukar vara några polletter som trillar ner när man börjar diskutera i de termerna.

Hjälp av maskiner

Johanna Wallin pekar ut två viktiga saker att tänka på vid stallbygge: mekanisering och hur flödet i stallet ser ut.
– Ett stall med bra arbetsmiljö blir automatiskt en roligare och mer utvecklande arbetsplats. I det moderna stallet kan flera tunga och tidskrävande arbetsmoment tas över av maskiner eller andra hjälpmedel.

Mockning går att mekanisera genom automatisk utgödsling, där skottkärrorna töms i ett hål ner till bandet som för ut gödseln till gödselstacken. Här gäller det dock att ha koll på storleken på dagens skottkärror, det finns färska exempel där den nybyggda utgödslingen varit underdimensionerad och inte går att använda – hålen att tippa skottkärrorna i har gjorts för små…
Flyttbara boxväggar, så att utgödsling av permanentbädden sker maskinellt några gånger per år, är ett annat sätt att arbeta rationellt.
– Ta kunskap från andra gröna näringar men även från andra branscher, tipsar Johanna Wallin. Inom industrin kan det finnas lyftverktyg som passar i stallet, till exempel till förflyttning av foder och strö.

”Genom att kartlägga exakt vad en person gör under en kvart och rita upp det på en skiss, går det att upptäcka brister som ingen tänkt på tidigare.”

Kartlägg flödet noga

Flödet i stallet är avgörande för hur det ska inredas.
– En kartläggning av flödet av foder, hästar och människor öppnar för vad som kan behöva ändras. Det är lätt att bli hemmablind för vad som verkligen sker i stallet.
– Genom att kartlägga exakt vad en person gör under en kvart och rita upp det på en skiss, går det att upptäcka brister som ingen tänkt på tidigare. Det kan vara att utrustningen förvaras alldeles för långt från hästen eller att det skulle behövas vattenkran/vask på fler ställen i stallet.
– Det är lätt att lägga för mycket tid på ineffektiva saker. Här krävs nytänkande och det är väldigt bra att stävja den ineffektiviteten redan vid planläggningen av det nya stallet.

Dammet är ett gissel

Johanna Wallin har hjälpt flera hästanläggningar att hitta lösningar för att klara de ålägganden de fått från Arbetsmiljöverket.
– En vanlig anmärkning är att miljön är alltför dammig. Lösningen beror på hur stallet ser ut. Sopmaskin passar i en del stall, medan andra får lägga om rutinerna så att sopningen planeras till en viss tidpunkt och att golvet vattnas först.
– Att ha bra rutiner för standardarbetet är en effektivisering i sig. Det blir även bra för hästarna som får en lugn miljö när alla vet vad och hur saker ska göras.

Förenkla in- och utsläpp

In- och utsläpp i hagarna är en tidsödande procedur som kan förenklas om det går att bygga en gångväg från stallet, så att hästarna går lösa. Det beror på hur stall, hagar och gårdsplan ligger i förhållande till varandra.
– Miljön utanför stallet är också något att titta på. Går det att lasta hästarna i lugn och ro utan att foderleveranser eller andra störande moment hindrar? Var kommer besökare in?
Förutsättningarna är förstås olika för det mindre privata stallet eller en ridskola och andra anläggningar med besökare. Men grundsynen är densamma, det ska vara säkert och inte alltför fysiskt utmanande att arbeta i stallet.
– Jag är säker på att framtiden kommer att se väldigt annorlunda ut inom hästnäringen, säger Johanna Wallin. Arbetsmiljöverket tar hästnäringen på allvar och ställer krav på att näringen ska uppfylla samma krav som övriga branscher.