Forskare ser möjlig koppling mellan WFFS och rörlighet

De flesta stamböcker har numera krav på att hingstarna ska gentestas för WFFS och stoägare som vill använda en hingst som är anlagsbärare, måste testa sitt sto först, så att inte två anlagsbärare korsas.

Jag tycker bara att man ska använda en anlagsbärande hingst om den kan kompensera detta med exceptionella egenskaper på något annat område. Sofia Mikko.

Men vad händer med aveln om genmutationen även styr en rad egenskaper som är positiva för sportaveln? Sofia Mikko är forskare på SLU och hon och hennes kollegor är som bäst sysselsatta med att sammanställa ett digert forskningsmaterial som de tagit fram i samarbete med SWB.

– Det verkar som om vi har selekterat för denna mutation. Det har framkommit i en tysk studie där man tittat på BLUP-värdena hos ett antal individer och funnit ett samband mellan den muterade genen och ridbarhet, elasticitet i trav samt exteriör. Vi har också en pågående studie vid SLU, med mer detaljerad information, säger hon.

Liknar mönster hos människa

– Mönstret liknar motsvarande sjukdom på människa väldigt mycket. WFFS-mutationen finns också hos människa där den ger Ehler-Danlos syndrom. Den i sin tur finns i sjutton olika varianter och flera av dem ger överrörlighet i olika grad.

Vad vi vet i dag ska man inte korsa två anlagsbärare för WFFS, men det går bra med en kombination där bara ena parten är bärare. Sofia Mikko menar dock att vi vet för lite om konsekvenserna av en sådan avel i framtiden.

”Använd likvärdig hingst”

– Jag tycker bara att man ska använda en anlagsbärande hingst om den kan kompensera detta med exceptionella egenskaper på något annat område. Finns det en likvärdig hingst som inte bär på anlaget är det bättre att istället använda den.

– Vi vet inte vad som händer på sikt att ha ett stort antal anlagsbärare i populationen – hur hållbara de hästarna kommer att vara i längden. Som det ser ut idag är anlagsbärarna friska, eftersom de som var homozygota (anlaget i dubbel uppsättning) har dött vid födseln eller aborterats/resorberats tidigare.

– Enligt djurskyddslagen ska avelsorganisationerna arbeta för att kontrollera och undvika spridning av sjukdomsalstrande mutationer och SWB ligger väl framme i detta arbete.

Få fall

Sofia Mikko har beräknat anlagsfrekvensen för WFFS hos SWB till 7,44 procent.

– Vid ett slumpmässigt urval med en beräkning på 4000 betäckta ston, är det fyra föl om året som får WFFS. Hittills har vi bara sett ett par stycken 2018 och någon 2019. Från 2020 ska det inte ha fötts något affekterat föl alls, med tanke på de krav på tester som införts.

– Även om WFFS-mutationen kan kopplas till några eftertraktade egenskaper, måste vi som avelsmål sikta på hållbara hästar, inte syssla med extremavel utan optimalavel, betonar Sofia Mikko, som för två år sedan lyfte frågan kring WFFS på World Breeding Federation for Sport Horses konferens.

WFFS, Warmblood Fragile Foal Syndrome, är en bindvävsdefekt, som bland annat innebär att huden är skör och lossnar från kroppen på det nyfödda fölet, som måste avlivas.