Sverige
24 augusti 2020 17:21
Ridsportplus

Krokig väg till färdig ridanläggning

Vägen till en ny anläggningMånga nedgångna ridanläggningar är i stort behov av förnyelse. Men det är ofta en lång resa, från förtvivlan via hopp till färdig anläggning. Ridsport har pratat med några klubbar om kostnader, väntan, besvikelser och framtidstro.

Krokig väg till färdig ridanläggning
Vägen till en ny anläggning.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Vi börjar hos den ridklubb som kanske drabbats hårdast av alla.

    Kommer du ihåg Vara Horse Arena? Sveriges främsta ridanläggning skulle byggas i Vara kommun i Västergötland, med tävlingsarena och 5 000 publikplatser, utebanor, stallar, hotell och företagsby för hästföretag.

    Allt började med att ridklubben i Vara runt år 2005 blev uppsagd från gården de höll till på, och ridskolans behov blev startpunkten för planerna – som slutligen sprack, Efter år av planering stod ridklubben på ännu barare backe än förut. Utan anläggning, utan verksamhet och utan några löften från kommunen.
    − Det var 2010 som Vara Horse Arena kraschade. Kommunen gick från att satsa på ridsport till 100 procent till att inte ge oss något, berättar Hans Elfstrand, ordförande i Vara Hästsportklubb.

    Fick söka pengar från fonder

    Efter många turer gick kommunen med på att bidra med halva kostnaden till en ny anläggning, som beräknades kosta 17 miljoner kronor. Resten fick klubben söka från Arvsfonden, Sparbanksstiftelsen och andra håll.
    − Men anläggningen blev dyrare än vi hade beräknat och det slutade med att vi fick ta banklån, berättar Hans Elfstrand, som är en av dem som lagt tusentals ideella timmar på arbete för att hålla nere kostnaderna. Medlemmar har målat, lagt golv och inrett stallet.

    Om jag skulle vilja göra om det? Inte på ett tag i alla fall.

    Hans Elfstrand

    Hans-elfstrand-vara-hastsportklubb-mindre
    Hans Elfstrand

    Anläggningen togs i bruk 2018, men när pengarna tog slut fick en del arbete vänta och först i våras slogs sista spiken i.
    − En fördel med att bygga nytt är vi redan från början har LED-belysning och jordvärme. Det ger en låg elförbrukning jämfört med det gamla stället, säger Hans Elfstrand, som själv rider och är pappa till Emma och Anna Elfstrand, hästföretagare med bland annat en egen Youtubekanal.

    Föreningen har lyckats hålla ihop även under de tuffa åren och Hans Elfstrand berättar att de har varit ett bra gäng som drivit bygget.
    − Men man måste räkna med att det blir dyrare än beräknat. Ett tips är att ha totalentreprenad. Vi hade löpande räkning eftersom vi räknade med att göra mycket själva, men vi ändrade oss när det gällde sarg och läktare, och då ändrades kostnaden. Det blev kanske 15 procent dyrare än vi hade tänkt och det är svårt när pengarna inte finns.
    − Om jag skulle vilja göra om det? Inte på ett tag i alla fall, ler Hans Elfstrand.

    Drömt om nytt ridhus i 25 år

    Vi reser 25 mil norrut, till Lindesberg i Västmanland. Där fick föreningen Linde Ridskola stora rubriker år 2016, då föreningen fick det årets största belopp från Arvsfonden, närmare 5,5 miljoner. Pengarna blev grundplåten till det nya ridhuset, som klubben drömt om i 25 år, och när Arvsfonden sade ja sade kommunen också ja.
    − Styrelserna före oss hade jobbat i många år för ett nytt ridhus. Så för några år sedan var ekonomin så dålig att styrelsen kallade till ett medlemsmöte där frågan var om vi skulle lägga ned eller satsa. Det kom många till mötet och de flesta ville satsa, berättar Petra Holm, ordförande.

    Petra-o-linnea-utanfor-ridhuset
    Petra Holm och Linnea Karlsson, Linde Ridskola, sökte pengar från Arvsfonden för att finansiera klubbens nya ridhus.

    Samtidigt kom det in nya personer i styrelsen, som inte hade jobbat med ridhusfrågan förut. Nu eller aldrig skulle det gamla ridtältet ersättas.

    Att söka pengar från Arvsfonden var lättare sagt än gjort.
    − Vi hade hjälp av en jättebra handläggare där, som sa att vi skulle skriva som vi ville, och så kunde de begära kompletteringar. Vi skrev från hjärtat och fick göra en del kompletteringar. När vi sedan fick beskedet, ja jäklars, då var vi glada, säger Petra Holm.
    − Med pengarna från Arvsfonden visste vi att kommunen inte skulle kunna säga nej, fortsätter Linnea Karlsson, som suttit i styrelsen fram tills senaste årsmötet.

    Du får räkna med att det tar minst sju år från idé till att något är på plats.

    Lotta Hillbom

    Föreningen fick hjälp av både studieförbundet SISU och Svenska Ridsportförbundet när det gällde kontakterna med kommunen.
    − Vi hade bra dialog med kommunen, men ekonomin är ju som den är. Vi tyckte att vi hade använt alla argument som fanns, men förbundets ridskolerådgivare Anna Reilly lade fram det på ett nytt sätt, berättar Petra Holm.

    Slapp vara byggherre

    Kommunen blev byggherre och den byggansvariga läste på ordentligt i Ridsportförbundets anläggningsguide.
    − Det var skönt att vi slapp vara byggherre, det skulle vi ha knäckt oss på. Men vi fick vara med och ha synpunkter när det gällde underlag och annat.

    Ridhuset fick en kombinerad kyl- och värmeanläggning, som en följd av att ett automatiskt bevattningssystem byggdes in, ett system som inte tål minusgrader.  Till ridhuset hör också en servicedel med kontor, cafeteria och flera samlingsrum.
    − Vi hade invigning i mars 2019, och efter det var vi tvungna att hämta andan lite. Nu satsar vi på att öka antalet ridande och anordna fler aktiviteter. Tyvärr kom pandemin emellan denna vår, men nu har vi arrangerat vår första tävling i ridhuset.

    Fakta

    Så kan ett bygge gå till

    År 1 – Första steget

    Dialog inleds mellan förening och kommun. Föreningen listar sina behov och den kommunala beslutsprocessen påbörjas.

    År 2 – Besök och detaljplan

    Föreningen gör studiebesök på andra anläggningar. Grupp bildas med representanter från förening och kommun. En ny anläggning förs in i kommunens långsiktiga investeringsplan, vilket innebär att bygget tidigast kan startas om ett par år. Om en ny detaljplan måste fram tar bara det minst ett år.

    År 3-4 – Planering och kostnader

    Fortsatt planering och fastställande av en kostnad för anläggningen. Politisk hantering av bygget i nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

    År 5 – Byggbeslut

    Beslut om bygget i samband med kommunens budgetbeslut inför kommande år.

    År 6 – Byggandet påbörjas

    Pengar finns avsatta, arkitekt kan anlitas och byggprocessen påbörjas.

    År 7-8 – Grönt ljus

    Om inga oväntade dröjesmål dyker upp byggs anläggningen och kan tas i bruk.

    Och det finns mer att ta itu med. På gården Norslund ser stallet utvändigt likadant ut som det gjort i 50 år, även om inredningen bytts ut.
    − Det får bli ett framtida projekt, säger Petra Holm.

    Tre nyckelgrepp behövs i dialogen

    Rak kommunikation, tillit och förståelse för den andra partens roll och kompetenser. Det är tre nyckelegrepp i dialogen mellan kommun och ridklubb.

    Spiltor-ofk-version
    Lotta Hillbom, verksamhetshef, och Lotten Beijer-Ahlqvist, ordförande på Örebro Fältrittklubb. Foto: Anna Nyberg

    Därom är Lotta Hillbom från Örebro Fältrittklubb och Gustav Axberg från Örebro kommun helt överens.

    Örebro Fältrittklubb är en av Sveriges största ridklubbar med runt 1 100 medlemmar och 900 ridskoleelever. Klubben hyr in sig i kommunägda lokaler på kulturreservatet Karlslund.
    − När förslaget om ett spiltförbud började diskuteras på allvar, insåg vi att vi måste göra något, berättar Gustav Axberg som då arbetade på kommunens kultur- och fritidsförvaltning.

    Gustav-axberg-orebro-kommun
    Gustav Axberg är projektledare på Örebro kommun.

    Han tog kontakt med fältrittklubben och sedan började dialogen mellan honom och ÖFK:s verksamhetschef Lotta Hillbom.
    − Det var bra att kommunen utsåg Gustav och klubben mig, så att det blev tydligt från början vilka som var kontaktpersoner, säger Lotta Hillbom.
    − Sedan var det på ett sätt bra att Gustav inte var så insatt, och öppen med det. Han är å andra sidan noga med att kontrollera fakta, så nu är det snarare jag som ringer honom när jag behöver veta något om djurskyddslagen till exempel, fortsätter hon.

    Vi som kommun gör inte en satsning för en enskild förenings räkning.

    Gustav Axberg

    Vi sitter i cafeterian hos ÖFK, med utsikt över ett av ridhusen, och det märks att Gustav Axberg och Lotta Hillbom känner varandra väl efter dessa år. Samtidigt poängterar de hur viktigt det är att ha förståelse för den andra partens roll.
    − En ridskoleutbyggnad konkurrerar inte bara med andra föreningars satsningar, utan den konkurrerar med pengar till skolor och eller en ny brandstation. Verksamheten ska dessutom fungera kanske 50 år framåt i tiden och synkas med annan planering, säger Gustav Axberg.

    Fakta

    Exempel på kostnad och finansiering:

    40 miljoner kronor – kostnad för ridanläggningen i Skara med nytt ridhus, stall för 33 hästar, gäststall och ny entrébyggnad med kontor, som stod klar 2018. Kommunen stod för 30 miljoner, stiftelser för resten.

    65 miljoner kronor – kostnad för en planerad ridanläggning i Borlänge med två ridhus, stall för 24 hästar, hagar, ridbana och en del annat. Kommunen finansierar.

    72,3 miljoner kronor – prislappen som sattes 2018 på den nya anläggningen för Lunds CR, med två ridhus, ridbanor, hagar, paddockar, foderbyggnad, maskinhall, administrationsbyggnad, kafé, dagvattendamm och ridvägar. Kommunen finansierar och ridklubben får sedan betala hyra.

    Vara Hästsportklubb

    • Cirka 150 elever i veckan.
    • Ägandeform: Byggt i aktiebolag, drivs av föreningen.
    • Byggnader: 3.
    • Byggt år: 2017-18, färdigt med servicedel 2020.
    • Stallplatser: 24.
    • Anställda:  3 plus några timanställda.

    Linde Ridskola

    • 135 ridande elever.
    • Ca 190 medlemmar.
    • Ägandeform: Det kommunala fastighetsbolaget Falab.
    • Byggnader: 4.
    • Byggt år: Nya ridhuset klart december. 2018, ridtältet sedan 1980-talet.
    • Stallplatser: 22.
    • Anställda: 3.

    Örebro Fältrittklubb

    • Drygt 900 uppsittningar/vecka.
    • Ägandeform: ideell förening.
    • Antal byggnader: 7.
    • Byggt år: Från slutet av 1800-talet och fram till början av 90-talet.
    • Stallplatser: 76.
    • Anställda: 20.
    Expandera

    Hans första tanke var att ett nytt stall skulle byggas för att lösa problemen med spiltorna.
    − Men det är inte som att bygga en ny hall till bollsport. Ridsporten är så mycket mer komplex. Om jag trodde att jag förstod vad vi skulle bygga, och gjort en beställning, så kunde det ha blivit hur tokigt som helst.
    − Det är väldigt bra att du har ställt så många frågor och undrat varför vi gör på ett visst sätt, för det har fått oss att tänka till. Vi som förening ska stå för sakkunskapen, och vi måste också förklara på ett sätt så att kommunen förstår, säger Lotta Hillbom, som också undervisar i kommundialog på ridlärarutbildningarna på Strömsholm.
    − När jag fick mitt första jobb som ridskolechef tänkte jag: ”Shit, jag borde ha hängt med bättre på samhällskunskapen”, säger Lotta Hillbom, som blev fritidspolitiker för att lära sig mer om kommunpolitik.

    Fick skala sig fram till kärnan

    Efter fyra års utredande har det nu i sommar gått ut anbudsförfrågan på ett nytt stall och ett nytt ridhus, det tredje på anläggningen.
    − När förstudien var klar omfattade den väldigt mycket mer, så vi fick skala oss fram till kärnan. Om vi hade försökt driva igenom allt hade det blivit nej från politiken, säger Gustav Axberg.

    Kanske kan det bli byggstart i höst, men det kan också fördröjas.
    − Vi kommer att kunna påverka upplägget av bygget, eftersom vi ska fortsätta bedriva verksamhet samtidigt som det blir en byggarbetsplats här. Därmed kommer bygget att ta längre tid och det måste man ha respekt för, säger Lotta Hillbom.

    Tålamod är överhuvudtaget nödvändigt för en ridklubb som för dialog med kommunen.
    − Du får räkna med att det tar minst sju år från idé tills att något är på plats, och du måste ha respekt för den demokratiska processen, säger hon.
    − Kommunprocessen är långsam men transparent. Vi som kommun gör inte heller en satsning för en enskild förenings räkning. Ridskoleutbyggnaden i Örebro är ett sätt för att få fler kommuninvånare, framför allt unga tjejer, att utöva sitt fritidsintresse. Nyttan för kommuninvånare, liksom jämställdhetsaspekter, är alltid viktiga argument, säger Gustav Axberg, som numera är projektledare för programövergripande samhällsbyggnadsprojekt på Örebro kommuns stadsbyggnadskontor.

    Men fortfarande bara ett samtal bort från Lotta Hillbom.
    − För mig är det jätteviktigt att ha bra relationer med dem vi har kontakt med inom kommunen. När jag ringer ska det inte krävas långa presentationer, utan de svarar förhoppningsvis ”Hej Lotta”.

    Aktuella byggen

    Nyligen ombyggda/nybyggda sedan 2017:

    • Haparanda RK
    • Åre
    • Järna RK
    • Djursholms RK
    • Tyresö Ridskola
    • Järfälla RF
    • Sollentuna RK
    • Salaortens RF
    • Hallsta RK
    • Sörmons RK
    • Linde Ridskola
    • Valla PK
    • Skogslottens RF
    • Skaraortens RF
    • Varaortens HSK
    • Marks RK
    • Partille RK
    • GFRK Göteborg
    • Bulycke
    • Nordhallands RK
    • Kungsbacka RK
    • Landskrona RK
    • Viarps RKK

    Pågående eller planerade/önskade

    • Dundrets RK, Gällivare
    • Överkalix
    • Bodens RK
    • Stall Balans, Luleå
    • Borlänge RK
    • Uppsala PK
    • Väsby Ridklubb, Upplands Väsby
    • Ridskolan Norrtälje Ryttare
    • Värmdö Ridklubb
    • Färjestads Ridklubb
    • Örebro FRK
    • Nyby Torshälla, Eskilstuna
    • Nyköping
    • Hamre Ridklubb – som väntat i över 10 år
    • Västervik
    • Växjö
    • Sjövik RF Lerum
    • Ale-Jennylund
    • Kongahälla Ridsällskap, Kungälv
    • Rävhagens ridskola, Visby
    • Hässleholms RK
    • Kyrkoköpinge RK , Trelleborg
    • Brosjödal, Trelleborg
    • Malmö CR
    • Lunds CR
    • Hässleholms RK
    • Sydslättens RF

    Fotnot: Listan är sammanställd med hjälp av Svenska Ridsportförbundets och dess distrikt, men troligen saknas anläggningar

    Fakta

    Kommunal drift

    Kan en kommun driva en ridskola? Förvaltningsrätten i Falun har svarat nej på den frågan.

    Upprinnelsen var att en ny ridanläggning byggdes i Härnösands kommun för 64 miljoner. Kommunen bekostade bygget men när anläggningen stod klar var ridklubbens ekonomi så ansträngd att kommunen tog över driften av ridskolan.

    Förvaltningsrätten i Falun konstaterade 2018 att en kommun inte ska ägna sig åt att driva ridskola, eftersom det är en näringsverksamhet och inte en allmännyttig tjänst.

    Sedan 2019 drivs ridskolan åter av Härnösands Ridklubb.

    Domen överklagades inte så något prejudikat finns inte.

    Så ägs ridanläggningarna där ombyggnader planeras:

    • Kommunägda 33%
    • Föreningsägda 17%
    • Gemensamt av förening och kommun 50%

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 13/2020.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 101 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden