Viktor Melin: ”Jag försöker bara köra mitt race”

Äntligen. Jag har haft alla placeringar man kan ha i SM men aldrig vunnit. Det var en härlig känsla att leva upp till förväntningarna. Inte minst inför pappa, som alltid finns där, alla andra som tror på mig och de som hade spelat på mig.

Så säger Viktor Melin, 27, med ett leende när Ridsport besöker honom hemma på Marby Storgården utanför Norrköping.

Här är basen för familjeföretaget Melin Horses. Den välplanerade hästgården består av 30 boxar fördelade på flera stall, hagar, skrittmaskin och ridhus i direkt anslutning till det större stallet. På gården har även en hästklinik byggts upp tillsammans med veterinären Carina Ohlsson-Melin.
– Det är en enorm fördel att ha tillgång till professionell hjälp varje dag och Carina känner hästarna bra. Vi har en check av alla hästar på schema en gång per månad. Små grejer händer så lätt och då går det fort att få hjälp.

Hästintresset har han ärvt av pappa Per ”Pelle” Melin som under sin hoppkarriär bland annat har vunnit 1,50-klasser och ridit unghäst-VM. Pelle är entreprenören som har startat och sålt företag i hela sitt liv och på så vis finansierat först sin egen ryttarsatsning och numera Viktors. För att skapa en bra bas i sin satsning köpte Pelle och frun Maria gården när Viktor var fyra år.
– De flesta brukar börja med att bygga stall, men jag började faktiskt med att renovera huset för familjens skull, berättar Pelle.

Har kvar sin första ponny

Viktor drogs redan från början till stallet och när han var sju åkte familjen till Linköping, provred och köpte shetlandsponnyn Emil. Emil är 27 år och bor fortfarande kvar på gården som pensionär.
– Det har alltid varit hästar. Det var roligt redan från början och med pappas kunskap bakom mig fick jag heller inga skithästar. Det gjorde att det gick sakta uppåt hela tiden.

När Viktor startar sitt första SM i hoppning på B-ponny som tolvåring inser pappa att sonen har fallenhet för ridning.
– Han var talangfull, hade bra balans och var värd att satsa på. Vi var på tävlingar jämt, på mina eller Viktors, säger Pelle som till slut insåg att det inte går att hinna allt och lade ridstövlarna på hyllan för att i stället coacha sonen.

Viktors sambo Klara Lindström är också inblandad i verksamheten. Paret träffades inte helt otippat i stallet, när Klara för fyra år sedan stallade upp sina hästar hos Melins. Hon började följa med på tävlingar för att det var kul och det tog inte lång tid innan hon flyttade in till Viktor i gårdens flygel. Klara arbetar heltid som logistiker på Fiskeby boar i Norrköping och ser sig på fritiden som allt-i-allo i stallet.
– Jag rider in unghästarna och rider dem som inte är helt tama tills Viktor tar över. Det är tydligen bättre att jag ramlar av, säger hon och skrattar.

Sköter om anläggningen

Viktor beskrivs som ordningsam och noggrann och är den som förutom att rida sex hästar om dagen också sköter om anläggningen.
– Det är alltid något som ska målas här eller lagas där när man håller på med hästar. Det tar aldrig slut. Vill man ha det snyggt, då måste man hålla efter.

Viktors styrkor är att han är extremt målmedveten, har bra tålamod och blir inte nervös utan behåller fokus och presterar bäst under press. Det visade han prov på vid SM-guldet och två år i rad i Norrköpings GP när han gick ut sist och avgjorde.
– Utan att tävla hade jag nog inte hållit på med hästar. Kicken när man är över det sista hindret och är felfri in i mål är oslagbar. Jag märkte tidigt, redan på B-ponny, att jag gillar pressen, säger han.

Efter framgångsrika ponnyår med mästerskapsmedaljer och Prins Carl Philips Pris följde bra år som junior, mycket tack vara pappas tävlingshäst Mac Cloud med rutin från 1,50-klasser. Övergången till young rider blev lite tyngre. Viktor övervägde att sluta rida.
– Det gick egentligen inte dåligt men det lyfte aldrig. Hade det fortsatt att gå halvknackigt vet jag inte säkert om jag hade fortsatt med hästar.

Som pappa Pelle beskriver det – det var en period med för långsamma valacker. Det behövdes ett sto med mycket blod.
– De bästa hästar vi har haft är känsliga ston som ligger högt i blod. De vill ha mjuk ridning och är lättlärda. Det passar Viktor.

Hade hon varit tjej är hon den sista jag skulle vilja vara ihop med.

Så kom stallets stjärna Atina (sto f -05 e Cartier v d Heffinck-Waitaki, uppf Peter Lennen) in i bilden. Historien om Atina är som en saga med lyckligt slut. 2011 åkte Pelle till uppfödaren Peter Lennen i Holland. Han såg mängder med hästar löshoppa och köpte fem på samma gång. Atina var en av dem.
– Atina var känslig men löshoppade enormt. Hon var då sex år, hade haft två föl och var oinriden, säger Pelle.

Tog ett år att rida in

Men att få stoet tamt och inridet utan för stor skaderisk för Viktor såg ut att bli ett omöjligt projekt. Unghästutbildaren Björn Svensson fick uppdraget. På hans blogg kan man läsa hur Atina efter en månad fortfarande var väldigt känslig för beröring och rädd för sadeln. Björn ringde upp Pelle och berättade att stoet är farligt och tyckte att Melins skulle byta in henne mot någon annan.
– Det tog Björn ett år att rida in henne och det var bland det värsta han varit med om. Hon hade sadeltvång och gillade inte att bli varken hanterad eller riden. Men när hon väl började slappna av gick det fort, säger Viktor.

Det var heller inte kärlek vid första ögonkastet mellan Viktor och det egensinniga stoet.
– Hade hon varit tjej är hon den sista jag skulle vilja vara ihop med. Hon är konstant arg och både sparkar och bits. I boxen går hon undan, är osocial och vill vara i fred. Men hon är härlig att rida och jobba med och gör mig aldrig besviken.

Det berättas om svårigheten med benskyddskontroller, där stoet försvarar sig med att sparka och hur hon sätter av i sken om segertäckena inte sitter som de ska. Ridningen gick ändå bra redan från början, men att hoppa henne gav ingen speciell känsla. Fast pappa Pelle stod på sig. Han såg att stoet var något extra och ville att Viktor skulle ge henne tid.
– Vi hade bra resultat och nollade jämt, men känslan var inget utöver det vanliga så länge vi startade lägre klasser. 1,30 kändes stabilt men inte mer, när vi kom upp på 1,40 var hon felfri i 14 starter på raken. Och när vi debuterade 1,45, då helt plötsligt kändes det, säger Viktor.

Hoppas på att ta föl på Atina i framtiden

Nu har ekipaget ridit på GP-nivå i tre år och radat upp segrar och placeringar i internationella tävlingar. 2019 toppades med det efterlängtade SM-guldet i november i Södertälje.
– Atina är fortfarande speciell. Här hemma vill hon oftast inte hoppa och det gör hon inte alltid på framhoppningarna heller. Då är hon lika sur som hon är i boxen. Men när vi kommer in på tävlingsbanan, då hugger det tag. Hon är 15 år nu, jag hoppas vi kan få ytterligare några lika framgångsrika år till tillsammans – och är det någon gång jag ska ta ett föl så är det på henne.

Jag skulle inte bli förvånad om jag någon gång står på startlinjen för Sverige i ett mästerskap.

När Ridsport hälsar på tränas Atina i ridhuset. Pappa följer varje steg ekipaget tar. Det är tydligt att Pelle är viktig för Viktors framgångar.
– Han betyder allt. Han stöttar, har alltid coachat mig och kunskapen och intresset han sitter på är ovärderlig. Det är klart jag har känt press, men på en schysst nivå. Han lade ner sin egen karriär för min skull och han finns alltid där. Jag vill inte göra honom besviken.

Under ett år utomlands i Holland och på det tyska stuteriet Gestüt Rahmannshof tränade Viktor bland annat för Emile Hendrix och den turkiska ryttaren Efe Siyahi. Även hemma i Sverige har han genom åren fått bra hjälp utifrån.
– Men pappa är själva grunden, han har alltid tränat mig och vi tänker lika. Han är ärlig, hård och har mycket åsikter. Det är inte alltid guld och gröna skogar, jag får höra rätt tydligt om jag har gjort något misstag.

Detaljstuderar en ryttare i taget

Bra ridning inspirerar. Melins ser all hästhoppning som visas från femstjärniga tävlingar. Viktor nördar ner sig, analyserar och studerar en ryttare i taget i detalj. Marcus Ehning, Rodrigo Pessoa, Scott Brash och nu senast Fredrik Jönsson.
– Fredrik Jönsson är viktig för mig. Han är härlig och extremt cool och har liknande bakgrund och förutsättningar som vi. Det han gjorde på VM ska egentligen inte vara möjligt. Att med bara en topphäst nå hela vägen och i sitt första mästerskap komma topp tio.
– Men jag tror inte han har något SM-guld, säger Viktor med ett skratt.

På fritiden blir det en del löpning. Han springer runt tio tävlingslopp om året och drömmer om att någon gång springa ett maraton.

Så är han, som han uttrycker det, kraftigt fotbollsintresserad. Fotbollsintresset väcktes under VM 2002 när Ronaldinho lade en fantastisk frispark mot England och Viktor blev helt såld. Efter det ses Ronaldinho som fotbollsgud och eftersom Viktor aldrig gör något halvdant följer han favoritlaget Chelsea slaviskt.
– Jag tyckte aldrig att det var kul att spela fotboll, det var säkert för att jag insåg att jag inte var så bra. Jag tittar väl i snitt på tre matcher i veckan och ser en match om året med Chelsea på plats i London. Det är bra att ha något annat så det inte bara blir häst.

Det är ändå ryttarkarriären som är absolut nummer ett. Att få rida större och bättre tävlingar är en drivkraft. Siktet är inställt på att nå ett stort mästerskap. Just nu gäller det att ta till vara på stjärnan Atina och passa på att tävla utomlands och på större arenor. Melins är glada att kunna vara på den nivå de är i dag, men för att ta det ett snäpp till krävs större ekonomiska muskler. Att köpa färdiga hästar är inte att tänka på.
– Vi väljer att gå ner i ålder på hästarna och så får det kosta tid och driftspengar i stället. Förhoppningsvis visar det sig att någon av hästarna har både kapaciteten och tigerattityden som krävs för att räcka hela vägen, säger Pelle.

Hästarna matchas långsiktigt

I dag har Viktor förutom Atina sju hästar i stallet mellan fyra och åtta år. Melins har hittat samarbeten med bland andra Björn Andersson som äger två 4-åringar och Cecilia Wikander, ägare till 8-åriga Turmina (e Turmalin-Maraton, uppf Eva Ågren och Göran Petersson). Hästarna är inte till salu utan matchas långsiktigt.
– Man kan hålla på länge i den här sporten och målet är att jag utvecklas och blir lite bättre hela tiden. Jag drömmer om att stå där med kunskapen när rätt häst kommer i min väg, då är allt möjligt. Uppenbarligen går det, det har Fredrik Jönsson visat. Jag skulle inte bli förvånad om jag någon gång står på startlinjen för Sverige i ett mästerskap.

Fakta

Viktor Melin

Namn: Karl Viktor Per Melin.

Ålder: 27.

Familj: Sambo med Klara Lindström, 30, och hunden Max Rori. Pappa Per ”Pelle” Melin, mamma Maria Jonsjö-Melin och bror David som läser till civilekonom i Halmstad.

Bor: I flygeln på Marby Storgården, strax utanför Norrköping.

Gör: Anställd av Melin Horses för att driva gården och rida bolagets hästar. Jobbar även en del på bergvärme-företaget Gerox AB.

Inspireras av: Bra ridning på högsta nivå.

Tittar på: Hoppning och fotboll, missar ingen match med favoritlaget Chelsea.

Dansar till: Dansar aldrig, det passar inte min personlighet.

Favoritpryl: Vinkelslip. Det finns alltid något att fixa med och vinkelslip kan man ha till allt.

Drivkraft: Tävla.

På fritiden: Springer. Gör cirka tio tävlingslopp per år och skulle vilja springa ett maraton.

Vill äta middag med: Ronaldinho, utan tvekan.

Skulle gärna: Rida en världscup i den västeuropeiska ligan, helst i Scandinavium.

Aktuell: Svensk mästare i inomhushoppning 2019.

Expandera

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2020.