Nytt upplägg kan ge fler godkända hingstar

Under 2019 har en arbetsgrupp sett över SWB:s hingstselektion och skickat ut ett förslag på remiss till medlemmarna.

I bakgrunden till förslaget konstaterar man att den internationella trenden i Tyskland, Belgien, Holland och Frankrike är att man gått mot kortare men upprepade prövningar för hingstarna. Proven blir också öppnare och urvalet av hingst lämnas i större grad över till stoägarna själva.

Frågan om att få den svenska hingsttesten godkända av andra förbund har också diskuterats när det nya förslaget togs fram. Enligt remissen, som är ute till den 20 mars, syftar förslaget till att ”skapa ett system som passar svenska förhållanden, är hästvänligt samt ger möjlighet till ökad exponering av potentiella hingstämnen.”

En anpassning till omvärlden

SWB:s avelsledare Emma Thorén Hellsten menar att förslaget är ett försök att modernisera proven och anpassa dem till vad som händer i omvärlden.
– Det är viktigt att SWB är ett förbund som är attraktivt för medlemmarna och att uppfödarna fortsätter att välja att registrera sina föl hos SWB. Uppfödarna är tydliga med att de vill att SWB ska fortsätta med hingstprov i Sverige, så att man har möjlighet se hingstarna levande när de genomför proven, säger hon

Det föreslås också att alla hingstar som uppfyller härstamnings- och hälsokraven och genomför ett fullständigt prov ska bli godkända. Deras avkommor ska kunna registreras med gröna papper. Därefter är det upp till stoägarna att värdera informationen om de hingstar som finns tillgängliga.

Förslag på bruksprov i två faser

I en annan del av förslaget föreslås att provet delas upp i två delar. Under den första delen som genomförs under fyra dagar tidigt på våren, utförs veterinärundersökning, exteriörbedömning och bedömning under egen ryttare då hingstarnas gångarter och hoppförmåga bedöms.

3-åringar som uppfyller kraven får betäcka i två år och 4-åringar i ett år innan de måste göra fas två för att bli slutgiltigt godkända.

Det är viktigt att hingstarna bedöms tillsammans på samma plats.

Fas två föreslås genomföras under tre dagar på hösten i samband med SWB Equestrian Weeks. Hopphingstarna gör sin del under hoppveckan och dressyrhingstarna under dressyrveckan. Under denna fas ska hingsten ridas både av egen ryttare och av testryttare.

Emma Thorén Hellsten säger att på detta sätt får stoägarna information om hingstens egenskaper och kan själva välja vad som är viktigast för deras sto.
– Alla undersökningar som gjorts på hingstprov, både i Sverige och utomlands, visar att det är viktigt att hingstarna bedöms tillsammans på samma plats för att man ska kunna jämföra deras resultat och få mindre effekter av miljön.

För få hingstar per årgong

Om förslaget genomförs så kommer fas ett att bli prov som genomförs i lugn miljö för de unga hingstarna och fas två mer av ett sportprov med publik och testryttare.
– Tyvärr har vi för få hingstar per årgång i Sverige för att kunna ha obligatoriska hingsttävlingar på sättet som man har i Belgien, säger hon.

Inom varmblodstravaveln har man genomfört en liknande förändring för några år sedan. Där såg man till en början att fler stoägare använde något fler hingstar som tidigare inte skulle godkänts, men att sto-ägarna snabbt märkte att avkommorna inte blev lika framgångsrika och återvände till hingstarna med bättre resultat.

Emma Thorén Hellsten förtydligar att det finns två bitar i det utskickade förslaget och man måste inte genomföra båda om det inte efterfrågas. Den ena biten är provets upplägg med två obligatoriska delar och den andra biten är bedömningen, där alla som genomfört provet blir godkända.

Vad tycker du om förslaget?

Lena Nyström, veterinär, uppfödare, driver Hässleberga seminstation.
– Ett strålande upplägg med två faser och avslutning i samband med SEW. Jag är väldigt förtjust i upplägget med sportprov men jag är inte supersugen på att i princip alla hingstar får användas i avel efter ett bruksprov. Men jag förstår dilemmat som SWB har, då hingstägarna i annat fall ser till att få igenom sin hingst på annat håll.

Tobias Hansson, uppfödare och hingstägare, driver Västra Hoby stuteri.
– Om det nya förslaget ska genomföras borde man begränsa antalet ston till hingstarna och ha en obligatorisk fölbedömning, så att man kan bilda sig en uppfattning om hur de första årgångarna efter en hingst ser ut. Om man tar bort kraven på hingstarna finns det också en risk för att självutnämnda experter styr stoägarna via sina aktiviteter på nätet.

Anders Kjellson, uppfödare och hingstägare, driver Hästak AB.
– Det är viktigaste är att provet blir godkänt i andra länder. Sverige är för litet för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att ta fram en riktig topphingst om den bara blir godkänd här. Inför obligatoriskt tävlande för unghingstar. Det är alldeles för få hingstar som tävlas och det är ju faktiskt tävlingshästar vi vill föda upp.

Birgitta Jonasson, uppfödare på Stora Nääs stuteri.
– Det viktigaste är att de riktigt framgångsrika hingstarna ute i Europa blir godkända på enkelt sett utan att behöva gå igenom en svensk byråkrati. Jag tror att många uppfödare behöver hjälp med att bedöma hingstarnas kvalitet och att det därför inte är en bra idé att godkänna nästan alla hingstar.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2020.